krångel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av krångel  Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ krångel krånglet
Genitiv krångels krånglets

krångel

  1. något som är krångligt
    Besläktade ord: krångla, krånglig
    Sammansättningar: kringelkrångel, krångelmakare, motorkrångel, regelkrångel
    Se även tesaurus: Oordning, Rubbning, Föränderlighet, Skakning, Tankefel, Betydelselöshet, Obegriplighet, Obeslutsamhet, Obeständighet, Verksamhetsbegär, Svårhet, Lidande

Översättningar

[redigera]