Wikipediadiskussion:Projekt Göteborg

Versal i gata, torg med mera

Doktor Bex gata. Denna disk. har jag haft i omgångar. Majoriteten ansåg då att wikipedias "riktlinjer" ska gälla: gemen. Gällde Gustaf Adolfs torg. Ymer 21 oktober 2011 kl. 23.10 (CEST)

Jag misstänkte att denna diskussion förekommit, men hade inte sett just den du hänvisade till utan bara en mindre beträffande Sankt Sigfrids Plan. Jag kunde inte heller finna något i Wikipedias riktlinjer för artikelnamn. Jag gjorde därför ett försök att flytta Doktor Bex Gata, Bullegummans Gata och Viljo Nousiainens Gångväg för att se om det skulle bli någon reaktion. Anledningen var att jag fann att stavningen av gatunamnen varierade mellan en del gator i Göteborg (se Kategori:Gator i Göteborg) och att jag haft ett samtal med Göteborgs gatunamnberednings förra sekreterare, som framhöll att i Göteborgs gatunamn skall det vara versal i Gata, Torg etcetera. Det verkar som att du och jag har samma uppfattning – att det skall vara versal bokstav vad gäller Göteborgs gator, men att det för övrigt hålls hårt på skrivreglerna. Jag vet dock inte om det är värt att ta någon större strid i frågan.--Historiker 22 oktober 2011 kl. 12.18 (CEST)

Jag har nu fortsatt att flytta en del gator och torg enligt Göteborgs stads officiella stavning. Den tidigare sekreteraren i gatunamnsberedningen, som jag åter talade med häromdagen, tycker att det är en viktig princip för hur gatorna stavas i Göteborg. Vi får se när jag en dag flyttar Gustaf Adolfs torg till Gustaf Adolfs Torg - då lär det bli en het debatt igen, även om jag faktiskt inte tydligt kan utläsa reglerna för gator i WP:Namngivning.--Historiker 4 januari 2012 kl. 21.21 (CET)

… för att inte tala om Versal i stad. :-) Jag tror att eftersom stadsbegreppet inte längre finns administrativt i Sverige, är Göteborgs Stad/GÖTEBORGS STAD att betrakta som namn, inte begrepp. Och så länge det namnet inte bryter mot andra språkliga regler, bör det kunna få stavas som Göteborgs Stad. Även inom väl synliga, bifogade parenteser på Wikipedia. Det är information, på samma sätt som Indiska oceanen och Volvo Amazon är information. :-)--Paracel63 (disk) 9 maj 2012 kl. 19.25 (CEST)

Jag har, apropå inget, noterat att Göteborgs Stad själva är inkonsekventa vid sin adressering. Bland annat har Kommunstyrelsen adress Gustaf Adolfs torg här. :-)--Paracel63 (disk) 23 maj 2012 kl. 17.44 (CEST)

Oidentifierade konstverk vid Röda sten

Jag fotograferade i september två stora konstverk i sten vid Röda sten (1 och 2) men kan inte hitta några uppgifter om vem konstnären är eller namnet på konstverken. Är det någon i projektet som känner till det?--ArildV 24 oktober 2011 kl. 11.00 (CEST)

Letar. Ymer 25 oktober 2011 kl. 15.05 (CEST)

Tack. Jag fick svar nu på en förfrågan till Göteborgs Stads kulturförvaltning och de uppger att bägge skulpturerna är skapade av Leo Pettersson. En liknade skulptur, Klippdocka (skulptur), finns på Redbergsplatsen.--ArildV 26 oktober 2011 kl. 16.40 (CEST)

Från obekräftat håll har jag fått fram: "Kraftsamlare" av Ingemar Andersson (1994). Utlånad till Uddevalla, men står annars längst ut. "Klippdocka III" av Leo Pettersson (1995). "Kambrium" av Leo Pettersson som pekar ut över kajkanten. Den fanns tidigare på Kungsportsplatsen. "Beting" av Lennart Landkvist. På träbryggan, ser ut som en stor pållare. Ymer 26 oktober 2011 kl. 17.09 (CEST)

Södermalmsvägen?

Kommunen anger att Södermalmsvägen ska ligga, helt eller delvis i stadsdelen Guldheden i basområde 11 309. Kan inte hitta den någonstans. Ymer 24 oktober 2011 kl. 21.52 (CEST)

Jag kan inte hitta den i Göteborgs Gatunamn heller. Kan det vara en felskrivning och det som avses är Södermalmsgatan, som tillhör Mölndal, men som börjar i Göteborg? Gränsgatan, som ansluter till Södermalmsgatan, liksom del av Ehrenströmsgatan, från vilken Södermalmsgatan utgår, ligger båda i basområde 11309. Även Doktor Allards Gata, Doktor Wengbergs Gata, Doktor Westrings Gata, Syster Emmas Gata och Syster Estrids Gata, vilka ligger på andra sidan Ehrenströmsgatan, tillhör samma basområde. Ett alternativ är att gatan heter Södermalmsvägen i Göteborg, men byter namn vid kommungränsen.--Historiker 25 oktober 2011 kl. 19.32 (CEST)

Snyggt utrett! tror på teorin om att staden slarvat. I Göteborg, Partille och Mölndals Gatukalender, Otto Asphem, Göteborg 1979, anges att Södermalmsvägen mycket riktigt utgår från Ehrenströmsgatan i stadsdelen Toltorp (även Eniro är tydliga). På andra sidan har Doktor Allards gata sin slutpunkt (startar redan vid Wavrinskys Plats). Stadsdelskartorna har en tydlig gräns vid det mötet. Var hittar du info. om basområdesgränser? Ymer 25 oktober 2011 kl. 21.53 (CEST)

Jag hittade ingen uppgift om basområdesgränser, utan filtrerade Excel-listan "Gaturegister efter basområden" på aktuellt basområdesnummer och tittade sedan på Eniros kartor. Det finns ett par gator till (Gunvors Backe och Utsiktsgatan) i det aktuella basområdet, men dem såg jag inte på kartan.--Historiker 26 oktober 2011 kl. 19.59 (CEST)

Ok, hade glömt bort listan under "Resurser". Ymer 27 oktober 2011 kl. 14.53 (CEST)

Och jag som trodde att du hittat Södermalmsvägen i just den listan och ställt frågan utifrån det fyndet... Jag tog mig nu en titt på Eniros gatuvy och ser att på gatuskylten står det Södermalmsgatan, och skylten är en vit Mölndalsskylt.--Historiker 27 oktober 2011 kl. 19.07 (CEST)

Tror du att det går att rensa excel-listan från dubblettgator, så att det faktiska antalet gator framgår? skulle vara intressant att veta. Ymer 27 oktober 2011 kl. 21.37 (CEST)

Med filtrering fick jag fram att det finns 5 580 gator. Totalt antal poster i listan är 8 818.--Historiker 28 oktober 2011 kl. 21.24 (CEST)

Imponerande, tack. Alltså gator, torg, platser, trappor med mera? antalet specifika namn. Ymer 29 oktober 2011 kl. 00.28 (CEST)

Helt rätt uppfattat.--Historiker 29 oktober 2011 kl. 19.00 (CEST)

Fokusområden november och december

Jag uppdaterade fokusområdena för kommande månader och föreslog att vi lägger arbete på att se över artiklarna om Göteborg och Göteborgs kommun enligt tidigare diskussion.--Historiker 1 november 2011 kl. 19.53 (CET)

Lista över "göteborgsmedia" som använder och anger wikipedia som källa?

Exempelvis:

• Lilla Änggården - en släktgård i Göteborg, Marie Engelke, Göteborgs stadsmuseum 2011 ISBN: 978-91-86475-03-1. Ymer 29 november 2011 kl. 18.32 (CET)
• Gatan, Thomas Reckmann, Gatubolaget, Göteborg 2011, s. 14, Hisingsbron.
• Volvo P 1800 : från idé till prototyp och produktion, Kenneth Colliander & Mats Eriksson, Trafik-Nostalgiska Förlaget, Stockholm 2011 ISBN 9789186275556. Främst Assar Gabrielsson och Gustaf Larsson. Ymer 15 december 2011 kl. 17.56 (CET)
• Göteborgs-Posten 3 november 2012. Artikeln Lyckan. Ymer (disk) 3 november 2012 kl. 19.28 (CET)

Hej!

Nu har jag lagt in mig som medlem av projektet. Vi får se hur aktiv jag kommer att bli. Biografer, gator och torg, Billdal/Lindås, Apslätten och Majorna kommer nog att ligga mig varmt om hjärtat, tror jag.--Paracel63 3 januari 2012 kl. 00.25 (CET)

Känner du till att det nyligen givits ut en bok om Lindås historia? Ymer 3 januari 2012 kl. 22.10 (CET)

Jodå. Finns i hyllan. Tillbringade en intressant eftermiddag sistlidna december med författaren diskuterandes diverse lokala spörsmål (vi är båda uppvuxna i trakten). Att jag själv är född på Lindomesidan av sockengränsen och genom det senaste årets släktforskningar samlat på mig ytterligare litteratur om södra Göteborgsområdet, lär komma att synas på Wikipedia, vad det lider… :-)--Paracel63 (disk) 9 maj 2012 kl. 18.13 (CEST)

Varmt välkommen till projektet! Vi behöver nya entusiastiska deltagare.--Historiker 3 januari 2012 kl. 00.27 (CET)

Som sagt; välkommen! har du några speciella källor lätt tillgängliga som vi gemensamt kan spinna kring? exempelvis tänker jag då på att få klart gator och torg Inom Vallgraven. Ymer 3 januari 2012 kl. 09.56 (CET)

Nja, jag har Garellicks stora bildverk, men det är jag nog inte ensam om. Annars är jag nog mer den städande typen. Senaste veckan har alla större och medelstora gatuartiklar i Göteborg fått faktamall samt viss behövlig städning. Närmast i tur är väl att fundera ut hur vi ska göra med torgen (se mer nedan). Ordet "få klart" känns dock inte som det passar på Wikipedia, där allting alltid faktiskt kan bli (lite) bättre. Ingen piska, utan en möjlighet… :-)--Paracel63 (disk) 9 maj 2012 kl. 18.13 (CEST)

Fokusområden januari och februari 2012

Jag behöll de tidigare fokusområdena, då jag tror vi har en del kvar att göra där. Dessutom lade jag till att utöka artiklarna om biografer i Göteborg då vår nya deltagare Paracel63 uttryckt intresse för området.--Historiker 3 januari 2012 kl. 21.36 (CET)

Deltagarruta

Den här användaren är med i Projekt Göteborg.

Jag har nu skapat en deltagarruta, som projektdeltagare kan lägga in på sin användarsida. Därigenom gör vi lite reklam för projektet. Lägg in {{Projekt Göteborg deltagare}}.--Historiker 5 januari 2012 kl. 21.40 (CET)

Ny artikel: Gatunamn i Göteborg

Jag har nu skapat artikeln Gatunamn i Göteborg, som behandlar Göteborgs gator ur ett historiskt perspektiv och hur de namngivits under århundradena, från stadens grundande fram till 1900-talet. Det här var en artikel jag saknat länge. Hjälp gärna till att komplettera artikeln.--Historiker 7 januari 2012 kl. 19.30 (CET)

Kartor till stadsdelsartiklar

Hej, jag funderar på att skapa någon form av översiktskartor för våra stadsdelar att lägga in i artiklarna. Jag har tänkt att ladda hem kartdata från openstreetmap (OSM) och fixa till det litet innan jag skapar svg-filer av det.

Helst hade jag nog ritat egna kartor med enkla detaljer och approximativa placeringar av ett urval av platser, gator och någon känd byggnad, då hade jag fått rita med en riktig karta i bakgrunden så att det hamnar rätt. Tyvärr blir det nog lite för mycket jobb att få snyggt på datorn, så det lutar åt att ta befintliga kartor från OSM.

Jag har precis skaffat mig ett tillstånd från Lantmäteriet att hantera såpass detaljerad landskapsinformation som det från OSM. Varje karta som skapas måste dock få ett spridningstillstånd. Ett lockande alternativ är att göra kartorna i så liten skala att de inte behöver spridningstillstånd, i så fall får jag släppa dem som png-filer så att inte den exakta koordinatinformationen finns kvar.

Ett problem med de OSM-kartor jag sett tidigt här på wikipedia, är att de har för mycket detaljer. Bilderna här är ju inte så stora, så jag anser det vara viktigt att rensa bort så mycket som möjligt. Jag har skaffat en rad verktyg för att åtminstone nödtorftigt fixa till kartorna, redan nu kan jag lätt få bort alla små ikoner, ändra namn på stadsdelar, flytta stadsdelsnamn. Jag har även hittat ett sätt att få bort alla namn helt o hållet, det kanske är att föredra? Ta gärna en titt på openstreetmap sidan och fundera på vad som bör finnas på en karta, vägar? byggnader? skog? namn? /Johan Jönsson (diskussion) 3 mars 2012 kl. 13.52 (CET)

Mycket intressanta möjligheter öppnar sig här, det kan jag förstå. Tack för bra initiativ. Fråga: vet du om det går att skapa stadsdelsgränser i form av översiktkartor? likaså med exempelvis torg, parker och andra platser, ungefär som eniro gör. Ymer (diskussion) 3 mars 2012 kl. 15.27 (CET)

Den duktiga användare:Thod har lagt in avgränsningarna för primärområdena i kartan, om jag bara hittar ett sätt att filtrera ut gränserna från övrigt data så kan jag göra enkla kartor som liknar den här: primärområdeskarta på Commons. Jag behöver bara reda ut hur det ligger till med licenser o sånt för min egen skull.

Kartdatat från OSM är mycket likt Eniro. Fokus var från början på vägar, så alla gator finns nog med, det är värre med torg. Parker och skogar finns med i hygglig omfattning, dessutom har dte fyltls på med byggnader i vissa stadsdelar. I vilken aorts artikel kan det finnas behov av Eniro-liknande data, dte är ju begränsat med plats. Kan det vara intressant med stor skala i en gatuartikel, kanske?/Johan Jönsson (diskussion) 4 mars 2012 kl. 17.46 (CET)

Bra initiativ - det verkar mycket intressant.--Historiker (diskussion) 4 mars 2012 kl. 21.46 (CET)

Hej. Låter som en bra ide. Hur har det gått med kartorna? Jag kan inte hitta dem, kollar jag på fel ställe eller är de inte klara? Jag förstår inte riktigt om du tänkt göra en karta över alla stadsdelar eller om du syftar på att göra en (mer inzoomad) karta för varje stadsdel? Jag tänker nämligen göra ett program där man lär sig stadsdelarna, och tror det skulle kunna vara en bra källa./Nils Enmark

Samarbete med Regionarkivet

Jag har etablerat kontakt med Regionarkivet och de är villiga att låta oss skanna in bilder, kartor och ritningar från arkivet till Commons. Det gör att vi på ett bättre sätt kan illustrera artiklar om Göteborg, till exempel kartor i artiklar om gator och stadens historia och ritningar i artiklar om byggnader. Det skulle göra att vi avsevärt förbättrar kvalitén på göteborgsartiklarna, vilket är ett av målen med Projekt Göteborg.

Tanken är att några Wikipedianer besöker Regionarkivet och där utför skanning av de dokument vi är intresserade av. Arkivet är stort och för att få struktur på arbetet och veta vad vi är intresserade av, har jag skapat en sida där alla intresserade fyller i vilka dokument som skulle vara av intresse. På sidan finns en länk till Regionarkivets arkivdatabas, i vilken man först söker fram vad som finns och sedan registrerar det på sidan. Sidan är sedan underlag för arbetet på Regionarkivet. Sidan finns här och är en undersida till detta projekt. Jag länkar även till den från projektsidan. Kom gärna med kommentarer, men framför allt - börja fyll i den. Jag har lagt in två dokument som exempel.--Historiker (diskussion) 10 mars 2012 kl. 18.07 (CET)

Richertsgatan

Jag har redigerat några artiklar med anknytning till familjen Richert idag och noterat att det finns en gata i Göteborg som heter Richertsgatan. Är det någon i projektet som har någon bok (eller annat material) tillgänglig som kan ge svar på vem i familjen gatan är döpt efter.--Ankara (disk) 16 april 2012 kl. 16.39 (CEST)

"Richertsgatan (ch uttalas ck) Johanneberg 1938. Till minne av professor J. Gustaf Richert (1857-1934), som projekterade Alelyckans vattenledningsverk. Särskilt är han känd för sin metod att framställa konstgjort grundvatten, som kom till användning bl.a. vid nyss nämnda företag. R. torde ha varit en av dem, som under Göteborg vattenledningsverks snart 200-åriga tillvaro betytt mest för verket." Källa: Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986 ISBN 91-7810-577-3, s. 244. Ymer (disk) 16 april 2012 kl. 17.43 (CEST)

Tack så mycket för hjälpen!--Ankara (disk) 16 april 2012 kl. 17.54 (CEST)

Längsta utomhustrappan i Göteborg?

