krubba

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

språk: svenska, ordklass: substantiv, problem: barnsäng språk: svenska, ordklass: substantiv, problem: foderbord

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av krubba  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ krubba krubban krubbor krubborna
Genitiv krubbas krubbans krubbors krubbornas

krubba

  1. behållare för foder i ladugård
    Hon lindade och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget. (Julevangeliet i Nya Testamentet)
    Etymologi: Av fornsvenska krubba, av medellågtyska krubbe med samma betydelse.[1]
    Sammansättningar: barnkrubba, julkrubba

Översättningar

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av krubba  Aktiv Passiv
Infinitiv krubba krubbas
Presens krubbar krubbas
Preteritum krubbade krubbades
Supinum krubbat krubbats
Imperativ krubba
Particip
Presens krubbande, krubbandes
Perfekt   (krubbad)?

krubba

  1. (slang) äta
    Besläktade ord: krubb
    Synonymer: käka

Översättningar

[redigera]

Fornsvenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

krubba f

  1. krubba
    Synonymer: iæta
    Etymologi: Av medellågtyska krubbe med samma betydelse.[2]

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "krubba"
  2. Svensk ordbok: "krubba"