klump

Svenska

Substantiv

Böjningar av klump	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	klump	klumpen	klumpar	klumparna
Genitiv	klumps	klumpens	klumpars	klumparnas

klump

1. oformligt stycke material

   Besläktade ord: klumpig

   Sammansättningar: betongklump, blyklump, cellklump, cementklump, degklump, fettklump, geléklump, glasklump, gråtklump, isklump, jordklump, klumpanslag, klumpeduns, klumpfisk, klumpfot, klumpfotad, klumpförebyggande, klumpsumma, klumpsöm, klumpvis, köttklump, lerklump, oljeklump, slemklump, stålklump, vedklump

2. (vardagligt, milt nedsättande) person som upplevs som stoppkloss, person som är i vägen

   2007: Sista resan och andra berättelser, sid. 66., Sjöwall & Wahlöö:

   "Aj", sa Netta och puffade på honom medan hon försökte frigöra armen. "flytta på dej, din klump."

3. (fackspråk) brev som av någon anledning inte kan levereras till brevlådan, då det t.ex. är för stort, och istället levereras till ett utlämningsställe

Översättningar

oformligt stycke

• engelska: clump ^(en)
• polska: bryła ^(pl), gruda ^(pl)
• tyska: Klumpen ^(de)

person som upplevs som stoppkloss

• tyska: Bremsklotz ^(de) m