knapphet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av knapphet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ knapphet knappheten
Genitiv knapphets knapphetens

knapphet u

  1. brist, otillräcklig tillgång; det att vara knapp
    Man här kommit till den nuvarande knappheten därigenom att det ena sågverket efter det andra uttömt sina skogstillgångar.
    Knappheten på arbetskraft och material ställde alltjämt byggnadsverksamheten inför svåra problem.
    O. Manninens till omfånget ringa alstring har genom sin intensiva knapphet i formen och sin individuella upphöjdhet förlänat honom ett betydande, men samtidigt något isolerat hedersrum.
    Se även tesaurus: Fattigdom, Ofullkomlighet, Otillräcklighet, Smalhet, Ovanlighet, Fåtal, Obetydlighet

Översättningar

[redigera]