Hoppa till innehållet

utarma

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av utarma  Aktiv Passiv
Infinitiv utarma utarmas
Presens utarmar utarmas
Preteritum utarmade utarmades
Supinum utarmat utarmats
Imperativ utarma
Particip
Presens utarmande, utarmandes
Perfekt utarmad

utarma

  1. göra arm(are), göra fattig(are), ruinera
    Besläktade ord: utarmning
    Se även tesaurus: Fattigdom, Besittningstagande, Otillräcklighet, Förbrukning, Svaghet

Översättningar

[redigera]