Hoppa till innehållet

Willi Hennig

Från Wikipedia
Willi Hennig
Född20 april 1913[1][2][3]
Dürrhennersdorf[4], Tyskland
Död5 november 1976[1][2][3] (63 år)
Ludwigsburg[5], Tyskland
BegravdTübingen
Medborgare iTyskland
Utbildad vidLeipzigs universitet
SysselsättningBiolog, zoolog, författare, entomolog, universitetslärare
Befattning
Professor
ArbetsgivareTübingens universitet
Leipzigs universitet
Technische Universität Berlin
Utmärkelser
Linnean Medal (1974)
Redigera Wikidata

Willi Hennig, född 20 april 1913 i Dürrhennersdorf (öster om Dresden), Tyskland, död 5 november 1976 i Ludwigsburg, var en tysk entomolog, som räknas som kladistikens fader.[6][7]

Med sina verk om evolution och systematik revolutionerade han synen på varelsernas naturliga ordning.[8] Som taxonomist specialiserade han sig på dipteraner (riktiga flugor). Han är också ihågkommen för Hennigs progressionsregel i kladistik, som kontroversiellt argumenterar[9] för att de mest primitiva arterna finns i den tidigaste, centrala delen av en grupps område.

Hennig invaldes 1972 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Hennig var son till järnvägsarbetare Karl Ernst Emil Hennig och hans hustru Marie Emma, född Groß. Han hade två bröder, Fritz Rudolf Hennig, som blev präst, och Karl Herbert Hennig, som försvann vid slaget vid Stalingrad 1943.

År 1919 började Hennig skolan i Dürrhennersdorf och gick därefter i skolan i Taubenheim an der Spree och Oppach. Han fortsatte 1927 sin utbildning med realgymnasium och internatskola i Klotzsche nära Dresden. Här träffade han sin första mentor, vetenskapsläraren M. Rost, som han bodde med i ett hus som kallas "Abteilung".[10] Rost hade ett intresse för insekter och presenterade Hennig för Wilhelm Meise, som arbetade som forskare vid Dresdener museum für Tierkunde (Statens zoologiska museum, Dresden). Han tog examen den 26 februari 1932.

I en uppsats 1931 med titeln Die Stellung der Systematik in der Zoologie som en del av sitt skolarbete, visade Hennig sitt intresse och behandling av systematiska problem. Förutom skolan arbetade han som volontär på museet och såg i samarbete med Meise till den systematiska och biogeografiska undersökningen av de "flygande" ormarna av släktet Dendrelaphis som blev hans första publicerade verk.

Från år 1932 och framåt läste Hennig zoologi, botanik och geologi vid universitetet i Leipzig. På museet i Dresden träffade han under tiden regelbundet intendenten för den entomologiska samlingen, Dipteran-experten Fritz Isidore van Emden tills van Emden utvisades från nationalsocialistiska Tyskland för att han hade en judisk mor och hustru.[11]

Hennig avslutade sina studier med avhandlingen Beiträge zur Kenntnis des Kopulationsapparates der cyclorrhaphen Dipteren. Då hade han redan publicerat åtta vetenskapliga artiklar. Förutom hans 300-sidiga revision av Tylidae (nu klassad som Micropezidae), fanns det ytterligare rapporter om Diptera och agamidsläktet Draco av flygande ödlor. Efter sina studier var Hennig volontär på Statens zoologiska museum i Dresden. Den 1 januari 1937 fick han ett stipendium från Deutsche Forschungsgemeinschaft (DFG) för att arbeta vid det tyska entomologiska institutet vid Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft i Berlin-Dahlem.

Den 13 maj 1939 gifte sig Hennig med sin tidigare studentkollega Irma Wehnert. De fick tre söner, Wolfgang (född 1941), Bernd (född 1943) och Gerd (född 1945).

Karriär

[redigera | redigera wikitext]

Krigsåren

[redigera | redigera wikitext]

Hennig inkallades 1938 för att träna för infanteriet och avslutade denna kurs 1939. I början av andra världskriget var han utplacerad i infanteriet i Polen, Frankrike, Danmark och Ryssland. Han skadades av granatsplitter 1942 och användes därefter som entomolog vid Institutet för tropisk medicin och hygien i Berlin, med en Sonderführer (Z). Strax innan kriget tog slut skickades han till Italien till den tionde armén, Heeresgruppe C, för att bekämpa malaria och andra epidemiska sjukdomar. I slutet av kriget i maj 1945 tillfångatogs han av britterna när han var med malariaträningskåren vid Triestebukten, och släpptes först under hösten.

Genom sitt aktiva deltagande i krig som soldat och vetenskapsman utsattes Hennig senare för anklagelser om att han hade varit medlem i nationalsocialistiska partiet. Det finns ingen rapport om att han offentligt stödde nationalsocialistiska partiets åsikter,[12] men han trodde att Nazityskland skulle vinna andra världskriget.[13]

Under sin tid som krigsfånge började Hennig utarbeta sitt viktigaste bidrag till systematik, dock publicerat först 1950. Under kriget publicerade han också ytterligare 25 vetenskapliga artiklar.

