åker

Svenska

Substantiv

Böjningar av åker	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	åker	åkern	åkrar	åkrarna
Genitiv	åkers	åkerns	åkrars	åkrarnas

en åker

åker

1. ett större avgränsat stycke odlad mark, vanligen avsedd för framställande av livsmedel i större skala

   Synonymer: fält, teg

   Etymologi: Av fornsvenska aker.

   Sammansättningar: havreåker, stubbåker, rågåker, veteåker, åkerbruk, åkerjord, åkermark, åkerren, åkerspöke

Översättningar

stycke odlad mark

• alemanniska: Acher
• bokmål: åker ^(no) m, jorde ^(no) n
• engelska: field ^(en), acre ^(en)
• finska: pelto ^(fi)
• franska: champ ^(fr) m
• gotiska: 𐌰𐌺𐍂𐍃 m (akrs)
• italienska: campo ^(it) m
• latin: acer ^(la) m
• nederländska: akker ^(nl)
• polska: pole ^(pl) n
• portugisiska: campo ^(pt) m
• ryska: поле ^(ru) n
• turkiska: tarla ^(tr)
• tyska: Acker ^(de) m, Feld ^(de) n

Verb

åker

1. böjningsform av åka

Bokmål

Substantiv

åker m

1. åker

   Synonymer: jorde