konstant

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]
Böjningar av konstant  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum konstant konstantare  
Neutrum konstant
Bestämd
singular
Maskulinum
Alla konstanta konstantare konstantaste
Plural konstanta
  Predikativt
Singular Utrum konstant konstantare konstantast
Neutrum konstant
Plural konstanta
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning (konstant)?

konstant

  1. (generellt) oförändrat i tid och rum
    Synonymer: beständig, oföränderlig
    Antonymer: variabel
    Jämför: varaktig, stabil
    Rummets temperatur var konstant, alltid för hett!
  2. (matematik, fysik) som har ett fixt värde oberoende av relevanta variabler
    Antiderivata av en konstant funktion är en linjär funktion.
    En strömkälla kan hålla konstant ström trots att lastmotståndet varierar.
    Antonymer: variabel (motsatspar)
    Kohyponymer: linjär, kvadratisk, kubisk, kvartisk, kvintisk

Översättningar

[redigera]

Adverb

[redigera]

konstant

  1. avledning till adjektivet konstant; oupphörligen

Översättningar

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av konstant  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ konstant konstanten konstanter konstanterna
Genitiv konstants konstantens konstanters konstanternas

konstant

  1. (matematik, fysik) en storhet vars värde inte ändras
    Antonymer: variabel (motsatspar)

Översättningar

[redigera]

Tyska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]

konstant

  1. konstant