Åren 1946 - 1947 vikarierade Hennig för sin avhandlingshandledare Paul Buchner som assistent till professor Friedrich Hempelmann vid universitetet i Leipzig och föreläste i allmän biologi, zoologi och speciell zoologi för insekter. Han återvände till det tyska entomologiska institutet i Berlin den 1 april 1947 och gav upp sin tjänst i Leipzig. Från den 1 november 1949 ledde han sektionen för systematisk entomologi och var andre direktör för institutet. Den 1 augusti 1950 habiliterade han i zoologi vid Brandenburgische Landeshochschule i Potsdam.

1950-talet

[redigera | redigera wikitext]

I oktober 1950 erbjöds Hennig en professur med undervisningsansvar, där han gav föreläsningar om speciell zoologi av ryggradslösa djur, systematisk zoologi och praktisk taxonomi. Samma år publicerade han sin grundläggande översikt över en teori om fylogenetisk systematik, och ytterligare arbeten om metodiken för fylogenetisk systematik som följdes under de följande åren, åtföljd av många taxonomiska verk om Diptera. Hans pocketbok i två volymer, där han tillämpade fylogenetisk systematik på ryggradslösa djur för första gången, var särskilt framgångsrik.

Han fortsatte att arbeta vid det tyska entomologiska institutet i den sovjetiska sektorn Berlin, Berlin-Friedrichshagen, bodde hela tiden i den amerikanska sektorn i Berlin-Steglitz. När Berlinmuren började byggas i augusti 1961 beslutade han lämna sin tjänst eftersom han hade antikommunistiska åsikter och redan hade ett problematiskt förhållande till Sozialistische Einheitspartei Deutschlands.

Åren 1961 till 1976

[redigera | redigera wikitext]

I Västberlin fick Hennig en interimspost vid Technische Universität Berlin som framstående professor. Han bestämde sig sedan för en tjänst vid Statens naturhistoriska museum i Stuttgart,[14] där han fick en avdelning för fylogenetisk forskning. I april 1963 flyttade han till Ludwigsburg-Pflugfelden för denna tjänst. Museets vetenskapliga samlingar hade förvarats provisoriskt i Ludwigsburg och stannade här tills de 1985 återinstallerades på museets nya plats i Stuttgarts Löwentor.

Hans arbeten i Stuttgart handlade nästan uteslutande om taxonomiska revideringar av Dipterans. Betydande recensionsartiklar publicerades i Erwin Lindners Flies of the Palaearctic Regions och Handbuch der Zoologie. Den klärkistiska metoden var också representerad i flera publicerade verk, främst bland dem artikeln, Cladistic analysis or cladistic classification? A reply to Ernst Mayr (1974), avsett som ett internationellt tillgängligt svar på Ernst Mayrs kritik av Hennigs fylogenetiska systematik.

Från 1 september till 30 november 1967 arbetade han vid Entomology Research Institute vid Kanadas jordbruksdepartement i Ottawa. Sin vistelse i Kanada använde han också för besök på olika entomologiska samlingar på museer i USA, såsom Cambridge, Chicago, Washington, D.C. och New York, alltid i hopp om att hitta ytterligare bärnstensinkluderingar av Dipterans, som var framträdande i hans forskning i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet.

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Die Larvenformen der Dipteren, 3 vols., Berlin: Akademie-Verlag, 1948-1952.
  • Grundzüge einer Theorie der phylogenetischen Systematik, Berlin: Deutscher Zentralverlag, 1950.
  • Phylogenetic Systematics, translated by D. Davis and R. Zangerl, Urbana: University of Illinois Press, 1966 (reprinted 1979).
  • Die Stammesgeschichte der Insekten, Frankfurt am Main: Verlag von Waldemar Kramer, 1969.
  • Phylogenetische Systematik, edited by Prof. Dr. Wolfgang Hennig, Berlin and Hamburg: Verlag Paul Parey, 1982.
  • Aufgaben und Probleme stammesgeschichtlicher Forschung, Berlin: Paul Parey, 1984.

Utmärkelser och hedersbetygelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

På initiativ av Klaus Günther, som då innehade en stol vid Freie Universität Berlin, fick Hennig ett hedersdoktorat den 4 december 1968; Av hälsoskäl kunde han inte acceptera denna ära personligen, och den presenterades för honom av Günther den 21 mars 1969 i Stuttgart.

