être

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Franska

[redigera]

Verb

[redigera]

être

  1. (kopula) vara
    Est-il malade ?
    Är han sjuk?
    Elle est à la mode.
    Hon är på modet.
  2. (temporalt hjälpverb) ha; används för att konstruera sammansatta tempus vid ett visst antal verb samt vid alla reflexiva verb
    Je suis venu au Luxembourg.
    Jag har kommit till Luxemburg.
  3. (passivbildande) -s
    Il fut condamné à mort.
    Han dömdes till döden.

Etymologi

[redigera]

En sammansmältning av fornfranska estre och ester, av latin esse, "att vara", respektive stare, "att stå", av urindoeuropeiska *h₁es-, "att vara", respektive *steh₂-, "att stå". Participet été kommer av statum av stare. I de flesta andra romanska språk är det fortfarande två skiljda verb: italienska essere och stare, spanska och portugisiska ser och estar.

Se även

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av être  Singular Plural
Maskulinum être êtres

être m

  1. varelse