kalif

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Kalif.

Wikipedia har en artikel om:
kalif

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av kalif  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kalif kalifen kalifer kaliferna
Genitiv kalifs kalifens kalifers kalifernas

kalif u

  1. andlig och världslig ledare för islam
    1875: Tusen och en natt, andra delen (översatt av Aurora von Qvanten från tyska till svenska):
    När Omar, Abd Alassis son, blef kalif, begåfvo sig skalderne till honom, såsom de haft för sed hos hans föregångare.
    Etymologi: I svenska språket sedan 1682. Ytterst av arabiska خليفة (khalīfa, ”ställföreträdare, efterträdare”), i frasen khalīfa rasūl Allāh, "Guds sändebuds ställföreträdare", om profeten Muhammeds efterträdare som muslimernas ledare efter dennes död 632. Av khalafa, "att efterträda".
    Besläktade ord: kalifat

Översättningar

[redigera]

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

kalif u

  1. kalif

Polska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

kalif m

  1. kalif

Tjeckiska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

kalif m

  1. kalif