Dipteran-släktet Hennigiola är uppkallat efter honom, liksom Evaniid wasp Hyptia hennigi.[15]

Willi Hennig Society, en organisation som ägnar sig åt att främja kläraktiska principer inom systematisk biologi, grundades 1981. Föreningen publicerar tidskriften Cladistics. Ett symposium, Willi Hennig (1913-1976): His Life, Legacy and the Future of Phylogenetic Systematics, hölls i London av Linnean Society of London den 27 november 2013.[16] En symposievolym[17] publicerades 2016 av Systematics Association.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Willi Hennig, 12 januari 2021.
  • Willi Hennig
  • Peters, G. (1995). ”Über Willi Hennig als Forscherpersönlichkeit”. Veröffentlichungen der Gesellschaft Naturforschende Freunde (Berlin) 34: sid. 3–10. 
  • Schlee, D. (1978). ”In Memoriam Willi Hennig 1913-1976. Eine biographische Skizze”. Entomologia Germanica (Stuttgart: Fischer) 4: sid. 377–391. doi:10.1127/entom.germ/4/1978/377. ISSN 0340-2266. 
  • Schmitt, M. (2001). ”Willi Hennig”. i Jahn, I.. Darwin & Co. II - Die Geschichte der Biologie in Porträts. München: C.H. Beck. ISBN 3-406-44642-6. 
  • Schmitt, M. (2002). ”Willi Hennig als akademischer Lehrer”. i Schulz J.. Fokus Biologiegeschichte. Zum 80. Geburtstag der Biologiehistorikerin Ilse Jahn. Berlin: Akadras. Sid. 53–64 pp. ISBN 3-00-009209-9. 
  • Schmitt, M. (2003). ”Willi Hennig and the Rise of Cladistics”. i Legakis, A.. The New Panorama of Animal Evolution - Proceedings of the 18th International Congress of Zoology. Sofia - Moskau: Pensoft Publ. Sid. 369–379 pp. ISBN 954-642-164-2. 
  • Vogel, J.; Xylander, W.R. (1999). ”Willi Hennig - Ein Oberlausitzer Naturforscher mit Weltgeltung. Recherchen zu seiner Familiengeschichte sowie Kinder- und Jugendzeit”. Berichte der Naturforschenden Gesellschaft Oberlausitz 7/8: sid. 131–141. ISSN 0941-0627. 

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6fg9bsj, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: hennig-willi, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 24995.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Brower, Andrew V. Z. (2013). ”Willi Hennig at 100”. Cladistics 30 (2): sid. 224–225. doi:10.1111/cla.12057. 
  7. ^ Wheeler, Q (17 April 2013). ”Heed the father of cladistics”. Nature 496 (7445): sid. 295–296. doi:10.1038/496295a. PMID 23598324. 
  8. ^ Palmer, Douglas. Evolution: the story of life. University of California Press: Berkeley. 2009. p. 13
  9. ^ Briggs, J.C. (1987). Biogeography and Plate Tectonics. Elsevier. Sid. 11. ISBN 978-0-08-086851-6. https://books.google.com/books?id=vCNG2e5K-YgC&pg=PA11. 
  10. ^ Rudolf Meier. Role of Dipterology in Phylogenetic Systematics: The Insight of Willi Hennig in David K. Yeates and Brian M.Wiegmann (Eds) 2005. The evolutionary biology of flies. Columbia University Press. ISBN 0-231-12700-6
  11. ^ Schmitt, Michael (2013-04-11) (på engelska). From Taxonomy to Phylogenetics – Life and Work of Willi Hennig. BRILL. ISBN 978-9004219298. https://books.google.com/books?id=9aW34_pTwrQC. 
  12. ^ Hamilton, Andrew (2013-11-09) (på engelska). The Evolution of Phylogenetic Systematics. Univ of California Press. ISBN 9780520956759. https://books.google.com/books?id=oQpKAQAAQBAJ. 
  13. ^ Thewissen, J. G. M. "Hans" (2014-11-13) (på engelska). The Walking Whales: From Land to Water in Eight Million Years. Univ of California Press. ISBN 9780520986315. https://books.google.com/books?id=rSEtBAAAQBAJ. 
  14. ^ ”Naturkundemuseum Stuttgart”. Naturkundemuseum Stuttgart. https://www.naturkundemuseum-bw.de/. 
  15. ^ Jennings John T., Lars Krogmann & PRIYA. Happy birthday Willi Hennig! — Hyptia hennigi sp. nov. (Hymenoptera: Evaniidae), a fossil ensign wasp from Eocene Baltic amber. // Zootaxa. Auckland, New Zealand: Magnolia Press, 2013. — Vol. 3731. — № 3. — P. 395–398. — ISSN 1175-5326. doi:10.11646/zootaxa.3731.3.10
  16. ^ ”Willi Hennig (1913-1976): His Life, Legacy and the Future of Phylogenetic Systematics”. Willi Hennig (1913-1976): His Life, Legacy and the Future of Phylogenetic Systematics. Linnean Society of London. http://www.linnean.org/Meetings-and-Events/Events/Willi Hennig and the Future of Phylogenetic Systematics.  Arkiverad 21 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130821141534/http://www.linnean.org/Meetings-and-Events/Events/Willi Hennig and the Future of Phylogenetic Systematics. Läst 17 februari 2022. 
  17. ^ Williams, David M.; Schmitt, Michael; Wheeler, Quentin D. (2016). The Future of Phylogenetic Systematics: the Legacy of Willi Hennig. Systematics Association Special Volume 86.. Cambridge University Press. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Willi_Hennig&oldid=55356266”