Hittade en uppgift om att det skulle vara trappan upp till Skansen Kronan, med 194 steg. Källa: Tidningen Kupé, september 2011, s. 57. Vad tror ni? Ymer (disk) 17 april 2012 kl. 09.31 (CEST)

Jag är tveksam till hur mycket koll de har, för några år sedan satte jag nästan kaffet i halsen när det stod att det i Karlstad fanns en kaffeskrapa en bit från Karlstads centralstation vid hamnen tillhörande Gevalia. Nästa gång jag åkte tåg hade de i och för sig med en nästan lika stor text som ursprungsartikeln där de bad om ursäkt för felet och konstaterade att det istället är Löfbergs Lila som har en kaffeskrapa i Karlstad. GameOn (disk) 17 april 2012 kl. 11.51 (CEST)

Ok. Får ta reda på verkligheten vid tillfälle. Bra motion dessutom. Ymer (disk) 17 april 2012 kl. 12.48 (CEST)

Motion i all ära, men bara för att antalet steg skulle vara rätt betyder det inte att det är den längsta. Sedan blir det kanske snudd på egen forskning om du själv besöker alla trappor och räknar steg, det gör jag i och för sig varenda gång jag i en av någon konstig anledning även om det häromdagen inte hjälpte när jag skulle beställa nya matta till stegen i trappen hemma och blev tvungen att räkna dem en extra gång innan jag la beställningen. Å andra sidan kanske det duger med Kupé som källa, skulle de ha fel är det ju inte hela världen heller - det är ju knappast en kontroversiell uppgift. GameOn (disk) 17 april 2012 kl. 14.43 (CEST)

Nåväl, att motionera är ändå ett "steg" i rätt riktning ;-). Var mer intresserad av om detta kunde vara en kandidat till längsta trappan. Ymer (disk) 17 april 2012 kl. 15.33 (CEST)

Jag hittar just nu ingen uppgift om antalet trappsteg där, men kan mycket väl tänka mig att den är längst.--Historiker (disk) 17 april 2012 kl. 20.57 (CEST)

Faktamall för torg?

Hej! Nu finns Mall:Infobox gata, som vi varit fyra-fem stycken om att titta igenom och (därefter) sjösatt. Mindre ändringar i mallen kan säkert komma att behövas, men den är ändå tillräckligt duglig för att använda till alla större eller medelstora gatuartiklar (nu fixat vad gäller Göteborg). Nu tycker jag torg och liknande platser förtjänar en liknande mall. Antingen bygger man ut gatumallen med parametrar som mer passar för torg, eller så gör man en egen mall. En plats behöver parameter för gator/vägar som korsar/slutar vid platsen. Dessutom är det ofta relevant att notera ytan (finns redan i mallen), angränsande byggnader (finns i mallen) och användning (finns inte i mallen idag). Några fler behövliga eller praktiska parametrar?--Paracel63 (disk) 9 maj 2012 kl. 18.57 (CEST)

Mycket bra gjort! Jag ser att du varit flitig och lagt in mallen i flera artiklar - det ser riktigt prydligt ut. En mall för torg blir troligen ganska lik den för gator, till exempel kan ju längd och bredd även anges för ett torg. Det som skulle tala för att göra en egen är namnsättningen på mallen - nu anger den specifikt att det gäller gator. Parametern användning kan användas även för gator, till exempel gågata.--Historiker (disk) 9 maj 2012 kl. 20.53 (CEST)

Bra synpunkter! Det lutar nog åt att det blir en separat mall, fast med mycket av parametrarna i samma stil som i systermallen "gata". Jo, jag passade på att lägga in mallen i alla större eller medelstora artiklar i kategorin Gator i Göteborg, vilket blev ett trettiotal. Och städade lite i artiklarna, när jag ändå "höll på". :-)--Paracel63 (disk) 11 maj 2012 kl. 03.00 (CEST)

Och jag lade in den i Tideräkningsgatan när jag källbelade den artikeln.--Historiker (disk) 11 maj 2012 kl. 20.35 (CEST)

Nu är faktamallen skapad (se mer nedan).--Paracel63 (disk) 23 maj 2012 kl. 17.45 (CEST)

Fokusområden maj och juni 2012

Jag uppdaterade fokusområdena för maj och juni. De tidigare behölls och kompletterades med Illustrera artiklar med foton och Lägga in Mall:Infobox gata i gatuartiklar.--Historiker (disk) 10 maj 2012 kl. 21.37 (CEST)

Mall Landerier

Mallen Mall:Landerier göteborg skiljer sig från alla andra navigationsrutor på Wikipedia. Några synpunkter på om jag skapar en ny enligt standard?--Historiker (disk) 12 maj 2012 kl. 21.33 (CEST)

Jag har nu skapat mallen Mall:Landerier i Göteborg och lagt in den i alla landeriartiklarna. Den tidigare mallen är avvecklad.--Historiker (disk) 17 maj 2012 kl. 20.15 (CEST)

Biografer i Göteborg

Det finns ett antal artiklar om biografer i Göteborg. Flera av dem är sedan länge nedlagda och det finns andra verksamheter i dem. I vissa fall är byggnaderna säkert rivna. Skall vi trots detta försöka illustrera artiklarna med byggnaderna så som de ser ut idag?--Historiker (disk) 19 maj 2012 kl. 19.30 (CEST)

Tveksamt värde på att illustrera med ny byggnad där dessutom biografverksamheten har upphört. Alltså; där byggnaden som förknippas med biografen står kvar = ok. Riven byggnad med ny på samma plats utan biograf = nej. Ymer (disk) 20 maj 2012 kl. 21.24 (CEST)

Det låter riktigt. Jag ger mig ut med kameran någon dag och fotograferar en del gamla biografbyggnader.--Historiker (disk) 20 maj 2012 kl. 21.27 (CEST)

Utmärkt! Biografer är ett av mina kärnintressen vad gäller Göteborg. Jag har ett par bra böcker i ämnet samt ett specialintresse för Hagabion. Jag gjorde ett ryck i vintras och tror nog att jag kommer att få lite tid igen under sommaren. Relevanta bilder på så många biografartiklar som möjligt vore jättekul. :-)--Paracel63 (disk) 23 maj 2012 kl. 16.48 (CEST)

Hakar på efterhand. Hittade dessa i hastigheten i ämnet bio/biografer på hyllan:

• Göteborgs alla biografer : en resa i 100 år, [Landsarkivets skriftserie : Arkiv i Väst 7 & Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad 7], Göran Bjelkendal, Landsarkivet i Göteborg & Regionarkivet, Göteborg 2009 ISSN 0283-4855 ISBN 978-91-631-4117-1
• Svenska biografer, Kjell Furberg, Prisma, Stockholm 2001 ISBN 91-518-3665-3
• Föreningen Gamla Majgrabbar: Julen 2009, tidning utgiven av Föreningen Gamla Majgrabbar, Göteborg 2009 ISSN 1402-1463, om Majornas biografer.
• Filmstaden Göteborg : Hasselblads - Georg af Klercker - en bortglömd epok : en jubileumsbok, Bengt Idestam-Almquist, Göteborgs stads jubileumsnämnd 350 år, Göteborg 1971
• På bio i Göteborg : westerns, deckare och science-fiction, Hans Sidén, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1993 ISBN 91-7029-120-9
• Göteborgs hjärta : En bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan, del I & II, Sven Gulin, Olga Dahl, Maja Kjellin, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Göteborg 1977, 1978

Ymer (disk) 23 maj 2012 kl. 17.11 (CEST)

Jo, nummer ett och fem var det jag hade själv. Framför allt ettan är en ren guldgruva.--Paracel63 (disk) 23 maj 2012 kl. 17.54 (CEST)

@Paracel63:Tilläggas kan att författaren till Göteborgs alla biografer : en resa i 100 år (Göran Bjelkendal) publicerat hela bokens innehåll på en blogg, tyvärr något ostrukturerat, men allt från boken finns där: https://kinnegbg.wordpress.com/ Vitplister (diskussion) 23 maj 2021 kl. 00.26 (CEST)

@Historiker, du ger ju intryck av vara strukturerad. Nåja, du är det. Skulle vi kunna göra en "projektsida" där vi spontant kan skriva ner biografer m.m. som vi kommer på i språnget? för att därefter förverkliga i artiklar. Ymer (disk) 23 maj 2012 kl. 17.15 (CEST)

Då var det åtgärdat. I slutet av vänstra kolumnen på projektsidan finns nu rubriken Delprojekt Biografer i Göteborg varifrån man kan redigera sidan Wikipedia:Projekt Göteborg/Biografer genom att klicka på "redigera". Det är bara att fylla på önskemålen i punktlistan.--Historiker (disk) 23 maj 2012 kl. 21.57 (CEST)

Jag tycker vi bör följa Kjell Furbergs exempel i boken Svenska biografer och namnge artiklarna efter det senaste/sista namnet som en biograf haft. Några andra åsikter om detta? Vitplister (diskussion) 23 maj 2021 kl. 00.30 (CEST)

@Vitplister: Namnsättningar är alltid knepigt. Tag Rialto som ett exempel, som här ligger under det namnet, men den hette ursprungligen Järntorgsbiografen och slutade som Prisma. Bjelkendal har i boken Göteborgs alla biografer lagt den under det ursprungliga namnet, liksom Majornas Biograf-Teater, som också ligger under ursprungsnamnet Maxim-Biografen. Den senare är troligen mest känd under det sista namnet, medan Järntorgsbiografen troligen är mest känd under det namnet och inte som Prisma. Jag har dock inget direkt emot att ta det sista/senaste namnet som princip. Omdirigeringar löser alltid läsarnas intresse – att hitta informationen.--Historiker (diskussion) 23 maj 2021 kl. 10.33 (CEST)

Sista/Senaste-namnet låter som en bra princip. Det är också nog det vanligaste här på svenskspråkiga Wikipedia, i andra sammanhang. :-) Paracel63 (diskussion) 23 maj 2021 kl. 11.19 (CEST)

Mall:Infobox torg

Nu är den här mallen skapad. Den är baserad på Mall:Infobox gata, med några mindre förändringar. Bland annat har jag justerat bakgrundsfärgen för underrubrikerna, så att man snabbt kan skilja en gata från ett torg utifrån faktarutan. Parametern Sträckning är utbytt mot Anknytning. Jag vacklade lite för hur jag skulle göra med monument. Just nu rekommenderas att de hanteras som byggnader, men kanske bör de läggas under annan parameter eller få en helt egen parameter? Vad tycker ni?--Paracel63 (disk) 23 maj 2012 kl. 17.54 (CEST)

Utmärkt! Jag gillar dina exempeltexter (Namn efter: Torgel den Store)! Jag tycker att monument bör ha en egen parameter, det kan ju finnas såväl byggnader som monument/statyer vid torget.--Historiker (disk) 23 maj 2012 kl. 21.24 (CEST)

Att göra exempeltexter är kul! Jag är uppfödd på Monty Python, Lindeman och Svenska MAD. :-) Angående monument, så kan jag nog hålla med dig. Frågan är bara var parametern 'monument' (om den nu ska heta det) ska placeras. Just nu är underrubriken "Betydelse" nästan för överbefolkad, och vissa parametrar glider betydelsemässigt delvis in i varandra. Vad tycker ni är den bästa lösningen?--Paracel63 (disk) 23 maj 2012 kl. 22.21 (CEST)

Instämmer i synpunkten på "Betydelse", vars info. i huvudsak hör hemma i artikeltexten. Dock skulle "Byggnader" kunna tas med i mallen. Ymer (disk) 24 maj 2012 kl. 10.32 (CEST)

Nya teatern (Göteborg)

Hej! Jag håller på att försöka bringa reda bland alla landets "Nya Teatern", och har ställt en fråga på Diskussion:Nya teatern (Göteborg) som jag hoppas att någon av er kan besvara. MVH jssfrk (d|b) 12 juni 2012 kl. 13.24 (CEST)

Var står statyerna?

På WP:Projektkontoret återfinns projektet "Koordinatsätt Sveriges skulpturer". Flera statyer på listan var självklara och är redan avklarade, men det är fortfarande ett stort antal statyer hemmahörande i Göteborg som är jag osäker på exakt var de står. Ni kanske kan hjälpa mig?

Bergslagsurnan, Flickan och sjötrollen, Genom arbete i arbete, Genomkämpat, Havre och betong, Hising Island, Incantatio, J. A. Wadman (staty), Karl Gerhard (staty), Klättraren, Krokus (skulptur), Lasse Dahlquist (skulptur), Ljusbåge (skulptur), Mimi (skulptur), Möte (skulptur), Rådjur (skulptur), RymdConfetti, Sittande flicka, Snäckfågel, Sommaren (staty, 1947), Ställbart universum, Stillhet (skulptur), Tärningskast, Tre Flickor (staty) och Våren (staty, 1995). Vet ni dessutom om Badresorna till Askim kommit tillbaks ännu?

För att bestämma koordinater brukar jag använda denna hemsida: [1]. Genom att navigera sig fram på kartan för att sedan trycka ctrl klick exakt där statyn befinner sig får man noggranna koordinater insatta i koordinatmallarna till vänster färdiga att sätta in i artikeln. När ni åtgärdat en artikel får ni gärna kryssa av dem både i mitt inlägg och på det ovan länkade projektkontoret. // Zaijaj 19 juli 2012 kl. 19.56 (CEST)

Tre statyer koordinatsatta.--Historiker (disk) 31 augusti 2012 kl. 22.04 (CEST)

Byggnadsminnen i Göteborg

Jag har nu skapat en ny kategori Byggnadsminnen i Göteborgs kommun som en underkategori till Byggnadsminnen i Västra Götalands län och omkategoriserat ett antal artiklar till denna för att det tydligt skall framgå vilka byggnadsminnen som hör till Göteborg. Det finns även en Lista över byggnadsminnen i Västra Götalands län där byggnadsminnen ordnats per kommun. Där kan vi få inspiration till nya artiklar, så att det finns artiklar om alla byggnadsminnen i Göteborg. Listan kan behöva rensas, då det är något oklart varför 55 byggnadsminnen (ej källbelagda) listas nedanför tabellen.--Historiker (disk) 18 augusti 2012 kl. 21.28 (CEST)

Referenslitteratur

I Wikimedia Sverige pågår ett projekt för att hjälpa till att skaffa bra referenslitteratur. Finns det någon i projektet som skulle ha nytta av något speciellt verk så hör gärna av er så fixar vi det. Ainali (disk) 29 augusti 2012 kl. 22.17 (CEST)

Wikipedia:Projekt Göteborg

Ser att denna Wikipedia:Projekt Göteborg länk börjar infogas i göteborgsartiklarnas disk. sidor, utan vidare förklaring. Där bör vi tänka till först, så att effekten blir den rätta. Stopp i maskin alltså. Ymer (disk) 1 september 2012 kl. 10.19 (CEST)

Flyttat disk. från Användardiskussion:Allexim

Hej. Hur har dina tankar gått kring masslänkningen Wikipedia:Projekt Göteborg på disk. sidorna av Göteborgsartiklar? Ymer (disk) 1 september 2012 kl. 11.12 (CEST)

Hej! Lägger in en blänkare om Wikipedia:Projekt Göteborg i olika Göteborgsartiklar för att upplysa om existensen av projektet, se jmf med Wikipedia:Projekt Afrika. Mvh --Allexim (disk) 1 september 2012 kl. 11.17 (CEST)

Ok, men det som Afrika-gänget gjort är snarare vad jag skulle vilja se: en förklarande/promotande, men betydligt enklare mall som väldigt kort beskriver varför man ska besöka projektsidan. Låt oss ta upp detta i projektet innan du går vidare. Ymer (disk) 1 september 2012 kl. 11.37 (CEST)

	Denna artikel kvalitetsgranskas av Projekt Afrika, ett försök att förbättra Afrikarelaterade artiklar. Du är varmt välkommen att delta i projektet. Om du vill bidra kan du: förbättra denna artikel delta i utformningen av eller diskussionerna runt projektet.
rekommenderad oumbärlig område

Ok, det vore väldigt bra om någon i Göteborgs-gänget kunde skapa en bättre förklarande/promotande, men betydligt enklare mall som väldigt kort beskriver varför man ska besöka projektsidan. Jag saknar de tekniska kunskaperna om hur man gör en sådan mall. Tack för att du uppmärksammar detta! Mvh --Allexim (disk) 1 september 2012 kl. 11.44 (CEST)

Ny mall, enligt ovan

Låt oss disk. hur denna mall (vid enighet) ska se ut. Inte heller jag har de nödvändiga kunskaperna, men bidrar gärna med innehåll. Synpunkter? Ymer (disk) 1 september 2012 kl. 12.09 (CEST)

Jag kan skapa en sådan mall, om vi når konsensus att vi skall ha det. Det är inte enbart projekt Afrika som använt denna typ av mall, utan även Mall:Projekt mat granskning, Mall:Projekt språk granskning, Mall:Projekt Tanzania granskning och Mall:Projekt Stockholm finns. (Det kan säkert finnas några till.) Vid införandet i Stockholmsartiklarna fördes en diskussion om huruvida man skulle ha mall, hur den skulle utformas och om den skulle in i alla artiklar eller enbart i nyskapade eller av projektet bearbetade.

