fruntimmer

Svenska

Substantiv

Böjningar av fruntimmer	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fruntimmer	fruntimret	fruntimmer	fruntimren
Genitiv	fruntimmers	fruntimrets	fruntimmers	fruntimrens

fruntimmer

1. (vardagligt) kvinna

   Har du skaffat dig ett fruntimmer än?

   Synonymer: keling (orsamål)

   Användning: Ordet kan ibland uppfattas lätt ålderdomligt och nedsättande. Ordet används tämligen ofta i humoristiska sammanhang.

   Etymologi: Fruntimmer är ett äldre ord i dagligt tal på 1800-talet och början av 1900-talet som beteckning på en kvinna i allmänhet. Ordet är en förvrängning av tyska Frauenzimmer. Första belägg i svenska är från 1560 i formen fruentimret. Detta kan härledas från det lågtyska ordet vrouwentimmer. (Jämför nutida nederländska vrouw = kvinna.) Det svenska ordet timmer är en benämning på grovt virke. Detta återkommer i det svenska bondesamhället där det förr i tiden på gårdarna fanns en frustuga. Det var ett rum, eller på en större gård, en separat byggnad, där gårdens kvinnor höll till. (Jämför drängstuga.)

   Sammansättningar: fruntimmersaktig, fruntimmersvecka

Översättningar

kvinna

• polska: kobieta ^(pl) f, baba ^(pl) f
• tyska: Frauenzimmer ^(de) n