haunt

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av haunt  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens haunt haunts haunt
Preteritum haunted
Perfektparticip haunted
Presensparticip haunting, vard. hauntin'

haunt

  • uttal: (Storbritannien) hɔːnt
  • uttal: (USA) hɑːnt
  1. hemsöka, spöka
  2. bekymra, besvära
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornfranska hanter, av oklart ursprung.[1] Möjligen besläktat med svenskans hämta.

Substantiv

[redigera]
Böjningar av haunt  Singular Plural
Nominativ haunt haunts
Genitiv haunt's haunts'

haunt

  1. tillhåll
    Etymologi: Av fornfranska hant.[2]

Källor

[redigera]
  1. Online Etymology Dictionary: "haunt", läst 2023-05-19
  2. Online Etymology Dictionary: "haunt", läst 2023-05-19