organist

Svenska

Substantiv

Böjningar av organist	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	organist	organisten	organister	organisterna
Genitiv	organists	organistens	organisters	organisternas

organist

1. (yrken) skicklig orgelspelare; kyrkomusiker som är utbildad vid musikhögskola eller motsvarande

   Etymologi: Av organum i betydelsen orgel.

Översättningar

orgelspelare, kyrkomusiker

• bokmål: organist m
• engelska: organist ^(en)
• esperanto: orgenisto, orgenludanto
• franska: organiste ^(fr) mf
• tyska: Organist ^(de) m, Organistin ^(de) f, Orgelspieler ^(de) m, Orgelspielerin ^(de) f
• polska: organista ^(pl) m, organistka ^(pl) f