Själv är jag tveksam till att malla alla artiklar på detta sätt, då det gör att det ser ut som om det förts en diskussion om artikeln (blå länk), även i det fall mallen är det enda som finns på diskussionssidan.--Historiker (disk) 2 september 2012 kl. 00.00 (CEST)

Om mallen för Projekt Afrika fördes en disk. om den skulle ligga överst i artikeln eller på disk.sidan. Beslutet blev att den skulle ligga på disk.sidan. Personligen tycker jag den mallen är mycket svår att använda för dem som inte är väldigt tekniskt kunniga och även svårt att förstå sig på de olika beteckningarna och instruktionerna. Kanske är det bara jag som tycker så? --Allexim (disk) 2 september 2012 kl. 12.35 (CEST)

Utgår från att det finns tillgänglig statistik på vilka göteborgsartiklar som har flest besök? låt säga att vi så småningom mallar "top 25" av dom/annat urval. Mallen kanske bara ska länka till just Projekt Göteborg och bestå av stadens vapen samt en kort, men intresseväckande text? Ymer (disk) 2 september 2012 kl. 12.53 (CEST)

Varför skall vi begränsa oss till "top 25"? Varför skall vi avstå från att malla alla Göteborgsartiklar? Mallen borde bara länka till Projekt Göteborg anser jag. Stadens vapen samt en kort, men intresseväckande text verkar vara ett mycket bra förslag.--Allexim (disk) 2 september 2012 kl. 13.04 (CEST)

Kan du kvalitetssäkra "alla" göteborgsartiklar? mest troligt är alltså att vi i nuläget ska avgränsa mallningen. Nästa steg kan mycket väl bli att just granska och verifiera ett antal/alla artiklar med göteborgsanknytning. Låt oss tassa lite försiktigt fram med mallningen och lära under resan. Troligen måste även projektsidan ses över i sammanhanget. Det är min åsikt. Ymer (disk) 2 september 2012 kl. 13.25 (CEST)

Vi kan väl åtminstone ha intentionen att försöka kvalitetssäkra alla göteborgsartiklar, så som Projekt Afrika försöker göra, eller? --Allexim (disk) 2 september 2012 kl. 14.26 (CEST)

Tror att vi talar förbi varandra. Med GP´s artikel finns det ett "windows of opportunity" som vi ska nyttja klokt. Att kvalitetssäkra alla göteborgsartiklar är ett arbete på medellång sikt. Det är en separat diskussion. Ymer (disk) 2 september 2012 kl. 17.19 (CEST)

Tycker precis som du att det är ett "windows of opportunity" med GP´s artikel. Därav mitt agerande igår, eftersom jag visste om att det var planerat. Hoppas på en mall så som du beskriver den här ovan. --Allexim (disk) 2 september 2012 kl. 18.07 (CEST)

Om syftet är att göra reklam för projektet, föreslår jag en utformning liknande den enkla mall som Projekt Stockholm har: Mall:Projekt Stockholm. Inga konstiga parametrar. Den länkar även till Portal:Stockholm. Vi har Portal:Göteborg som inte är särskilt välbesökt, upp till tolv besök enligt statistiken. Jag skulle dock vilja se över och uppdatera den portalen, vilket skulle vara en bra uppgift att göra i projektet.--Historiker (disk) 2 september 2012 kl. 22.24 (CEST)

Bra förslag. --Allexim (disk) 2 september 2012 kl. 22.35 (CEST)

En något kryddad Stockholmsmall kommer att funka fint. I tur och ordnings skulle alltså portalen behöva en översyn och parallellt med det skapa och sjösätta en Mall:Projekt Göteborg. Ymer (disk) 2 september 2012 kl. 23.01 (CEST)

(avindenterar) Jag är som sagt något tveksam till att malla alla artiklar, dels för att det gör att det ser ut som om det förts en diskussion om artikeln, men också för att själva syftet är oklart: Är syftet att göra reklam för projekt Göteborg, eller att bedriva ett kvalitetsarbete med artiklarna? Av vad jag förstår av diskussionen ovan lutar det åt att vi skall få fler att uppmärksamma projektet. Att marknadsföra projektet mer tycker jag är bra, frågan är bara hur vi gör det på ett sätt som är positivt och inte medför alltför mycket arbete.

En idé jag kom på nu när jag gick runt bland en del artiklar är att lägga in en länk till projektet längst ner i Mall:Göteborg (och andra navigationsmallar, till exempel Mall:Stadsdelar i Göteborg, Mall:Landerier i Göteborg och Mall:Liseberg). Just nu har den en länk till Portal:Göteborg. Arbetet är enkelt – genom att lägga in den i en mall så kommer länken upp i alla artiklar där mallen är inkluderad.--Historiker (disk) 9 september 2012 kl. 18.13 (CEST)

Förstår inte hur detta skall fungera men har hellre aldrig påstått att jag är teknisk, så det fungerar säkert mycket bra för dem som förstår sig på detta. Lycka till! --Allexim (disk) 12 september 2012 kl. 22.03 (CEST)

Jag har nu lagt in länk till projektet längst ner i Mall:Göteborg och samtidigt flyttat länken till Portal:Göteborg till övre delen av navigationsrutan. Det innebär att länken finns i alla artiklar där mallen ingår. Synpunkter innan jag lägger in i fler mallar?--Historiker (disk) 8 februari 2013 kl. 21.14 (CET)

Tips på person att skriva om

Kanske kan Axel Söderblom få en artikel?

Jag laddade upp lite bilder från Runeberg till commons och snubblade då över Axel Söderblom och tänkte att någon av er kanske skulle vara intresserade att skriva om honom, han har verkat i Göteborg. Lite fakta finns här, här och på LIBRIS. /Hangsna (disk) 4 september 2012 kl. 20.52 (CEST)

Tack för uppslaget, men varför inte skapa den själv? åtminstone starta upp samt infoga bilden. Ymer (disk) 4 september 2012 kl. 23.02 (CEST)

Ja, jag tänkte det men just artikelskapande tar lång tid för mig, jag vill inte bara slänga upp en substub. Det tog mig närmare 2 timmar idag att skriva en artikel om Otto Mannerfelt som jag hittade på bilden bredvid i Runeberg och jag hade inte lust att lägga den tiden igen på något likadant. Det kommer ju dock fler dagar så det är möjligt att jag tar tag i den iaf! /Hangsna (disk) 4 september 2012 kl. 23.05 (CEST)

Jag orkade ta tag i den till slut! /Hangsna (disk) 18 september 2012 kl. 23.55 (CEST)

En annan person att skriva om

Johan August Hertz levde mellan 1852 och 1921 (?), betecknas som grosshandlare och vinhandlare. Trots det tyskklingande namnet var han bondson från Söndrum, idag i Halmstads kommun. Med Google finner jag att han tog initiativ till tunnel under älven, till frihamn och till Landala egna hem. Det är vidare hänvisningar till att han köpte Arkaden och byggde Hertziahuset, Packhusplatsen 2 strax efter sekelskiftet. Årtalen varierar mellan olika källor. Enligt min mening är det det stora och ståtliga Hertziahuset som gör det önskvärt att han får en artikel i Wikipedia.

Det finns en bok från 1918: "Johan August Hertz: några blad ur ett verksamt liv" av Gustav Åsbrink, men jag finner inte någon biografisk artikel om honom på nätet.

Som barn på 1940-talet har jag sett några spektakulära sjösättningar på Götaverken från ett kontorsfönster i Hertziahuset - tror det var kryssaren "Tre kronor" och det norska valkokeriet "Kosmos III". Roufu (disk) 10 september 2012 kl. 11.49 (CEST)

Han var dessutom ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1896-1912, vilket främst motiverar en artikel. Skriver ihop något. Du får gärna fylla på. Ymer (disk) 10 september 2012 kl. 12.08 (CEST)

Karta över Göteborg år 1888 donerad av Regionarkivet

Jag har glädjen att meddela att Regionarkivet, tillsammans med Landsarkivet, donerat Ludvig Simons karta över Göteborg år 1888 till Wikimedia Commons. Jag har nu laddat upp den i två format – dels i ursprungligt TIF-format på 254 MB, dels i JPEG-format på 35 MB. Den senare är den som är användbar på Wikipedia och är nu inlagd i artiklarna Göteborgs historia och Gatunamn i Göteborg. På Commons återfinns de i kategorierna Images from Regionarkivet och Old maps of Göteborg. Ett stort tack till arkiven och Stefan på Regionarkivet!--Historiker (disk) 21 oktober 2012 kl. 14.18 (CEST)

Ett genombrott! Stort grattis till det arbetet. Jag har kartan i tre delar, visserligen sammanfogade, men det blir otympligt (100x210 cm). Ludvig Simons karta är kanske den mest genomarbetade, omfattande och vackraste av alla de göteborgskartor jag känner till. Ymer (disk) 21 oktober 2012 kl. 16.29 (CEST)

Bilden har nominerats, och antagits till, "featured image" på Commons. Omröstningsresultatet finner ni här.--Historiker (disk) 6 januari 2013 kl. 17.57 (CET)

Snyggt jobbat!--Paracel63 (disk) 20 februari 2013 kl. 00.05 (CET)

Fokusområden november och december 2012

Vilka fokusområden skall vi ha under de kommande månaderna? Jag tog bort införandet av infobox i gator och torg, då det till stor del gjorts. Skall vi fokusera på huvudartikeln Göteborg, vilket faktiskt skett de senaste veckorna, till följd av att den varit nominerad till att förlora sin status som bra artikel? Det finns säkert mer att göra, framför allt utöka vissa delar.--Historiker (disk) 1 november 2012 kl. 21.10 (CET)

Skulle uppskatta om vi från årsskiftet höll oss till kalenderkvartal, vilket gör det enklare att planera för "början&slut" på en fokusperiod. Till din fråga: Göteborg, absolut (enl ovan); varvsindustrin samt Hisingen i sin helhet, är andra områden som jag funderat kring. Artiklarna Frölunda socken, församling, landskommun, primärområde, är ett annat sorgebarn som jag inte orkat ta tag i. Dessa borde kunna läggas in under en och samma artikel. Ymer (disk) 2 november 2012 kl. 11.25 (CET)

Vi är nio deltagare i projektet, kanske dags att föreslå en uppdelning av arbetsuppgifter under fokusperioderna? Ymer (disk) 2 november 2012 kl. 11.28 (CET)

Kvartal skulle kunna vara lämplig period. Jag ser gärna en insats vad gäller Klippan och skulle kunna tänka mig att skriva en del om det. Vi har dessutom en del foton från vårens fotosafari att illustrera artikeln om Klippan, eller eventuellt artiklar om byggnader där, med. Varvsindustrin och Hisingen är klart intressant och jag håller med dig om Frölundaartiklarna, där det finns en hel del att göra. En uppdelning av arbetet ger fördelen att var och en kan fokusera på ett område, men beroende på uppgift kan det vara bra om flera arbetar med samma område, till exempel när vi skrev om gator, som gav många artiklar.--Historiker (disk) 2 november 2012 kl. 22.32 (CET)

Har du någon känsla för hur de olika deltagarnas aktivitet inom projektet ser ut? Klippan är ett mycket vitt begrepp, men har stort stöd i litteraturen. Kan tänka mig att stötta perifert. För mig känns Frölunda mer akut. Ymer (disk) 2 november 2012 kl. 23.09 (CET)

De mest aktiva är du, jag, Paracel63, abbedabb och Allexim, samt Ankara som bidrar med bilder. Jag tycker det är bra om du tar tag i Frölunda, så kan jag vidareutveckla Klippan.--Historiker (disk) 4 november 2012 kl. 10.31 (CET)

Jag är aktiv i perioder, märker jag. Jag har många trevliga bilder kvar att ladda upp och mallar att fixa till, men hastigheten blir vad den blir (jag är ju aktiv i flera projekt). Nu är i alla fall Viktoriaskolan-CD:n utplockad från Regionarkivet. Uppladdning kommer. :-)--Paracel63 (disk) 20 februari 2013 kl. 00.09 (CET)

Uppföljning - januari 2013

Hej & god fortsättning! ska vi försöka med en "summing up" och hur vi går vidare? mitt sorgebarn Frölunda, återstår. Målsättningen att försöka öronmärka vissa uppgifter, kvarstår. Är vi mogna för det? jag har ett eget behov av att försöka lära mig hur jag lägger in egna/scannade bilder, men vet inte hur!!! klart frustrerande. Ymer (disk) 11 januari 2013 kl. 18.03 (CET)

God fortsättning själv! Bra idé att definiera målen/fokusområdena för första delen av året. Som föreslagits ovan, så kör vi kvartal, alltså januari-mars i första omgången. Om du vill ta dig an sorgebarnet Frölunda, så sätter vi upp det som ett område. För min del kommer jag att ta tag i Klippan, som utlovat. Sedan har jag en sak till som jag skulle vilja prioritera och det är att välja ut fler ritningar från Regionarkivet att lägga upp på Commons. Då har vi tre områden. Fler förslag?

Vad gäller att lära sig hur man lägger in egna bilder, så börja med att skaffa ett konto på Commons. Om du väljer samma användarid som på Wikipedia, kommer du att få ett gemensamt konto och behöver endast logga in på ett ställe. Välj sedan Ladda upp fil i menyn till vänster och du kommer till uppladdningsguiden. Följ steg-för-steg-guiden. Om du själv har tagit fotografierna är licensvalet inte svårt. Däremot kan det bli lite lurigare om du lägger upp en bild, som du scannat in från något verk. Då måste upphovsrätten ha gått ut (sker i Sverige 70 år efter upphovsmannens död), eller verket vara under fri licens eller public domain. Hör av dig om du behöver mer hjälp med detta. Du är också välkommen på nästa wikifika, så kan vi hjälpas åt där.--Historiker (disk) 11 januari 2013 kl. 19.44 (CET)

Tack så länge. Gällande upphovsrätt, hur ser du på exempelvis Jubileumsutställningens kartor från 1923, som ju ligger på nätet resp. alla övriga och betydligt äldre, historiska kartor på samma webbplats? att kunna klippa ut från dom vore en skatt. Ymer (disk) 12 januari 2013 kl. 16.39 (CET)

Jag skall undersöka upphovsrättsfrågan vad gäller Jubileumsutställningen, då jag hört att det kan vara lite knepigt med den, då de lade det hela i ett bolag. Vilken webbplats är det du refererar till?--Historiker (disk) 13 januari 2013 kl. 19.47 (CET)

Denna Ymer (disk) 13 januari 2013 kl. 22.35 (CET)

Jag har nu fått svar på frågan om upphovsrätten för Jubileumsutställningen. Under utställningen fanns ett fotomonopol. Huvudfotografernas dödsår är kända, men eftersom fotona kan vara tagna av deras anställda, och då de interna rättighetsavtalens hantering är okänd, är det omöjligt att utreda upphovsrätten för specifika bilder. Publicering torde därmed vara okontroversiell. Dock hävdar Stadsmuseet där de publicerar bilderna att de äger rättigheterna.

Vad beträffar kartorna Jubileumsutställningen själv publicerat är Regionarkivets uppfattning att Göteborgs stad äger rättigheterna (utom i de fall skyddstiden löpt ut eller där verkshöjd saknas), och att rättigheterna förvaltas av den institution som förvarar originalet, i de flesta fall Regionarkivet eller Stadsmuseet. Innan filerna läggs upp på Commons bör kontakt tas med institutionen och förmodligen krävs godkännande av behörig chef för att de skall kunna släppas under fri licens.

Sedan du angivit länken, har jag nu ställt frågan till Regionarkivet hur vi kan förfara med dessa och om vi kan få dem från Regionarkivet till Commons. Jag återkommer med besked.--Historiker (disk) 14 januari 2013 kl. 20.08 (CET)

Jag har nu fått svar från Regionarkivet att kartorna på den sida länken ovan leder till tillhör Stadsbyggnadskontorets arkiv. Jag skall kontakta dem.--Historiker (disk) 15 januari 2013 kl. 20.37 (CET)

Utseende

Ska sidan se ut som den gör, med endast röda mallar? känner inte igen det. Just nu masslänkas det dessutom till den portalen. Ymer (disk) 4 februari 2013 kl. 17.54 (CET)

www.majorna.nu - principdisk.

Jag har kikat en del på rubricerad sajt, och tycker att den är proffsigt uppbyggd men ofta saknar heltäckande källor. Exempelvis om Kungsladugård. "Vi driver Majorna.nu som ett hobbyprojekt..." säger personerna bakom. För mig är det klar spamvarning. Vad tycker fler? Ymer (disk) 11 februari 2013 kl. 21.30 (CET)

Jag och Paracel63 har diskuterat den sidan tidigare och funderat över om det är något att använda eller ta kontakt med dem. De har en del bilder och intressanta artiklar, men som du skriver så varierar källbeläggningen. Ibland är Wikipedia källa, och då är det helt klart olämpligt att använda majorna.nu som källa till Wikipedia... Det skulle kunna vara värt att ta kontakt med dem och höra om de kan förbättra källorna och bidra till Wikipedia. De anger att de är emot copyright, så de borde kunna licensiera under Creative Commons.--Historiker (disk) 12 februari 2013 kl. 19.08 (CET)

Precis, på det sättet kan vi korsbefrukta varandra; dom anger och får använda wikipedia som källa och vi kan säkert hitta nyttigheter i deras (verifierbara -) artiklar. Dessutom är just bilder, kartor med mera extra intressant. Ymer (disk) 12 februari 2013 kl. 19.44 (CET)

Särskilt deras kartor över Kungsladugård är intressanta att illustrera Wikipedias artikel med.--Historiker (disk) 13 februari 2013 kl. 20.20 (CET)

Succé för fotopromenaden i Göteborg!

