wanton

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]

wanton

  1. lekfull, yster, yr, uppsluppen, obändig, ostadig, ostyrig, självsvåldig, skälmaktig, vild
  2. lättfärdig, lättsinnig, liderlig, vällustig, otuktig
  3. hänsynslös, opåkallad, omotiverad, godtycklig, meningslös, onödig
    Look at the world to-day—nation upon nation on the brink of bankruptcy and ruin; all, mark you, the outcome of cruel and wanton war.
    Se på världen i dag — nation efter nation på randen till konkurs och ruin; allt, märk väl, resultatet av ett grymt och opåkallat krig.
  4. yppig, frodig, riklig
  5. (ålderdomligt) förvekligad, veklig
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: wantonly, wantonness, wantonry
Etymologi: Av wan- (van-) och towed (uppfostrad, tuktad), alltså snarast ouppfostrad, odisciplinerad, vanartig.

Substantiv

[redigera]
Böjningar av wanton  Singular Plural
Nominativ wanton wantons
Genitiv wanton's wantons'

wanton

  1. självsvålding, yrhjärna
  2. lättsinning, liderlig person, vällusting
  3. (ålderdomligt) kelgris, bortskämt barn

Verb

[redigera]
Böjningar av wanton  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens wanton wantons wanton
Preteritum wantoned
Perfektparticip wantoned
Presensparticip wantoning, vard. wantonin'

wanton

  1. leka, rasa, frodas, flörta, roa sig okyskt