fager

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]
Böjningar av fager  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum fager fagrare  
Neutrum fagert
Bestämd
singular
Maskulinum fagre fagraste
Alla fagra
Plural fagra
  Predikativt
Singular Utrum fager fagrare fagrast
Neutrum fagert
Plural fagra
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning fagert

fager

  1. (något ålderdomligt) skön, vacker
    Är Centerns fagra nya värld så fager?
    Fager är liden och aldrig har den synts mig så fager förr–åkrarne hvitgule och tunen slagna. Hem vill jag åter rida. (ur Njals saga, översatt av Albert Ulrik Bååth, 1879)
    Etymologi: Av fornsvenska fagher (komparativ fæghre, superlativ fægherst), fornnordiska fagr, (isländska fagur) forndanska fager, fornsaxiska och fornhögtyska fagar, fornengelska fæger, gotiska fagrs, av urgermanska *faʒra-, bildat med en r-avledning till roten *faʒ-, som även återfinns i fägna och, med avljud foga. Ordets ursprungliga betydelse antas vara "lämplig" eller "passande".
    Besläktade ord: fägring, fagerhet, fagerlek

Översättningar

[redigera]

Substantiv

[redigera]

fager

  1. böjningsform av fag