snarl

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av snarl  Singular Plural
Nominativ snarl snarls
Genitiv snarl's snarls'

snarl

  1. fräsande, morrande, brum
  2. snärja, snara, fälla
  3. tova
  4. trafikstockning

Verb

[redigera]
Böjningar av snarl  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens snarl snarls snarl
Preteritum snarled
Perfektparticip snarled
Presensparticip snarling, vard. snarlin'

snarl

  1. fräsa, morra, brumma
    Etymologi: Kanske av nederländska snarren, troligen av ljudhärmande ursprung.[1] Jämför med tyskans schnarren och schnurren.
  2. snärja
    Etymologi: Av medelengelska snarlen (”snärja”), troligen besläktat med snare.[2]

Källor

[redigera]
  1. Online Etymology Dictionary: "snarl", läst 2024-05-23
  2. Online Etymology Dictionary: "snarl", läst 2024-05-23