200 pers gick på en fotopromenad i Göteborg den 9 februari 2013! Tänk om man kunde koppla ihop det med en fotosafari i Göteborg alt. få svWikipedianer att delta (vilket de kanske gjorde den 9 februari 2013?!) i en förhoppningsvis kommande, ny fotopromenad i Göteborg! Vad tror ni om detta?

Mvh --Allexim (disk) 12 februari 2013 kl. 23.52 (CET)

Jag har kommenterat på min diskussionssida att det är en god idé, som tål att beaktas. Bäst marknadsföringsmässig effekt för Wikipedia fås om vi står som arrangörer. Håll diskussionen på ett ställe, och inte på tre, tack.--Historiker (disk) 13 februari 2013 kl. 20.13 (CET)

Tack för din kommentar! Jag skrev om detta ämne även på fler ställen på svWikipedia (bl.a. direkt riktat till dig, Historiker på din diskussionssida) för att få så mycket uppmärksamhet som möjligt i ämnet. Tyvärr är det bara du som har kommenterat ämnet. Mvh --Allexim (disk) 16 februari 2013 kl. 17.25 (CET)

Vidare diskussion finns här.--Paracel63 (disk) 20 februari 2013 kl. 00.17 (CET)

Länkar till Bebyggelseregistret i göteborgsartiklar

@Vesihiisi gör ett bra arbete med dessa länkar i infoboxarna, men jag har funderat kring om == Externa länkar == är en bättre placering, eller på båda ställena? disk. på dennes sida. Ymer (disk) 15 februari 2013 kl. 17.42 (CET)

Göteborgiana på Projekt Runeberg

Nu går det lätt att hitta Göteborgiana i fulltext på Projekt Runeberg. Återfinns på en ny temasida. Det mesta har jag digitaliserat från original eller anpassat från Google Books det senaste halvåret. Notera att jag just digitaliserat Fredbergs Det gamla Göteborg del 1-2. Tyvärr saknas del 3. Den mannen har många senare skribenter skrivit av mer eller mindre ordagrant. I Fredberg finns också mängder med bilder (ofta i riktigt bra kvalitet) att återanvända på Wikipedia och referenser till ett verk i fulltext är extra bra tycker jag. Ha de //Bulver (disk) 17 februari 2013 kl. 16.43 (CET)

Fantastiskt värdefullt arbete, stort tack för det! vill i sammanhanget flagga för att Fredbergs källkritik inte är den allra bästa, vilket korrigerades i 1977 års faksimil. Ymer (disk) 17 februari 2013 kl. 16.54 (CET)

Jag instämmer med Ymer. Mycket värdefullt och bra att ha tillgång till digitalt.--Historiker (disk) 17 februari 2013 kl. 20.07 (CET)

Mallomstöpning?

Jag tror att Mall:Göteborgs historia skulle göra sig bättre som en stående navigationsbox, kanske liknande Mall:Frankrikes historia. Mallen ligger nu i ett antal artiklar som inte har en infobox, så en sådan förändring känns naturlig. Vad tycks?--Paracel63 (disk) 20 februari 2013 kl. 00.25 (CET)

Håller med om att det vore en förbättring. Ymer (disk) 20 februari 2013 kl. 07.29 (CET)

Bra idé, men skall man då lägga in annat än enbart stadens historiska föregångare i en sådan ny mall?--Historiker (disk) 20 februari 2013 kl. 21.00 (CET)

Herre Gud, kära göteborgare

Vi ligger sååå långt bakom stockholmarna ang. intresse och entusiasm för vår egen stad. Vi verkar vara en handfull personer. Hur är det med vår vilja att fotografera till exempel. Stockholmarna älskar sin stad. Hur är det med oss göteborgare. Saknas kärlek, eller saknas kunskap? Är det så att Göteborg befolkas av en slags elit som innehar kamera, som fotar saker utan "allmänintresset", medan resten sitter hemma efter jobbet och tittar på TV eller är "slashasar" som inte har jobb alls, såsom vår regering vill få oss att tro? Göteborg är okcså en universitetsstad. Har endast studenter kamera, dvs. personer med tillräckligt kulturellt kapital i sitt bagage - men "utbölingarna" kanske hellre fotar blommor på Botan... Vi som vet fotar inte. Vi som bor i Sveriges andra stad kan inte släpa efter så mycket som vi gör. Vi har en ära... Jag har följt processen ganska länge, sett en del... Göteborgare vakna, fota er vackra stad. Detta är mitt första bidrag i en debatt... Den är ärligt menad./RS Raphael Saulus (diskussion) 22 februari 2013 kl. 00.35 (UTC) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Vem är du? Ymer (disk) 22 februari 2013 kl. 07.56 (CET)

Jag ser att Historiker har skrivit till dig den 2 juli 2011 och frågat om du vill vara med i Projekt Göteborg. Vi ser med spänning fram emot ett svar från dig! Mvh --Allexim (disk) 22 februari 2013 kl. 20.09 (CET)

Vad innebär i så fall ett sådant engagemang? Att jag fortsätter som vanligt, med artiklar och fotografier, men att jag ingår i "Projektet"? Min uppmaning riktade sig mot andra, inte mig själv, de som möjligen skulle kunna tänkas läsa dessa sidor, men som ännu inte bidrog. I am not trying to preach to the choir, som det heter. Eller när prästen skäller på sin församling p.g.a. de andras frånvaro, när utskällningen endast hörs av församlingen... Jag utgår att våra "lata" läser våra inlägg... Vem det är som skriver dem spelar ingen roll. Hur når vi ut till våra "slashasar" i stan som äger en kamera annars? Raphael Saulus... Raphael Saulus (disk) 23 februari 2013 kl. 02.18 (CET)

Ett sätt är att göra reklam för Projekt Göteborg eller Wikipedias artiklar om Göteborg på Facebook. Alltid är det någon som blir uppmärksammad, som sedan har tid och lust. Sprid info där du befinner dig, helt enkelt. Och Facebook når långt. Allt gott.--Paracel63 (disk) 5 november 2013 kl. 13.47 (CET)

Nya bilder uppladdade

Jag har ägnat ett antal helger under senvintern och våren åt att fotografera i Göteborg, men även i Mölndal och Kållered. Wikipedia ger en möjligheter till att uppleva staden och få motion! Vädret har varit gynnsamt, med strålande sol och blå himmel. Det har resulterat i drygt 250 bilder, vilka jag nu laddat upp på Commons, som också har fått ett antal nya kategorier. De nya bilderna återfinns bland annat i Landala, med underkategorierna Landala kapell, Kapellplatsen och Holtermanska sjukhuset, Aschebergsgatan, Erik Dahlbergsgatan, Bö, Kallebäck, Kållered sportcenter, Kållereds kyrka, Stretered, Livered, komplettering av Klippan, nya bilder i Mölndals Kvarnby, samt en del nya skulpturer och skolbyggnader. Dessutom har jag laddat upp bilder på Kärralundsskolan, tagna i oktober förra året. En del existerande bilder, tagna av andra, har kategoriserats in i de nya kategorierna. En del av bilderna har jag illustrerat artiklar med, men andra söker sina artiklar, så nu blir det till att skriva. Håll tillgodo!--Historiker (disk) 9 maj 2013 kl. 22.13 (CEST)

Ett fantastiskt arbete! Stort tack för det, Historiker! Mvh --Allexim (disk) 11 maj 2013 kl. 21.55 (CEST)

Biskopsgårdens kyrka och Södra Biskopsgårdens kyrka

Det har uppmärksamats att Biskopsgårdens kyrka på Hisingen tidigare hette Södra Biskopsgårdens kyrka. Men vet någon när namnbytet skedde? Kanske kan någon här gräva fram en relevant källa… --Vesihiisi (disk) 21 maj 2013 kl. 10.01 (CEST)

Har letat på nätet men inget hittat, tyvärr. Mvh --Allexim (disk) 21 maj 2013 kl. 19.32 (CEST)

Göteborgs botaniska trädgård

Lite kul att Botaniska på sin hemsida under rubriken "Botaniska trädgårdens historia", länkar till vår artikel. Klart ett erkännande. Ymer (disk) 24 maj 2013 kl. 16.31 (CEST)

Det håller jag med om. Artikeln är ganska kort i sin nuvarande form – borde den inte kunna utökas?--Historiker (disk) 24 maj 2013 kl. 19.23 (CEST)

Det finns i artikeln en rödlänk till stadsarkitekten Bernhard Carlberg. Jag hittar ingen Bernhard Carlberg; vem avses?--Historiker (disk) 24 maj 2013 kl. 20.01 (CEST)

Kanske Bengt Wilhelm Carlberg som var stadsingenjör i Göteborg på 1700-talet? Artikeln nämner landeriet Kärralund, och Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (sid. 100) bekräftar att "Göteborgs stadsingenjör B W Carlberg bodde här från 1746 till 1772 då han flyttade till Lilla Torp". --Vesihiisi (disk) 24 maj 2013 kl. 21.46 (CEST)

Det är tre Carlbergar i Göteborgs byggnadshistoria, Johan Eberhard, Bengt Wilhelm och Carl Wilhelm i den ordningen. De två första tror jag var bröder, och Carl Wilhelm var son till Bengt Wilhelm. Allt detta taget ur minnet utan koll av litteraturen. Roufu (disk) 24 maj 2013 kl. 22.15 (CEST)

Google books

Här hittade jag en bok med namnet Indelningar I Göteborgs Kommun: Församlingar i Göteborg, Områden i Göteborgs Kommun, Primärområden i Göteborg, Stadsdelar i Göteborg. Wikipedia anges som källa. Hört talas om fenomenet, men får dom planka rakt av? Ymer (disk) 31 maj 2013 kl. 18.14 (CEST)

"Bokförlaget" en:Books LLC verkar specialisera sig på sånt. Och det får de, eftersom Wikipedialicensen tillåter vem som helst att använda innehållet för kommersiella ändamål. Okontroversiellt är det dock inte... Vesihiisi (disk) 31 maj 2013 kl. 18.29 (CEST)

Och deras häftigaste titel är nog Alla Artiklar Som Behöver Fotnoter. Luktar storsäljare! --Vesihiisi (disk) 31 maj 2013 kl. 18.40 (CEST)

Ha, ha... och tack för svar. Ymer (disk) 31 maj 2013 kl. 19.15 (CEST)

Utsiktstornet i Slottsskogen

Skulle uppskatta projektets kritiska ögon på den flytt av artikelnamnet som jag gjort, från Stora Utsikten > Utsiktstornet i Slottsskogen. Ymer (disk) 19 augusti 2013 kl. 21.59 (CEST)

Problemet är att tornet, som en gång var byggt som utsiktstorn, är stängt för allmanheten. Se här. Därför är Stora Utsikten ett bättre namn. Det verkar vidare finnas ett fungerande Bragebackens utsiktstorn i Slottsskogen. Jag har aldrig varit där och vet ingenting om detta.

Som utflyttad göteborgare undrar jag vidare över vilka utsiktstorn och utsiktsplatser som idag kan rekommenderas i Göteborg. Med Google fann jag en delvis kommersiell lista som bl.a. inte innehåller Sjömanstornet. Vilka av dessa platser kan man besöka utan mattvång?

En gång i tiden tog jag turistande vänner upp till Raketgatan på Norra Guldheden, men sist jag gjorde det - nu för många år sedan - var det alldeles igenväxt och utsikten från marken försvunnen. När jag bodde i Göteborg som barn, fanns det vidare på kartan en utsiktsplats markerad vid övre ändan av Övre (Övra?) Fogelbergsgatan. Den verkar finnas kvar. Landala utsiktsplats på den här sajten är ett annat ställe. Den som skrivit om den senare verkar ha blandat vägbeskrivningarna. Vid Prospect Hill med Prospect Hillgatan (namnet betyder utsiktsberg) och längre norrut i Lunden bör det fortfarande finnas utsiktsplatser liksom vid Skansen Kronan. Men allt kommer an på vegetationen. Roufu (disk) 20 augusti 2013 kl. 12.12 (CEST)

Om vi håller oss till Slottsskogen, så hävdar de flesta källor faktiskt att "Stora Utsikten" inte specifikt är namnet på själva utsiktstornet, utan just vad jag flyttade till. Källor/synpunkter på det önskas. Ymer (disk) 21 augusti 2013 kl. 00.29 (CEST)

Vi har att göra med en byggnad som en gång var ett utsiktstorn men som inte är det längre, även om utsikten är kvar. Den enda kvarvarande funktionen verkar vara som fäste för några antenner. Om det skulle öppnas igen, måste det bemannas, och det vet man tydligen inte hur det skall göras.

Hur vore det att kalla artikeln "Gamla utsiktstornet i Slottskogen". Då kan man skriva att tornet inte är i bruk, och man skiljer det också från det nyare tornet i Slottskogen, det vid Bragebacken. Roufu (disk) 21 augusti 2013 kl. 09.05 (CEST)

Problemet är att de nutida källorna skriver "Utsiktstornet i Slottsskogen", inte "Stora Utsikten", vilket alltså bara är namnet på berghöjden. Tornet är ju fortfarande ett utsiktstorn, även om allmänheten inte har tillträde dit. På samma sätt hanterar vi vattentorn som tagits ur bruk. Ymer (disk) 21 augusti 2013 kl. 12.40 (CEST)

Jag accepterar utan vidare att "Stora utsikten" inte täcker det du menar. Men i mitt sista inlägg föreslog jag ett annat namn, nämligen "Gamla utsiktstornet i Slottskogen". Det har du inte tagit ställning till. Det namnet är inte det officiella, men det beskriver objektet och ger plats både för tanken att det har mist sin ursprungliga funktion (jfr. "gamla Dispensären") och att det finns ett annat objekt (tornet vid Bragebacken) som man vill skilja mellan. Roufu (disk) 21 augusti 2013 kl. 15.51 (CEST)

Vilket är då "Nya Utsiktstornet i Slottsskogen"? som sagt, flytten gjorde jag efter att ha konsulterat ett antal källor - både samtida och nutida - som entydigt använde namnet Utsiktstornet i Slottsskogen. Det jag främst ville ventilera var egentligen hur fler såg på att Stora utsikten skulle täcka även tornet. Får därmed tacka för uppmärksamheten. Ymer (disk) 21 augusti 2013 kl. 16.15 (CEST)

Nya utsiktstornet i Slottskogen är det torn som finns vid Bragebacken, http://www.naturstig.se/Fageltorn/Bragebacken.htm Roufu (disk) 21 augusti 2013 kl. 16.23 (CEST)

Knappast, "Bragebackens utsiktstorn" heter det ju i länken, vilket är logiskt. Men "Stora utsiktens utsiktstorn" funkar liksom inte. Minsta möjliga förvåning måste gälla. Ymer (disk) 21 augusti 2013 kl. 17.52 (CEST)

Jag ger upp. Du argumenterar hela tiden mot ting som jag inte har skrivit. Mitt förslag är inte att kalla artikeln "Stora utsiktens utsiktstorn" utan "Gamla utsiktstornet i Slottskogen". Det skiljer det från det andra utsiktstornet i Slottskogen, "Bragebackens utsiktstorn", som är av nyare datum och som fortfarande är i bruk. Jag har inte föreslagit något namnbyte på detta, bara konstaterat att det är det nya tornet i Slottskogen.

Det behöver inte vara symmetri i namnen som med Gamla och Nya Ullevi. Vi har på nära håll till Göteborg Gamlestaden som är gammal i förhållande till Gustav Adolfs Göteborg men med namnet Nylöse ny i förhållande till Lödöse. Roufu (disk) 21 augusti 2013 kl. 21.28 (CEST)

Olika diskussionsstilar bara. Problemet med att kalla artikeln/tornet för "Gamla utsiktstornet i Slottskogen" är ju att det nyare knappast är känt öht. Jo, just i det avseendet krävs det symmetri. Jag vill bara att flytten ska bli bra, därav opponerandet. Vill absolut inte att du ska ta det personligt. Skulle uppskatta fler röster. Ymer (disk) 21 augusti 2013 kl. 21.48 (CEST)

Axel Ågren

Hej projektet, efter att ha petat lite i artikeln om Ågrenska blir jag nyfiken på den donerande grosshandlaren Axel Ågren från Göteborg. Är inte han någon som borde ha en artikel? Finns säkert bra källmaterial om man vet var man ska leta och det verkar finnas grosshandlarkompetens i projektet om jag förstår det rätt. Luttrad (disk) 21 augusti 2013 kl. 15.32 (CEST)

Ska kika på det. Ymer (disk) 21 augusti 2013 kl. 16.17 (CEST)

Som på beställning! Snyggt och snabbt. Men stämmer det att han var barnläkare och inte grosshandlare? Finns ju en viss logik i läkaryrket men på Ågrenskas webplats kallas han grosshandlare. Kanske var mångsysslare i och för sig. Luttrad (disk) 22 augusti 2013 kl. 00.21 (CEST)

Han var t.o.m både och! grosshandlaren sponsrade barnläkaren, så att säga. Ymer (disk) 22 augusti 2013 kl. 00.25 (CEST)

Jag får inte detta att stämma. Hans biografi berättar var han gjorde från han var 18 år gammal utan att medicinstudier nämns. Det är inte en gång klart om han tog studenten. Vid vilket universitet studerade han och när? Det är Uppsala, Lund och Karolinska institutet i Stockholm att välja mellan.

