ök

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av ök  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ök öket ök öken
Genitiv öks ökets öks ökens

ök

  1. (gammalt) dragdjur (oxe, häst etc.)
    Och inte ville han stanna heller då man ropade till honom, utan slog blott de stackars öken ännu hårdare!

Översättningar

[redigera]