ära

Svenska

Substantiv

Faktakoll: Är ordet verkligen räknebart? Se diskussion.
Böjningar av ära	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ära	äran	äror	ärorna
Genitiv	äras	ärans	ärors	ärornas

ära

1. heder, berömmelse, stolthet

   Ärans och hjältarnas språk - vad Esaias Tegnér kallade svenska språket.

   2018 (5 okt): Bo Kaspers Orkester i Nästan unplugged: ”Då vi spelar är det som att leka med en boll” (Svenska Yle):

   Slutsålda turnéer avlöser varandra och i augusti i år förärades de en av de största ärorna för svenska artister, en helkväll på Skansen i Allsångsscenen är din.

   Antonymer: vanära

   Etymologi: Av fornsvenska ǣra, av medellågtyska ere, av urgermanska *aizō.

   Sammansättningar: ärelös, äreport, ärevördig, ärofull, ärorik

   Fraser: har den äran

Översättningar

heder, berömmelse, stolthet

• arabiska: مَجْد ^(ar) m (majd)
• belarusiska: сла́ва f (sláva)
• danska: ære ^(da) u
• engelska: glory ^(en)
• finska: kunnia ^(fi), kunnia ^(fi) pl
• franska: gloire ^(fr) f, honneur ^(fr) m
• frisiska: eare
• italienska: gloria ^(it) f, onore ^(it) m
• japanska: 光栄 ^(ja) (kouei)
• polska: sława ^(pl) f
• portugisiska: glória ^(pt) f
• ryska: слава ^(ru) f
• spanska: honra ^(es) f, honor ^(es) m, gloria ^(es) f
• tjeckiska: sláva ^(cs) f
• tyska: Ehre ^(de) f
• ukrainska: сла́ва ^(uk) f (sláva)

Verb

Böjningar av ära	Aktiv	Passiv
Infinitiv	ära	äras
Presens	ärar	äras
Preteritum	ärade	ärades
Supinum	ärat	ärats
Imperativ	ära	–
Particip
Presens	ärande, ärandes
Perfekt	ärad

ära

1. hedra, gratulera, berömma

   äras den, som äras bör

   ärade gäster, mina damer och herrar, vi har samlats här idag för att...

   Fraser: ära den som äras bör

Översättningar

hedra, gratulera, berömma

• danska: hædre
• engelska: honour ^(en)
• finska: kunnioittaa ^(fi)
• franska: honorer ^(fr), respecter ^(fr)
• frisiska: earje
• portugisiska: honrar ^(pt)
• tyska: ehren ^(de)

Älvdalska

Substantiv

ära n (1) f (2)

• uttal: æːrɐ

1. öra

   Etymologi: Av fornnordiska eyra.

2. ära

Verb

ära

1. höra

   Etymologi: Av fornnordiska heyra.