Han står kanske som medicine doktor på något ställe? Då kan han ha blivit hedersdoktor som tack för sina donationer. Det kan man bli också utan att ha studerat medicin. Ivar Lo-Johansson var medicine hedersdoktor utan att vara läkare. Riktigt skrivet förkortas medicine hedersdoktor med. dr. h. c., men det kan hända att h. c. (=honoris causa) glöms. Roufu (disk) 22 augusti 2013 kl. 01.40 (CEST)

Om man är tveksam till uppgifter i artiklarna, så ifrågasätter man dom på resp. artikels disk.sida. Ymer (disk) 22 augusti 2013 kl. 01.46 (CEST)

Jag vill tacka Ymer för skapandet av denna artikel. Bra att Wikipedia fått en artikel om honom, en av Göteborgs många donatorer.--Historiker (disk) 22 augusti 2013 kl. 20.07 (CEST)

Instämmer! Bra jobbat. Hela historien runt hur Ågrenska-artiklarna blivit till och vuxit till de senaste 48 timmarna tycker jag annars är ett exempel när wikipedia funkar som bäst. Ett ip-nummer startar en minst sagt kryptisk stubbe om Ågrenska, efter lite engagemang från några andra mer erfarna wikipedianer (varav åtminstone jag och en till aldrig hört talas om anläggningen förut) så har relevans påvisats. Därefter skapar Ymer artikeln om donatorn som också täpper till en kunskapslucka. Jag har i alla fall lärt mig massor som jag inte kunde förut på vägen. Sånt här är kul! Luttrad (disk) 22 augusti 2013 kl. 21.11 (CEST)

Specifik göteborgsstatistik?

Det hade varit väldigt intressant att få ut besöksstatistik på alla artiklar som ingår i (nån slags-) kategori "Göteborg". Vad tycker ni andra? Ymer (disk) 7 september 2013 kl. 17.53 (CEST)

Det håller jag med om, men jag vet inte hur man gör. Någon annan som vet?--Historiker (disk) 8 september 2013 kl. 21.21 (CEST)

Hur redigera på Projektsidan under Resurser?

Minns inte hur jag kommer dit. Hjälp önskas, tack. Ymer (disk) 1 oktober 2013 kl. 11.48 (CEST)

Förstår inte frågan. Är det sidan Wikipedia:Projekt Göteborg/Resurser som efterfrågas? Jag sökte efter Wikipedia:Projekt Göteborg och fick upp en lista där denna sida ingick. Roufu (disk) 1 oktober 2013 kl. 12.30 (CEST)

Stämmer bra. Tack för hjälpen. Ymer (disk) 1 oktober 2013 kl. 15.05 (CEST)

Flygfotografera Göteborg

Wikimedia Sverige har även i år ett flygfotoprojekt och Fluff har redan anmält intresse. Vi funderar dock på om vi bara ska boka en sighseeing helikopter och plåta det man råkar flyga över eller om vi ska chartra en helikopter och beta av det som verkligen behövs. Ni som har koll på Göteborg, vad tror ni, finns det vissa saker som mer än andra tjänar på ett flygfoto så att det är värt jobbet att göra en speciell rutt? Det finns dessutom två platser kvar då de flesta helikoptrar tar tre personer. Någon som är intresserad av att hjälpa till med det? --Jan Ainali (WMSE) (disk) 4 oktober 2013 kl. 17.17 (CEST)

Hisingen, Hisingen, Hisingen. Norra Älvstranden, Torslanda, Kvillebäcken. Ymer (disk) 4 oktober 2013 kl. 18.24 (CEST)

Det låter som bra förslag.--Historiker (disk) 6 oktober 2013 kl. 19.05 (CEST)

Bra tips! Om vi ska ta en chartrad helikopter tror jag dock att vi behöver fylla upp den med två personer till så att vi kan fotografera rejält, annars blir det ganska dyrt per fotograf. Är det någon mer som är intresserad? --Jan Ainali (WMSE) (disk) 8 oktober 2013 kl. 12.00 (CEST)

Jag hjälper gärna till, om det kan vara av nytta. Jag har aldrig flugit i helikopter, men det kan vara roligt. Jag sitter helst inte närmast en öppen dörr, pga min svindel. Just nu har jag dock ingen tid att delta i förberelser – ekonomi, tidpunkt…--Paracel63 (disk) 8 oktober 2013 kl. 15.03 (CEST)

Kul! Jag är rätt säker på att det går att ordna en sittplats med en stängd dörr där du fotograferar genom en liten glugg, det var så jag gjorde på min flygtur. Jan Ainali (WMSE) (disk) 8 oktober 2013 kl. 15.12 (CEST)

Och nu har vi en tredje fotograf, Belola80 som var med i vintras över Stockholm. Jag skickar ut ett mail till er om detaljerna. --Jan Ainali (WMSE) (disk) 8 oktober 2013 kl. 15.54 (CEST)

Jag startar en sida för planering här, alla är välkomna på att tipsa om fotoobjekt som borde täckas. --Jan Ainali (WMSE) (disk) 8 oktober 2013 kl. 16.09 (CEST)

Alla tiders Göteborg

Denna grupp kanske är något att samarbeta med? alltidgot.com /^Fluff?_Fluff! 6 oktober 2013 kl. 11.42 (CEST)

Studerat dom ingående under flera år. Kommersiell sajt. Plagiatvarning många ggr. från wp. Anger inte sina källor. Illavarslande. Mkt bra foton, dock. Hur tänker du med "samarbeta"? Ymer (disk) 6 oktober 2013 kl. 13.17 (CEST)

Såg att de hade en bild av Arkaden från Göteborgs stadsmuseum. Är det något också Wikipedia kan använda? Museet har relevanta bilder till Sjöförsäkrings AB Gauthiod, ett göteborgsbolag som försvann i fusioner för ca 50 år sedan, men som kanske inte hör till Göteborgsprojektet. Se vidare diskussionssidan till artikeln om bolaget. Roufu (disk) 6 oktober 2013 kl. 17.52 (CEST)

Gamla bilder är upphovsrättsligt fria, om fotografen varit död i mer än 70 år (konstnärliga verk), eller om fotografen är okänd. Fotografiska bilder tagna före 1969 är också fria. Jag skulle dock vilja ta ett samtal med Göteborgs Stadsmuseum för att diskutera ett samarbete med dem om att få tillgång till de bilder de har. Det vore mycket positivt om Wikipedia kunde samarbeta med dem.--Historiker (disk) 6 oktober 2013 kl. 19.20 (CEST)

@Ymer: Hade varit kul om man hade kunnat få de som ändå verkar tycka om att skriva om Göteborg att göra det på Wikipedia (och såklart med våra krav på källor etc).

@Historiker: Ja, det hade varit väldigt spännande med ett sådant samarbete. /^Fluff?_Fluff! 6 oktober 2013 kl. 23.32 (CEST)

@Historiker: Själv är jag inte formellt med i projektet och befinner mig heller inte i Sverige. Kunde du ta den nödvändiga kontakten med museet. Som jag uppfattat det, brukar museer vara angelägna om att deras samlingar utnyttjas, så länge som de får "credit" för det. Roufu (disk) 6 oktober 2013 kl. 23.50 (CEST)

Denna person är rätt kontaktväg in på stadsmuseet: Lars-Olof Lööf, 1:e Intendent, 031-368 36 33, [email protected] Har träffat honom många ggr. Ymer (disk) 7 oktober 2013 kl. 08.59 (CEST)

Jag kan ta kontakt med Lööf. Jag hade kontakt med honom tidigare, i samband med utredningen om den tidigare Södra Hamngatubron.--Historiker (disk) 7 oktober 2013 kl. 17.46 (CEST)

Jag besökte i kväll museets faktarum i ett annat ärende och fick där kontakt med en intentent, som uttryckte att de var intresserade av ett samarbete. De har inga resurser att själva skriva, men kan tänka sig att hjälpa till med att få fram källor och hjälpa till med granskning. Hon tyckte det var intressant att vi skriver artiklar om Göteborg på Wikipedia. Hon skulle tala med sin chef om det och återkomma och jag lovade återkomma med förslag på upplägg. Har ni idéer?

Jag tog även upp frågan om vi kan ladda upp bilderna från museets bilddatabas Carlotta till Commons och hon sade att det har de inget emot. De håller på att licensiera dem under fri licens, men är inte klara med det. Dock är ju gamla bilder fria enligt vad jag skrivit ovan. Det var positivt att få detta yttrande från dem.--Historiker (disk) 4 december 2013 kl. 20.44 (CET)

Gatunamn, torg med mera

Har projektet några synpunkter på den rubriken i stadsdelsartiklarna? har själv fyllt på i artikeln Guldheden. Ymer (disk) 15 oktober 2013 kl. 14.57 (CEST)

Angående just artikeln Guldheden så tycker jag det räcker med rubriken "Gator och Torg". Att det sedan även inkluderar gator delvis inom stadsdelen kan skrivas under rubriken innan listan över gator. Ser att det står väldigt lite om torgen, kanske borde de ha en egen rubrik för att särskilja dem från alla gatorna? Jag hade också, om man får lämna önskemål, gärna sett lte brödtext under rubriken innan listan där det står något om att gatorna (i Södra Guldheden) har namn som är uppkallade efter läkare och liknande och någon liknande text om Norra. - Averater (disk) 15 oktober 2013 kl. 15.07 (CEST)

Och ett tips om referenser vid listor som jag tycker blir snyggt är att lägga dem så här:

Lista med grej:<ref>referens</ref>
*listan

Har gjort så vid en del listor med arter, till exempel här. - Averater (disk) 15 oktober 2013 kl. 15.13 (CEST)

Tack för respons. Tar till mig att skriva "helt eller delvis..." under huvudrubriken. De båda stadsdelstorgen har egna artiklar. Fixar div. med Guldheden. Ymer (disk) 15 oktober 2013 kl. 15.40 (CEST)

Jag tycker det ser bra ut nu.--Historiker (disk) 15 oktober 2013 kl. 20.39 (CEST)

Wikipedia:Projekt Göteborg/Flygfoto 2014

Vill göra gemenskapen uppmärksam på det nyligen genomförda Wikipedia:Projekt Göteborg/Flygfoto 2013 och framför allt på Wikipedia:Projekt Göteborg/Flygfoto 2013#Framtiden. Se även Wikipedia:Önskemål om bilder/Sverige och Wikipedia:Önskemål om bilder/Sverige/Flygfoto. Är det någon/några som är intresserad utav att fotografera Göteborg från luften i en helikopter nästa år? Är det någon som är intresserad av att skapa Projekt Göteborg/Flygfoto 2014? --Allexim (disk) 3 november 2013 kl. 10.43 (CET)

Flygfotografera Götet i maj eller juni 2014??? Vad tycker du? --Allexim (disk) 20 november 2013 kl. 20.41 (CET)

Hur ska vi förbättra artiklarna?

Jag undrar lite över hur vi ska arbeta och samarbeta för att kunna bygga ut artiklar. Detta med anledning av att det här projektets mest aktiva medlem agerar utifrån att »Ni ska lära ut "att 100 procent av materialet som förs in vid varje enskilt tillfälle måste kunna styrkas av källa.«[2] (men där praxis ofta verkar ligga med betoning på måste) Vilket bland annat får till konsekvens att även mindre, okontroversiella tillägg i artiklar om Göteborg omgående raderas med hänvisning till att källa saknas (utan att iu- eller kb-mallning används). Själv trivs jag inte med en dylik nolltolerans och tänker därför tills vidare inte vara medlem i Projekt Göteborg (så slipper jag bli utsatt för den "praxisen"). Wikipedia är för roligt för att avhålla sig ifrån, och lyckligtvis finns det flera hundra andra intressanta ämnesområden här, där nolltolerans av det här slaget inte nyttjas och där man inbjuds till att deltaga. Vänliga wikihälsningar.--Paracel63 (disk) 7 november 2013 kl. 00.48 (CET)

I huvudsak håller jag med om att allt måste källbeläggas. Jag är för radering av material utan källa i flera steg; om det är kontroversiellt - radera direkt, om det är lite kontroversiellt - kb-malla och radera om en månad och om det inte är kontroversiellt alls - låt vara. Jag tycker också att den med den striktaste tolkningen av vad som är kontroversiellt ska ha tolkningsföreträde så att den som lägger in fakta ska ha en relativt sträng plikt att lägga in källor. I praktiken tycker jag dock att man kan fokusera på att radera alla gamla kb-mallade påståenden istället för nya (om de nya inte är mycket kontroversiella). - Averater (disk) 7 november 2013 kl. 06.56 (CET)

Den fria encyklopedin innebär att det står var och en fritt att själv välja huruvida denne vill delta eller inte inom ramen för det regelverk som är uppsatt. Väljer man en väg där bidragen inte måste kunna verifieras, tar man risken att en "gatekeeper" som jag själv gör ett nedslag. På hela wikipedia, dessutom. Undertecknad arbetar inte så att "mindre, okontroversiella tillägg i artiklar om Göteborg omgående raderas," så kallad nolltolerans. Att få epitetet "projektets mest aktiva medlem" gör mig såklart stolt och nöjd, eftersom min produktion har sin huvudinriktning på att fylla på och utveckla artiklar med Göteborgsanknytning och andra. Ymer (disk) 7 november 2013 kl. 09.02 (CET)

Jag tycker det är mycket tråkigt att du Paracel63 valt att lämna Projekt Göteborg, men hoppas att du kommer tillbaka längre fram. Vi måste hålla ett bra samarbetsklimat inom projektet, liksom på hela Wikipedia. Källor är viktiga, men vi måste kunna hantera det utan att skrämma iväg bidragsgivare.--Historiker (disk) 14 november 2013 kl. 21.40 (CET)

Jag håller med om det du skriver. Däremot hur @Paracel63 resonerar kring att lämna projektet för att slippa bli utsatt för mina kritiska granskningar, är helt obegripligt. Tesen att "100 procent av materialet som förs in vid varje enskilt tillfälle måste kunna styrkas av källa," (verifierbarhet) måste vi hålla fast vid. Konsekvent. Om priset blir att vissa bidragare därmed drar sig ur, må det vara hänt. Där finns ingen återvändo. Jag vill påminna om Wikipedia:Veckans tävling/Källjakt, v.47: "Dags för en ny tävling med att förbättra Wikipedias källor! Källbeläggningen är i varje mätning det största kvalitetsproblemet i svenskspråkiga Wikipedia. Det finns all anledning att utlysa nya tävlingar på detta område, både för att göra Wp trovärdigare, men också för att påminna varandra om utvecklingsbehovet." Samarbetet inom Projekt Göteborg tycker jag har varit både givande och utvecklande. Ymer (disk) 14 november 2013 kl. 22.47 (CET)

Nya tag...

Låt oss försöka blicka framåt o ta nya tag. Jag har länge haft en idé om att projektet skulle låta kvalitetssäkra vissa artiklar med Göteborgsanknytning. Vad tror ni om det? vi sätter upp ett antal kriterier samt skapar en mall för artikeln, typ: "Denna artikel kvalitetssäkrades av Projekt Göteborg 2013-11-15. Läs mer här." Mallen bör inte gälla mer än ex. 6-12 mån. Detta projekt skulle gå bra att enas kring samt låta var och en välja ut några artiklar som passar denne för granskning. Efter mallning under 6-12 mån. kanske utvald artikeln kunde gå till nominering för "bra" eller "utmärkt." Ymer (disk) 15 november 2013 kl. 13.05 (CET)

Intressant idé. Frågan är dock på vilket sätt dessa kriterier skall skilja sig från Wikipedias generella kriterier för rekommenderade artiklar, bra artiklar och utmärkta artiklar? Att arbeta för att få fler "bra" och "utmärkta" artiklar ligger helt i linje med projektets mål.

Jag tycker att vi skulle sätta upp en lista här på projektsidan/undersida till projektsidan, i vilken vi listar de artiklar vi vill ha med i granskningen.--Historiker(disk) 15 november 2013 kl. 22.13 (CET)

Jag tänker mig att granskningen bland annat ska vara kopplad till projektets unika lokalkännedom, lokal litteratur, lokala personligheter, med mera. Därmed kan vissa artiklar "med automatik" bli föremål för nomineringar eller förhandsgranskning. Eller så sätter vi ribban vid att den har blivit granskad med avseende på ett antal punkter. Kanske i första hand inte enligt våra bra/utmärkt kriterier. Bara ett uppslag alltså, för att öka på en tämligen låg aktivitet inom projektet. Ymer (disk) 20 november 2013 kl. 21.13 (CET)

Jag tycker idén är intressant och stödjer den. Då skall vi bara sätta upp kriterierna/granskningspunkterna.--Historiker (disk) 20 november 2013 kl. 21.54 (CET)

Men... innan vi gör det, skulle jag vilja bredda engagemanget för idén i projektet. Alltså, de av projektmedlemmarna som vill delta i detta arbetet, bör ge sig till känna här. Mitt krav för att kicka igång det hela, är att vi blir minst fyra (aktiva) deltagare. Ymer (disk) 21 november 2013 kl. 09.13 (CET)

Jag är med och hoppas att fler är det.--Historiker (disk) 22 december 2013 kl. 20.24 (CET)

Wikidata

Wikidata växer till sig och omfattar nu inte bara interwikilänkar. Projekt Stockholm har nu lagt upp alla stadsdelar och stadsdelsområden i Wikidata. Exempel: Kungsholmen. Är detta något vi skall göra inom Projekt Göteborg för Göteborgs stadsdelar och stadsdelsnämnder?--Historiker (disk) 2 december 2013 kl. 19.18 (CET)

Förstår inte riktigt vad Wikidata gör, kan du förklara det, tack. Ymer (disk) 12 december 2013 kl. 14.07 (CET)

Eniro, kartor

I artikeln Olskrokstorget har jag vid upprepade tillfällen lagt in Eniros kartlänk till torget, utan att lyckas. Någon som vill försöka/vet varför det inte funkar? Ymer (disk) 12 december 2013 kl. 14.05 (CET)

Kan inte svara på detta. Däremot har jag lagt in några kartlänkar till hitta.se, se t.ex. Doktor Sven Johanssons backe på sidan om Sven Johansson (läkare). Det ser ut att fungera. Roufu (disk) 12 december 2013 kl. 16.28 (CET)

Tack för svar. Ska prova hitta.se, istället. Ymer (disk) 13 december 2013 kl. 14.37 (CET)

Foto på NK i Göteborg

Någon som har/vill ta ett foto på NK till artikeln vore fint. Ymer (disk) 22 december 2013 kl. 16.12 (CET)

Jag har inga foton, men kan ta några.--Historiker (disk) 22 december 2013 kl. 20.27 (CET)

Tack på förhand. Ymer (disk) 23 december 2013 kl. 09.59 (CET)

Jag tog mig idag en promenad i det vackra påskvädret och fotograferade NK. Artikeln är nu illustrerad med det fotot.--Historiker (diskussion) 20 april 2014 kl. 19.52 (CEST)

Lista över nya gatunamn i Göteborg

Projektdeltagare! Vi har sedan tidigare artikeln Gatunamn i Göteborg, som behandlar den historiska utvecklingen över hur gatorna i staden namngivits genom seklen. Dessutom har vi skrivit artiklar om många gator, vilka återfinns i Kategori:Gator i Göteborg. Som en undersida till Gatunamn i Göteborg finns Gatunamnändringar i Göteborg, som redogör för de namnändringar som skett under 2000-talet.

Alla gator är inte relevanta för egna artiklar, men för att samla och tillgängliggöra information om de nya gator, torg, gångstigar och platser som varje år tillkommer genom beslut i Kulturnämnden, har Ymer och jag diskuterat att skapa en Lista över nya gatunamn i Göteborg. Den kommer att baseras på Kulturnämndens protokoll, vilka finns här.

Det finns för närvarande ingen sammanställning över alla nya gator publicerad efter det att Greta Baums Göteborgs gatunamn 1621–2000 utkom år 2001. Ett komplement omfattande åren 2001–2006, i form av ett kopierat kompendium, gavs ut år 2007 av Louise Brodin, namnberedningens sekreterare 1998–2005. Här kan alltså Wikipedia göra en viktig insats för att sprida kunskap om de nya gatorna och varifrån de fått sina namn.

Om vi hjälps åt kommer uppgiften att gå enkelt. Anmäl ditt intresse för att hjälpa till här på diskussionssidan. Syftet med anmälan är att vi skall kunna dela upp vilka år var och en betar av, så att vi inte krockar.--Historiker (disk) 6 januari 2014 kl. 13.06 (CET)

Nu är sidan Wikipedia:Projekt Göteborg/Lista över nya gatunamn i Göteborg/Sammanställning 2007-2012 skapad, med cirka 240 gatunamn som vi kan använda oss av för att fylla på mallen enligt ovan. Läs ingressen i den, och kom med frågor om något känns oklart. Ymer (disk) 6 januari 2014 kl. 16.45 (CET)

Jag tar mig an även år 2002. Ymer (disk) 11 januari 2014 kl. 13.01 (CET)

2002 är nu slutfört. Ymer (disk) 14 januari 2014 kl. 22.35 (CET)

Åren 2010–2013 klara. Jag fortsätter med år 2009.--Historiker (disk) 15 januari 2014 kl. 20.35 (CET)

Åren 2008–2009 klara. Jag fortsätter med år 2007.--Historiker (disk) 18 januari 2014 kl. 19.00 (CET)

År 2007 klart. Lite puts och översyn skall göras.--Historiker (disk) 22 januari 2014 kl. 22.14 (CET)

Då tycks det, utöver putsande, som att endast 2006 återstår? jag tar mig an det närmaste dagarna. Ymer (disk) 22 januari 2014 kl. 22.24 (CET)

Ta bort omdirigering?

Har glömt hur man får bort en omdirigering av sida. Någon som vill hjälpa till att få tillbaka Gullberg till Gullbergs fästning, tack. Ymer (disk) 28 januari 2014 kl. 18.14 (CET)

Tyvärr kan man inte göra hela flyttningen själv, utan måste be om hjälp av en administratör, om man skall få med historiken och diskussionssidorna. Jag skall nu försöka skriva en beställning på detta till

https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Begäran_om_åtgärder

Roufu (disk) 28 januari 2014 kl. 18.51 (CET)

Hilma Wengberg

Enligt källan från 1935 var Hilma Wengberg verksam som läkare vid Gullbergska hemmet i Göteborg. Har det funnits något som hette så, eller är detta samma sak som Gullbergsbrohemmet (möjligen feltryck)? /Annika (disk) 10 februari 2014 kl. 17.55 (CET)

Absolut att det är samma "hem" som avses. Ymer (disk) 10 februari 2014 kl. 18.20 (CET)

Jag utgår från att du har rätt och ändrade därför i artikeln./Annika (disk) 10 februari 2014 kl. 20.52 (CET)

Golden Hill Bridge Home hette det på engelska - i varje fall i min anglofila familj för 60 år sedan. Roufu (diskussion) 17 mars 2014 kl. 13.47 (CET)

Muraregatan, raderad

Behöver tyvärr fästa projektets uppmärksamhet på en trist radering av rubr. artikel som jag skapade idag. Motiveringen löd "Innehållet förklarade inte ämnets relevans." Har vi en gemensam syn på korta gatuartiklars existens? tacksam för relativt snabb respons. Ymer (diskussion) 16 mars 2014 kl. 21.17 (CET)

Är det gatan eller artikeln som är kort? Fast oavsett så är det väl fantastiskt om ni skapar källbelaggda artiklar om enklelt efterhållna områden även om just jag är ganska ointresserad av dylika sten och asfaltsansamlimgar. Ser parallell till Lsjbots djurartiklar med små artiklar om oftast små djur som få ifrågasätter (och som just jag råkar vara mer intresserad av). Nä, att relevanseländet ska användas för att radera vad som vissa tycker är ointressant är befängt; mer artiklar åt Wikipedia! - Averater (diskussion) 16 mars 2014 kl. 21.28 (CET)

Relevansen för gator har ibland varit uppe till diskussion, och en del menar att vi inte skall ha med alla gator, om inte relevans kan påvisas. Jag är just på väg från Stockholm, där jag diskuterade just denna fråga under en middag igår kväll. En åsikt som framfördes, och som jag delar, är att om vi täcker merparten av gatorna i en stadsdel, ger detta totalt sett en relevans för de enskilda gatorna. Det gör att Wikipedia ger en bra beskrivning av stadsdelen. Jag tycker du gör ett bra arbete med Annedal nu. Jag återställer artikeln, så att du kan bygga ut den.--Historiker (diskussion) 16 mars 2014 kl. 21.38 (CET)

Tack för just snabb och klok respons. Saknade denna dialog vid raderingstillfället. Ymer (diskussion) 17 mars 2014 kl. 09.18 (CET)

Kortkommandon

Någon som kan tipsa om nyttiga kortkommandon i det dagliga arbetet? Ymer (diskussion) 25 mars 2014 kl. 19.29 (CET)

Kan denna länk ge något http://allakortkommandon.se/ ?--Historiker (diskussion) 25 mars 2014 kl. 21.57 (CET)

Sorry, men det är jag som är otydlig. Såhär menar jag: i redigeringsläget upplever jag ofta att det är lite bökigt att scrolla ner till symbolerna (ex. & n b s p ;) i det fältet, gång på gång. Alltså, kan det finnas kortkommandon även för dessa? Ymer (diskussion) 26 mars 2014 kl. 17.37 (CET)

Tyvärr kan jag inte hitta något om det. Fråga på Wikipediafrågor, där finns säkert någon mer kunnig i detta ämne.--Historiker (diskussion) 1 april 2014 kl. 20.00 (CEST)

Vår och nya bilder

Nu har våren kommit med fint väder och jag ägnade förra helgen åt att fotografera i Annedal, Guldheden, Sven Hultins Gata, Medicinaregatan och Berzeliigatan. På köpet kom det med några skulpturer. Bilderna finns på Commons och flera artiklar har illustrerats. Vid fint väder framöver blir det fler bilder.--Historiker (diskussion) 4 april 2014 kl. 22.38 (CEST)

Medling

Nu har det tyvärr gått så långt att jag väljer att i första hand vända mig till projektet för "medling" (eller något annat konstruktivt). @Hesekiel och jag själv hamnar allt oftare i konflikter om rena bagateller, småsaker som troligen handlar om synsätt på vad som finnas med i artiklar, hur källor och noter ska formuleras, stavning, dispositioner, osv. Listan kan göras lång, men jag anser att det gått så långt att åtminstone min lust till att bidra börjar sina. Nu senast är artikeln Sahlgrenska huset som blivit vår "battleground". Alltså, vi behöver klok och praktisk vägledning från er övriga användare i projektet. Ymer (diskussion) 9 april 2014 kl. 14.53 (CEST)

Nu har jag skummat igenom era ändringar i den artikeln samt kollat på diskussionssidan. Jag har några synpunkter som gäller er båda. Jag vet inte om detta är rätt forum för sådan kritik men om också Hesekiel upplever ett problem måste det ju lösas på något sätt. Jag skriver till Hesekiel och inväntar vad ni önskar från mig eller annan användare som är tredje part. Jag är relativt ointresserad av götborgshistoria och vet inte om det är ett plus eller minus men exempelvis Historiker är väl också tredje part och intresserad om det vore bättre. MVH Averater (diskussion) 9 april 2014 kl. 18.11 (CEST)

Som du föreslår: @Hesekiel bör i första hand signalera hur denne upplever situationen. Men det började ju inte bra då denne tog bort ditt inlägg. Här försöker användaren "smyga" in en ändring enligt tidigare mönster, trots denna diskussion och den som pågår här. Trist. Ymer (diskussion) 10 april 2014 kl. 11.40 (CEST)

Börja med självrannsakan @Ymer. Vad är det i Ditt eget agerande, som gör att Dina medskribenter reagerar som de gör?

Själv är jag intresserad av att bidra efter bästa förmåga i "Projekt Göteborg", inledningsvis i ett mycket begränsat avsnitt - Byggnadsminnen i Göteborg.

Ska jag ha respekt för Dina redigeringsinsatser, @Ymer, så förväntar jag mig motsvarande av Dig. Jag tänder dock gärna en "fredspipa" med Dig @Ymer- är Du med?

På vilket sätt önskar @Averater Averater ha en medlande roll?

Kan @Historiker Historiker vara intresserad av att komma med synpunkter? --Hesekiel (diskussion) 10 april 2014 kl. 12.52 (CEST)

Är visserligen ickerökare sedan födseln, men symboliken kan jag anta. Nyfiken fråga: "Vad är det i mitt eget agerande, som gör att Du reagerar som Du gör?" eftersom Du borde ha ett svar på det, skulle den informationen troligen hjälpa processen framåt.

Jag har ett förslag: @Hesekiel vill arbeta med byggnadsminnen i Göteborg. Bra, då kommer jag att helt undvika 1. de artiklar som denne startar upp i ämnet 2. de artiklar i ämnet som denne utökar i större omfattning (under pågående utökning, över tid s.a.s.) 3. andra artiklar där jag i historiken ser att denne löpande bidrar i hygglig omfattning. Det kan vara en ny startpunkt.

Mitt motkrav är att samma principer ska gälla @Hesekiel och att ev. konfliktungar som trots allt kan uppstå mellan oss, löses av ex. @Historiker och @Averater på denna sida. Så fort någon av oss begär medling här, ska allt redigeringsarbete i den/de aktuella artiklarna (anges förstås i anmälan) på stört frysas. Personligen är jag beredd att till 100% respektera vad "medlingskommissionen" beslutar.

Ymer (diskussion) 10 april 2014 kl. 13.36 (CEST)

Jag hade ingen lust att komma med kritik eller förslag innan jag vet att det inte blir mot/till endast ena parten. Men vad jag tänker är att jag som relativt ointresserad om sakfrågan kanske mer objektivt kan se på er roll och ge förslag efter ni har presenterat era argument när ni tycker olika i vissa sakfrågor, om nu även Hesekiel är med på det. Om det behövs någon med med kunskap och intresse finns det flera andra, Historiker (som alltså inte är tillfrågad) var den första jag tänkte på men det finns säkert flera andra. - Averater (diskussion) 10 april 2014 kl. 14.34 (CEST)

"Fredspipan" tillsammans med Dig @Ymer har redan haft verkan, vilken också var min förhoppning. Att inte "se röken" av Dig @Ymer under uppbyggnadsfasen av artiklar inom "Göteborgs byggnadsminnen", kommer nog att kännas ovant för mig. Vi får se hur det går. Förlikningkommission kan kallas in vid behov. Tills vidare gäller självrannsakan under fredliga former. --Hesekiel (diskussion) 10 april 2014 kl. 17.47 (CEST)

Innebär det att du @Hesekiel ansluter dig till mitt förslag ovan? låt säga detta året ut. Medlingar/förlikningar där parterna har varit otydliga i sina ansatser, har jag dålig erfarenhet av. Vår kommission bör såklart känna till vad medlingen mynnat ut i. Ymer (diskussion) 10 april 2014 kl. 18.02 (CEST)

För kännedom till "projektfamiljen": @Hesekiel är aktiv på wp, men har valt att inte svara på min fråga ovan. I min värld så innebär det att vi fortfarande är "avtalslösa". Ingen kommission finns tillsatt, och ingen överenskommelse har alltså nåtts. Jag kommer på nytt att lyfta frågan om medling/motsv. vid första bästa tillfälle som ny konfliktunge uppstår. Ymer (diskussion) 11 april 2014 kl. 11.34 (CEST)

Jag gör samma tolkning som Ymer, att någon överenskommelse inte ägt rum och ger därför här bara några allmänna råd till båda parter. Dessa råd gäller givetvis alla oss andra också.

• Tillskriv inte varandra avsikter eller bakomliggande motiv utan förutsätt goda intentioner.
• Markera endast sådant som ingen (inte ens meningsmotståndaren) ifrågasätter som mindre ändring.
• Återställ inte en återställning utan att skriva på diskussionssidan.
• Om ni inte är ense i en viss fråga, efterfråga tredje parts åsikt.

- Averater (diskussion) 11 april 2014 kl. 12.49 (CEST)

Tack till @Averater för Dina allmänna råd till båda parter.

Här kommer mitt svar med förslag till Överenskommelse mellan @Ymer och @Hesekiel under år 2014.

@Hesekiel och @Ymer är överens om följande under år 2014:

a t t @Hesekiel kommer arbeta med artiklar om "Byggnadsminnen i Göteborg" och då kommer @Ymer att helt undvika:

• 1. De artiklar som @Hesekiel startar upp i ämnet.
• 2. De artiklar i ämnet "Byggnadsminnen i Göteborg", som @Hesekiel utökar i större omfattning - under pågående utökning.
• 3. Alla andra artiklar inom Projekt Göteborg där @Ymer i historiken ser, att @Hesekiel löpande bidrar.

Samma principer gäller för både @Ymer och @Hesekiel.

Förlikningskommission kan kallas in vid behov.

Tills vidare gäller självrannsakan under fredliga former. --Hesekiel (diskussion) 11 april 2014 kl. 22.19 (CEST)

Jag är inte säker på att jag tolkar ovanstående rätt så jag frågar. Är du, Hesekiel, beredd att göra samma uppoffring? Alltså att du låter bli de artiklar som Ymer har startat eller håller på med. - Averater (diskussion) 11 april 2014 kl. 22.54 (CEST)

Tack @Averater för Din fråga.

Svaret är: Ja. Samma principer ska gälla för både @Ymer och @Hesekiel.

Och jag ser det inte som "en uppoffring" - snarast en frågan om "en fredlig samexistens".

I grunden är denna överenskommelse i samklang med de riktlinjer, som gäller för alla personer, vilka är verksamma på Wikipedia.--Hesekiel (diskussion) 12 april 2014 kl. 06.46 (CEST)

Utmärkt. Då vill jag bara göra ett förtydligande. Detta var mitt förslag, vilket inte har ifrågasatts och därför inte modifierats:

@Ymer kommer under år 2014 att helt undvika 1. de artiklar som @Hesekiel startar upp i ämnet Byggnadsminnen i Göteborg [potentiellt cirka 85 stycken]. 2. de artiklar i ämnet som denne utökar (under pågående utökning, över tid s.a.s.) 3. andra artiklar där jag i historiken ser att denne löpande bidrar i hygglig omfattning. Mitt motkrav är att samma principer ska gälla @Hesekiel och att ev. konfliktungar som trots allt kan uppstå mellan oss, löses av ex. @Historiker och @Averater på denna sida. Så fort någon av oss begär medling här, ska allt redigeringsarbete [av parterna] i den/de aktuella artiklarna (anges förstås i anmälan) på stört frysas. Personligen är jag beredd att till 100% respektera vad "medlingskommissionen" beslutar.

Om inte @Hesekiel har anmält synpunker på ovan inom de närmaste tre dygnen, gäller den skrivningen.

Ymer (diskussion) 12 april 2014 kl. 12.18 (CEST)

Utmärkt, @Ymer. Denna överenskommelse är i samklang med de riktlinjer, som gäller för alla personer, vilka är verksamma på Wikipedia.--Hesekiel (diskussion) 15 april 2014 kl. 10.04 (CEST)

Såvitt jag känner till, återfinns inga av mina förslag i wikipedias "riktlinjer". Ymer (diskussion) 16 april 2014 kl. 17.34 (CEST)

Jag har inte deltagit i diskussionen ovan, då jag under flera dagar varit upptagen med saker, som gjort att mitt Wikipedia-skrivande legat nere. Nu är jag tillbaka och kan säga följande: Jag har noterat att det varit en konflikt mellan två av projektets deltagare, vilket jag beklagar. Dock konstaterar jag att det kommit fram en lösning under den här veckan, vilket är positivt. Tack @Averater för din medling i konflikten. Det har frågats ovan om jag skulle kunna deltaga i en medling i eventuella framtida konflikter. Självklart ställer jag upp på detta, då jag anser det vara viktigt att vi har en god stämning i projektet (och allmänt på Wikipedia), men naturligtvis hoppas jag att ett sådant behov inte skall behöva uppstå. Jag anser att både @Ymer och @Hesekiel gör mycket goda insatser i skrivandet av göteborgsartiklar och vill inte förlora någon av er som skribenter här. Med detta hoppas jag att vi alla kan fokusera på artikelskrivandet.--Historiker (diskussion) 16 april 2014 kl. 19.58 (CEST)

Foton

Hej alla andra glada Göteborgare! Jag har nu tankat upp ca 2/3 av de bilder jag tog över Göteborg på helikopterturen i höstas. Jag skulle behöva lite hjälp att lägga till dem i lämpliga artiklar av er andra som har mer koll och som har vart mer aktiva i artikelskapandet kring vårt kära Göteborg. Här är en karta med bilderna som också kan hittas som kategori här. - Averater (diskussion) 15 april 2014 kl. 19.13 (CEST)

Nu är mina bilder uppladdade. Då väntar vi bara på Paracel63, Fluff och Belola80. - Averater (diskussion) 16 april 2014 kl. 15.12 (CEST)

Bra att du sparkade på mig! Nu har jag laddat upp tre foton till.--Paracel63 (diskussion) 16 april 2014 kl. 21.35 (CEST)

Format för född-död

@Hesekiel: Här ändras formatet till "Victor Adler (1848-98)," från det korrekta (1848-1898). Ymer (diskussion) 23 april 2014 kl. 11.23 (CEST)

Tack @Ymer, för Din uppmärksamhet! Redaktionella principer för Nationalencyklopedin råkar stämma väl med det sätt, på vilket jag skriver.--Hesekiel (diskussion) 24 april 2014 kl. 14.37 (CEST)

Point taken, åt båda hållen. Sammanfaller dock ej med wikipedias. Ymer (diskussion) 24 april 2014 kl. 21.28 (CEST)

Jag lägger mig i nu enligt vad jag uppfattade av tidigare önskemål. NE använder vad jag ser i löptext den kortare varianten men i inledningar använder de den utskrivna. Det har förekommit i diskussioner här på svenska Wikipedia önskemål om att rekommendera utskrivna årtal. Så jag rekommenderar enligt den diskussionen att använda utskrivna hela årtal om det inte finns andra starka skäl att korta ner. Men jag skriver inte under på att det nödvändigtvis är det (enda) korrekta sättet. - Averater (diskussion) 24 april 2014 kl. 22.25 (CEST)

Njae, då kanske du missuppfattar min intention. Jag menar endast det som står i min rubrik; "Format för född-död", vilket genomgående skrivs som jag anger. Skrivsättet med årtal i övrigt, har jag inga synpunkter på. Ymer (diskussion) 24 april 2014 kl. 22.38 (CEST)

Jag föredrar att skriva ut båda årtalen med långt format och lägger ibland till sekelsiffrorna, om jag ser att de saknas och ändå är inne och putsar i artikeln.--Historiker (diskussion) 24 april 2014 kl. 22.45 (CEST)

Tack för synpunkter från @Alverater och @Historiker. Självfallet ska det långa formatet användas om levnadstiden för en person sträcker sig över ett sekelskifte. Jag anser, att NE:s skrivsätt är bekvämt, förenklat och begripligt. Om Wikipedias skrivregler medger kongrurens med NE skulle det vara en fördel, tycker jag.--Hesekiel (diskussion) 25 april 2014 kl. 02.15 (CEST)

Nåväl, men tills dessa att denna "kongrurens" föreligger, är det naturligtvis lämpligt att skribenterna på wikipedia använder samma skrivsätt i ärendet. Ymer (diskussion) 25 april 2014 kl. 08.47 (CEST)

Wikipedia skiljer sig från tryckta uppslagsverk genom att ha obegränsat med plats. Jag har uppfattat att användandet av icke-förkortade ord och årtal hör ihop med detta. För intervall är vidare det typografiskt korrekta att använda det längre tankstrecket utan extra mellanrum, alltså 1795–1816, inte 1795-1816. Man kan plocka upp det från listan med tecken under redigeringsfönstret. Där finns också ett extra långt streck " — " som inte används i svensk text. Roufu (diskussion) 16 maj 2014 kl. 07.44 (CEST)

Tips

Denna webfunktionen vänder på kronologiska listor. Bara att kopiera in rådatan från wp i fönstret och tala om vad du vill ha gjort. Ymer (diskussion) 15 maj 2014 kl. 21.34 (CEST)

Ett annat tips

Jag besväras av det vanliga sättet att skriva referenser inne i texten, så här

Text.<ref>referenstext</ref> Texten fortsätter...
<references/>

Om det är många och långa referenser, kan det göra det nästan omöjligt att läsa råtexten. Jag använder därför gärna den möjlighet som ligger i systemet med namn på referenserna. Alltså

Text.<ref name="hej"/> Texten fortsätter...
<references>
<ref name="hej">referenstext</ref>
</references>

Observera skillnaden mellan <references/> och </references>. Den hade jag inte sett själv första gången jag försökte detta. Roufu (diskussion) 16 maj 2014 kl. 09.08 (CEST)

Tack för det tipset! Jag har just använt det i en artikel.--Historiker (diskussion) 29 maj 2014 kl. 20.15 (CEST)

Nya Göteborgsartiklar

Hej alla. Jag tycker att vi borde kunna skapa fler Göteborgsartiklar inom projektet, än vad som nu är fallet. Har inga synpunkter på ämnen eller kategorier, men nog borde vi kunna få till minst 2 nya artiklar vardera, per månad?! handsken är kastad. Kom med synpunkter. Ymer (diskussion) 22 juni 2014 kl. 17.45 (CEST)

Det låter som en bra utmaning. Det är dock så att jag även har på att-göra-listan att skriva om första världskriget, som ju är aktuellt i år, så det kommer också att ta tid.--Historiker (diskussion) 22 juni 2014 kl. 19.22 (CEST)

Heja er. Själv är jag inte en riktig artikelskrivare. Men kan gärna ordna bilder om det behövs. - Averater (diskussion) 23 juni 2014 kl. 19.27 (CEST)

Skulle ni inte kunna ta upp det på era wikifikor, att försöka få till åtminstone en artikel vardera per månad? om @Averater stöttar med bilder, gör jag detsamma med källor. Alltså: skapa en stubb (dock ej källös), och lägg in länken (=Viktigt) under Projekt Göteborg/Nya artiklar , så ska jag anstränga mig för att fylla på och tipsa om källor m.m. Min semester sträcker sig fram till och med v. 33, så min medverkan får bli efter det. Ymer (diskussion) 28 juli 2014 kl. 19.55 (CEST)

Vi försöker ta upp det när vi träffas på nästa wikifika. Ha en trevlig semester!--Historiker (diskussion) 28 juli 2014 kl. 21.04 (CEST)

Vi har nu diskuterat det och tycker det är en bra idé. Löften kan vara svåra att avge, men ambitionen bör hållas uppe.--Historiker (diskussion) 4 augusti 2014 kl. 20.15 (CEST)

Bra start. Artikelskapandet är ändå fundamentalt för wikipedia. Vill därför uppmana både projektdeltagare och wikifikianer att främst hitta ett ämnesområde¨(=enkelt=Göteborg) som man känner för och därefter bra källor. Skapandet kommer därefter av sig självt. Ymer (diskussion) 4 augusti 2014 kl. 20.30 (CEST)

Jag är för långt från Göteborg för att vara med på wikifika, men har nyligen skrivit några artiklar om göteborgskonstnärer, som gått på Valand. Det finns rödlänkar till flera i Göteborgskoloristerna samt i artiklarna om Valandslärarna Sigfrid Ullman och Nils Nilsson (konstnär). Ämnet är ganska outvecklat, och det är plats både för fler namn och fler artiklar. Det gäller att skriva om personer som uppfyller Wikipedias relevanskrav för konstnärer, något som måste kontrolleras för några av göteborgskoloristerna. Roufu (diskussion) 4 augusti 2014 kl. 20.55 (CEST)

Karlavagnstornet

Jag är djupt allergisk mot dessa "eventuella projekt" i Göteborg och annorstädes. De borde raderas på stört, men jag brukar hålla mig från det. Vad tycker ni andra? Ymer (diskussion) 23 juni 2014 kl. 19.15 (CEST)

Det där hade jag missat. Jag är inte det minsta allergisk utan tycker det verkar jättefräckt. - Averater (diskussion) 23 juni 2014 kl. 19.25 (CEST)

Kul och fräckt, absolut, men vi har ju ingen spåkula. Wikipedia ska skriva om det som är realiserat. Spekulationerna får övrig media ta hand om. Om vi slår in på den vägen kan sajten översållas av eventuella, kommande, kanske-projekt. Vem ska ta ansvar för och hålla dessa uppdaterade? Ymer (diskussion) 23 juni 2014 kl. 19.44 (CEST)

Själv tycker jag illa om den typen projekt. Jag kan inte se att det står något om finansieringen, och Wikipedia-artikeln kan gärna uppfattas som en del av marknadsföringen av projektet. De sista tilläggen verkar ha kommit från någon som står projektet nära, att döma av andra bidrag till Wikipedia. Jag förväntar mig alltså att de som är ansvariga för skyskrapeprojektet, kommer att uppdatera Wikipedia-artikeln, i varje fall så länge som projektet ser ut att gå bra. Det gäller alltså för oss andra att se till att det inte blir reklamtext av artikeln.

När detta är sagt, menar jag att det är notabelt att man har genomfört en arkitekttävling, även om (som jag hoppas) tornet aldrig blif byggt. Roufu (diskussion) 23 juni 2014 kl. 22.45 (CEST)

Frågeställningen gällde huruvida artikeln är existensberättigad eller inte. Ymer (diskussion) 23 juni 2014 kl. 23.25 (CEST)

Angående just artikeln så tycker jag att vi gott kan ha artiklar om alla, såväl historiska som nutida. Skillnaden mellan historiska och nutida är att angående historiska vet man om och hur de blev av medan man för nutida oftast har ett bättre källäge men då måste vara noggrann med att skriva att det kan förändras. Den aktuella artikeln tycker jag väl uppfyller det, den är både väl källbelaggd och skriver tydligt att det är ett planerat projekt som endast är i planeringsstadiet. - Averater (diskussion) 24 juni 2014 kl. 08.47 (CEST)

Mitt svar på Ymers kommentar är att arkitekttävlingen gör att jag menar att en artikel om projektet har existensberättigande. Det blir därmed mer konkret än alla förslag om vad man skall göra med Heden. I det senare fallet är mångfalden av planer något som gärna kunde kommenteras, inte de enskilda projekten. Roufu (diskussion) 24 juni 2014 kl. 09.52 (CEST)

Hovås

Eftersom detta är en Göteborgsartikel, skulle gemenskapen här behöva titta på artikelns disk.sida och försöka klara ut vad @Tostarpadius egentligen syftar på. Ymer (diskussion) 30 juni 2014 kl. 19.03 (CEST)

Jag har kommenterat på artikelns diskussionssida.--Historiker (diskussion) 30 juni 2014 kl. 21.24 (CEST)

Kartor över gator

Grytefotsvägen på Donsö.

Jag har fotograferat en del gator och tänkte det kunde vara bra med kartor över desamma. Jag har gjort ett test som ni kan se till höger. Här finns ju några som gjort en del bra gatuartiklar som kanske har åsikter, innan jag gör några fler. Jag undrar om det är något jag har missat. Kartan i detta fallet är gjord så att alla gator på Donsö skulle få plats. Om man gör en karta över någon gata i Göteborg antar jag att man får centrera kartan på gatan eller göra en vy per stadsdel. - Averater (diskussion) 7 juli 2014 kl. 11.10 (CEST)

Några saker ni gärna får lämna synpunkter på:

• Förhållande höjd/bredd. Kvadratiskt, 2/3, vad som passar eller något annat?
• Detaljnivå. Ska husen vara med? Ikoner för kyrkor/skolor mm?
• Zoom. Bara själva gatan eller som här hela området?
• Färger. På den utmärkta gatan och andra saker i kartan.
• Text. Inget, gatunamn, områden, points of interest, annat?

- Averater (diskussion) 7 juli 2014 kl. 11.42 (CEST)

Jag tycker det låter som en bra idé. Som vi just diskuterade, så kan man skapa en lista i stadsdelsartiklarna, på motsvarande sätt som i Lista över offentlig konst i Göteborg, där bildkolumnen innehåller kartbilder. På detta sätt kan vi komplettera stadsdelsartiklarna med uppgifter om alla gator i stadsdelarna, utan att nödvändigtvis skriva artiklar om varenda gata. Gör kartorna centrerade över stadsdelarna, vilket gör att man får en visuell uppfattning om hur gatorna ligger i stadsdelen. Kartan bör inte vara för detaljerad, men ändå innehålla såpass mycket att man får en uppfattning om hur omgivningarna är.--Historiker (diskussion) 7 juli 2014 kl. 19.31 (CEST)

Tack för input. Jag har nu skapat Lista över gator på Donsö. Alla bilderna som hör till Donsös gator finns på commons i c:Category:Streets on Donsö. Synpunkter? - Averater (diskussion) 10 juli 2014 kl. 17.51 (CEST)

Snyggt jobbat!--Historiker (diskussion) 10 juli 2014 kl. 18.07 (CEST)

Hjälp med omdirigering

Det korrekta AB Volvo omdirigeras till Volvo, vilket är fel. Varumärket ägs gemensamt av AB Volvo och Volvo Cars/Personvagnar. Artikeln inleds dessutom med Aktiebolaget Volvo. Tack på förhand. Ymer (diskussion) 28 juli 2014 kl. 19.44 (CEST)

Fler tips om nyttig funktion

Artiklar som endast länkar till förgreningssida, avslöjas obarmhärtigt av funktionen under: Inställningar/Finesser/Utseende och bocka i Förgreningskoll. Jag har haft stor nytta av det. Mvh Ymer (diskussion) 3 augusti 2014 kl. 17.31 (CEST)

Jag håller med om att det är en bra funktion och har använt den ett tag.--Historiker (diskussion) 4 augusti 2014 kl. 17.57 (CEST)

Wikipedia-stad

De flesta av er håller säkert ett öga på Bybrunnen, men för er som inte gör det så kan det kanske vara intressant att veta att jag håller på att skriva på en ansökan om pengar för att skapa "Wikipedia-städer". Göteborg skulle med fördel kunna bli en utifall det finns intresse från er aktiva volontärer.

Det finns ju redan oerhört många bra artiklar om Göteborg och flera spännande samarbeten med lokala museer vilket torde förenkla arbetet. Mer info länkar finns på Wikipedia:Bybrunnen#Wikipedia-städer. Hojta till om ni har frågor! Mvh, John Andersson (WMSE) (diskussion) 4 augusti 2014 kl. 22.45 (CEST)

För min del skulle skulle jag tycka att det vore intressant. Det skulle vara en sporre att ta tag i en del samarbeten med museer på ett bättre sätt.--Historiker (diskussion) 5 augusti 2014 kl. 19.56 (CEST)

Kul! Ska jag tolka det som att du kan tänka dig att dra i det lokalt (med stöd från kansliet, så klart)? John Andersson (WMSE) (diskussion) 7 augusti 2014 kl. 13.22 (CEST)

Ja, jag kan tänka mig att driva detta. Låt oss ta en närmare diskussion om hur vi lägger upp det.--Historiker (diskussion) 20 september 2014 kl. 19.25 (CEST)

Primärområden

Jag har efter genomgång av primärområdena, då jag uppdaterat folkmängdsuppgiften, sett att artiklarna har mycket varierande kvalitet, somliga extremt korta och andra med en hel del fluff. Jag tänkte att en faktaruta för varje område skulle förbättra strukturen och dessutom göra det enklare att uppdatera. Jag jämförde med Stockholm som faktiskt har en snygg ruta för var och en av stadsdelarna (deras motsvarighet till primärområde) såsom Gröndal. Göteborgsbladet 2014 har mycket och väl strukturerad info, som det bara är att ösa in. Följande nyckeltal, som där lyfts fram, ger en bra och objektiv bild av varje område: befolkningsprognos, andel födda i utlandet, medelinkomst, antal familjer med försörjningsstöd, arbetslöshet, andel med eftergymnasial utbildning, valdeltagande, tioårsintervall med flest byggda bostäder, antal bostäder i allmännyttan. Artikeln om Rödbo har en faktaruta för primärområdet, men jag tycker den borde utökas enligt ovan och tillämpas för alla områdena. Kan detta vara en framkomlig väg? Synpunkter någon? Ha de //--Bulver (diskussion) 6 augusti 2014 kl. 00.05 (CEST)

Tillägg: såg nu att anv. Regalus påbörjat det jag antyder ovan för några ytterligare primärområden på Hisingen inkl några snygga outlinekartor med relevant område ifyllt. Hen har inte varit aktiv sedan 2010. Vet någon något mera om detta tydligen avslutade projekt? //--Bulver (diskussion) 6 augusti 2014 kl. 10.45 (CEST)

Inom Projekt Göteborg har vi resonerat så, att de 83 stadsdelarna är de enda geografiskt bestående och därför ska de ligga överst i "pyramiden." Vill man göra primärområdena till separata artiklar, möter det förstås inga hinder. Dock blir det en massa dubblettinfo. eftersom de många gånger överlappar eller rent av matchar varandra. Stadsdelsartiklarna är generellt av hygglig kvalitet. Vänligen avvakta konsensus kring dessa frågor. Ymer (diskussion) 7 augusti 2014 kl. 00.24 (CEST)

OK. Jag förstår resonemanget, men hänvisningen till dessa historiska stadsdelar saknas i både artikeln Göteborg som i Göteborgs kommun. Jag kan hålla med om att exv Västra och Östra Bergsjön kan förefalla märkligt, speciellt som det vägvisas till Norra resp. Södra på ort och ställe, likaså att Tolered bivit Kärrdalen mm mm, men hur ska man kunna presentera statistik av den typ som jag antyder ovan för lösliga stadsdelar som "Högsbo", "Majorna" osv? //

Begreppet stadsdelar - med exempel - förekommer i många fall i artikeln Göteborg. Jag har inga synpunkter på att man bryter ut och skapas separata artiklar om varje primärområde. Vad tycker ni andra? är det verkligen någon som vill ta sig an detta mastodontprojekt? Ymer (diskussion) 7 augusti 2014 kl. 19.10 (CEST)

I nuvarande struktur på artiklarna om stadsdelarna och primärområdena, så är de gemensamma om stadsdelen och primärområdet har samma namn. Däremot finns det korta artiklar om primärområdena, i de fall dessa skiljer sig från stadsdelen, till exempel primärområdena Västra Bergsjön och Östra Bergsjön och stadsdelen Bergsjön. Eftersom kommunens statistik är baserad på primärområdena, så bör statistikuppgifterna ligga i dessa, medan beskrivning, historik med mera avhandlas i stadsdelsartiklarna. Vi behöver inte börja med att lägga kraft på att skapa nya primärområdesartiklar i de fall de har samma namn som stadsdelen, exempelvis Landala.

Faktarutor för statistiken tycker jag är en bra idé. Sedan kan vi fundera på om vi skall använda den som finns i Rödbo-artikeln, eller om vi skall skapa en utifrån Stockholms-mallen.--Historiker (diskussion) 7 augusti 2014 kl. 20.44 (CEST)

Inget mastodontprojekt att förse primärområdena med en faktaruta. Det bör betala sig i längden, då det blir lättare att uppdatera statistiken där än som nu i löptext. Innan jag ändrade var invånartalen oftast från 2008 eller obefintliga! Jag har redan gjort kartor på grundval av Regalus första version. Som jag nämnde innan, så lyfter kommunen fram dessa nyckeltal: befolkningsprognos, andel födda i utlandet, medelinkomst, antal familjer med försörjningsstöd, arbetslöshet, andel med eftergymnasial utbildning, valdeltagande, tioårsintervall med flest byggda bostäder, antal bostäder i allmännyttan. Är de bra i en faktaruta? Jag tycker de ger en objektiv profil på området, till till skillnad från framställningen i vissa artiklar med svepande resonemang om utrikes födda, inkomster, utbildning mm. Jag ser ingen motsättning i att ha kvar de historiska stadsdelarna, men vidhåller att de borde vara uppräknade och länkade från grundartikeln. För historiskt material är de bättre - analogt med socknar och härader - eftersom de är "oföränderliga". Men för att kunna presentera aktuell statistik kan jag inte se hur de kan fungera, utan då blir man nog piskad att använda primärområdena. //Ha de Bulver (diskussion) 7 augusti 2014 kl. 21.48 (CEST)

Jovisst, men först måste ju primärområdesartiklarna skapas. Var och en. Vad menar du med "-- men vidhåller att de borde vara uppräknade och länkade från grundartikeln." Grundartikeln? korrekt är att officiell statistik inte redovisas per historisk-fastighetsstadsdel, då detta alltså inte sammanfaller med primärområdet. Mera av en slump. Ymer (diskussion) 8 augusti 2014 kl. 00.28 (CEST)

Skulle man inte kunna bibehålla stadsdelen som grund och lägga till primärområdesartiklar vid avvikelser som idag, jfr. Västra och Östra Bergsjön, och lägga in faktarutor där infon om primärområdet naturligt hamnar? Förvirrande blir det förstås om man beskriver Bergsjön tre gånger, först under Bergsjön och därefter upprepar tillämpliga delar under Västra och Östra. I sådana fall bör nog de senare begränsas till statistik och huvudbeskrivningen som idag befinna sig under stadsdelen. --- Jag förblir tyvärr som läsare undrande över stadsdelarna när det under Adminstrativ indelning berättas att "Göteborgs kommun har även använt en indelning i 83 administrativa stadsdelar..." Därefter korrekt om SDN-indelning och primärområden. Så följer en pedagogisk lista över "Stadens administrativa indelning" och man kan gå vidare till artikeln Göteborgs stadsdelsnämnder. Men all ytterligare förklaring rörande de "historiska" 83 stadsdelarna saknas och eftersom de historiska artiklarna på Wikipedia är indelade efter dem, så borde dessas historiska och nuvarande betydelse förklaras, kanske genom en hänvisning till en separat undersida (Göteborgs historiska stadsdelar ?) precis som för Göteborgs stadsdelsnämnder. Allt för att öka klarheten. Som gammal göteborgare är jag inte alls förtjust i nybildningar som Kärrdalen, Jättesten och Överås, men man måste nog gilla läget och acceptera dessa, om vill kunna redogöra för stadens moderna utveckling genom statistik. //Ha de Bulver (diskussion) 8 augusti 2014 kl. 08.41 (CEST)

Stadsdelarna avhandlas fullödigt i artikeln Stadsplanering i Göteborg. Det faktum kanske skulle förtydligas. Igen: om de 83 stadsdelarna utgör basen för stadens geografiska utbredning, vilket är ett faktum enl. fastighetskontoret m.fl. källor, anser jag att primärområdena ska inordnas under dessa med en tydlig förklaring om varför. Där primärområdet ev. ingår i flera stadsdelar, måste även det få sin förklaring. Väldigt många relativt nyskrivna artiklar har sorteras in under stadsdelar (detta med beständighet). Alternativet kan förstås vara att SDN´s artikel får bli ny topp på pyramiden, och att primärområdena tas upp där och bildar egen artikel. De sedan 1923 (från då 53 till nu 83) historiska stadsdelarna får då stå på egna ben. Låt oss fortsätta disk. Tack @Bulver för ditt Göteborgsengagemang! Ymer (diskussion) 8 augusti 2014 kl. 20.02 (CEST)

Jag tror vi börjar bli eniga här, bäste Ymer. Bibehålla de historiska stadsdelarna som grund. Komplettera med primärområdena och förklara sammanhangen. Jag tog mig friheten att tillfoga mallen Stadsdelar i Göteborgs kommun till Göteborgsartikeln. Kan väl aldrig skada. Angående faktarutor har jag tänkt ett varv till. Skulle man istället kunna lägga in en tabell med nyckeltal? Antingen döljbar eller öppen. Fast döljbar kanske ovana användare missar? Exempel:

Några nyckeltal för primärområde 305 Västra Bergsjön år 2013
	Västra Bergsjön	Hela Göteborg
Folkmängd	7 622	533 260
Befolkningsförändring 2012-2013	44	7 206
Andel födda i utlandet	53,0 %	23,5 %
Medelinkomst	155 600 kr	295 022 kr
Andel familjer med försörjningsstöd	19,7 %	6,5 %
Arbetslöshet	16,4 %	7,2 %
Andel med eftergymnasial utbildning minst 3 år	15,0 %	33,3 %
Valdeltagande i kommunalvalet 2010	58,0 %	79,0 %
Andel bostäder byggda 1961-1970	75,7 %
Andel bostäder i allmännyttan	34,4 %	26,3 %
Antal färdigställda bostäder 2013	9

Ha de //Bulver (diskussion) 8 augusti 2014 kl. 22.04 (CEST)

Verkligen snygg faktaruta. Med risk för att verka petig, ska inte Primärområdet vara minsta enhet som vi beskriver? d.v.s är det intressant och realistiskt att även gå ner på Basområdesnivå. En fundering. Ymer (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 16.36 (CEST)

Tack för vänliga ord. Det ska förstås vara Primärområde. Får la skylla på värmen igår... Jag går vidare så vackert med tabellerna och ser hur de kan smälta in. Har nu rotat fram en gammal turistkarta så jag har de historiska stadsdelsgränserna klara för mig. //Ha de Bulver (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 20.26 (CEST)

Jag håller med om att det är en snygg faktaruta, men jag anser att den bör byggas på en mall för faktarutor och inte på tabellformat, som är svårt att underhålla. Denna typ av faktaruta kommer att underlätta framtida underhåll och jag håller även med om att det ger en objektiv bild av primärområdena, till skillnad från de formuleringar som finns i vissa av artiklarna idag.--Historiker (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 20.45 (CEST)

Nu blir det komplicerat. Befintliga mallar (jfr. Rödbo) har helt andra parametrar: Land, Kommun, Stad (tätort), Stadsdel, Koordinater, Statistikkod. Dessa är meningslösa för det av mig avsedda syftet. Följaktligen måste någon konstruera en ny mall. Jag har nosat på detta och klarar inte av det utan hjälp. Någon som kan? Ha de //Bulver (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 08.35 (CEST)

Mallar kan vara lite knepiga, men låt oss försöka få till en ny mall. Vi kan säkert få hjälp av Paracel63. Jag kan påbörja en mall.--Historiker (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 21.14 (CEST)

Hej! Jag såg behovet av någon som kan hjälpa till med mallar. Just nu har jag mycket att göra (fotosafari, "Kvinnliga huvudpersoner", Projekt Bokmässan, Veckans tävling och lite till), men hojta gärna om ni har specifika problem som ni vill ha lösta. {{Faktaruta}} är en bra början, om det är en sådan faktaruta ni siktar på. {{Serieskapare}} har plats för underrubriker. Etc. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 22.15 (CEST)

Tack för det! Vi prövar själva och hör av oss när vi kör fast.--Historiker (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 20.12 (CEST)

@Historiker. Hör av dig när du fått till en grund! Jag fortsätter gärna om jag bara får syntaxen klar för mig. Ha de //Bulver (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 20.36 (CEST)

Jag tyckte det blev väldigt lite verkstad så jag la ut några primärområden i tabellform för Östra Gbg och Angered. Har föranlett ingripanden här Diskussion:Norra_Kortedala och här Diskussion:Linnarhult. Tacksam för synpunkter innan jag fortsätter! Ha de //Bulver (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 10.37 (CEST)

Jag tycker det blev väldigt snyggt så som du och MagnusA tillsammans fick till det i Norra Kortedala. Jag tycker också att kartan bör vara utanför tabellen, att vi ska vara sparsamma med egendesignade tabellhuvuden och att det är onödigt att ha tabellen collapsed. - Averater (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 13.55 (CEST)

Ursäkta att det inte blivit något gjort tidigare. Nu sitter vi här på wikifika och abbedabb hjälper till och skapar {{Infobox primärområde}}. Den har samma utseende som tabellen, men blir lättare att fylla i och sedan uppdatera. Synpunkter tas tacksamt emot.--Historiker (diskussion) 1 september 2014 kl. 19.50 (CEST)

Nu måste jag gå och lägga mig. Jag har arbetat hela kvällen med mallen, och nu fungerar den riktigt bra. Den har även dokumentation med instruktioner. Den innehåller en del avancerad kod med smarta finesser, men de ligger i en undermall, så att mallen ska vara hyfsat lätt att ändra på och bygga ut. -abbedabb^disk 2 september 2014 kl. 01.19 (CEST)

Så bra det blev. Kolla Västra Bergsjön. Självförklarande. Bara att mata in data. Jag noterar automatik för tusentalsmellanrum och dito för procenttecken. Stort tack för självuppoffrande insats! Hittar bara ett litet skönhetsfel: det kommer lite extra luft med i cellen Valdeltagande. Jag gör om SDN Östra och SDN Angered med nya mallen. Ha de //Bulver (diskussion) 2 september 2014 kl. 19.16 (CEST)

Ja, det blev riktigt bra. Ett stort tack till abbedabb för dina insatser! Det här kommer att underlätta inlägget i artiklarna, eventuella justeringar i utseendet (vilket styrs genom mallen), och inte minst framtida uppdateringar. Sedan går det bra utöka mallen med mer fakta, till exempel är det förberett med alla decennier (från 1940-talet) för att redovisa bostadsbyggande.--Historiker (diskussion) 2 september 2014 kl. 21.23 (CEST)

Jag kan meddela Historiker att det sedan 2 september 2014 kl. 00.55 går att redovisa bostadsbyggande från 1990 till 2010.
Bulver: Jag har också noterat att det är extra luftigt på raden om valdeltagande, men vet inte varför. Jag ska klura på det. -abbedabb^disk 3 september 2014 kl. 10.42 (CEST)

1. Nu kan man även använda parametrarna bostäder pre1940 och bostäder post2000 för att få raderna Andel bostäder byggda fram till 1940 och Andel bostäder byggda sedan 2001.

2. Är tanken att mallen ska användas som en tabell på valfri plats i texten, eller ska den användas som en infobox? Jag funderar nämligen på att försöka bygga om den så att den ska kunna fungera som en infobox med bild längst upp och andra parametrar, men det är ju dumt om den används mitt i, eller i slutet av en artikel. -abbedabb^disk 3 september 2014 kl. 13.28 (CEST)

1. fungerar klockrent. 2. Hade varit trevligt med infobox, men eftersom artiklarna är så pass disparata så kommer det inte att fungera utan tabell är helt OK. Tack för snabb insats! Ha de //Bulver (diskussion) 3 september 2014 kl. 13.51 (CEST)

Nu kopierade jag hela mallen och sparade som Mall:Primärområde. Den ska då fungera som den gör nu, alltså som en informationstabell. Jag gör ingen omdirigering, eftersom jag ska försöka göra Mall:Infobox primärområde till en infobox. Dock inte riktigt än. Eventuellt skulle man fråga någon snäll bot om den vill byta ut {{Infobox primärområde}} till {{Primärområde}} i artiklarna. -abbedabb^disk 3 september 2014 kl. 17.23 (CEST)

 Fixat - Averater (diskussion) 3 september 2014 kl. 18.40 (CEST)

Tack så hemskt mycket! -abbedabb^disk 3 september 2014 kl. 21.19 (CEST)

Stadsdelar -> Stadsplanering i Göteborg

Oj oj. Först nu fattar jag vad Ymer skrev ovan. Under Stadsplanering i Göteborg finns ju en perfekt redogörelse för stadsdelarna bland mycket annat. Men det måste till en tydlig länkning från texten i artikel Göteborg dit, för jag har hela tiden missat den. Stadsplanering i Göteborg är förstås en korrekt artikelrubrik med hänsyn till innehållet, men det är inte alls omedelbart begripligt att där även döljs en uttömmande redogörelse för stadsdelarna! Ha de //Bulver (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 08.35 (CEST)

Vi följde Stockholmsmodellen, Stadsplanering i Stockholm, m.fl. En flytt till Stadsdelar och stadsplanering i Göteborg kanske skulle vara nyttig i sammanhanget? Ymer (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 13.19 (CEST)

Yes. Skulle öka begripligheten. Ha de //Bulver (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 20.36 (CEST)

Andras synpunkter på en sådan flytt efterlyses, d.v.s att vi "frångår" standard. Personligen tycker jag nu i efterhand att kanske Stadsplanering och stadsdelar i Göteborg blir ännu tydligare. Ymer (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 21.34 (CEST)

Tacksam för fler åsikter i denna frågan, så att vi kan göra ett avslut. Ymer (diskussion) 3 september 2014 kl. 14.43 (CEST)

Jag har missat denna diskussionen tidigare. Så som artikeln är utformad nu, är det lämpligt med en flytt. Dessutom bör artikeln utökas med mer text om själva stadsplanearbetet; jämfört med motsvarande artikel om Stockholm är den ganska mager, så¨det finns att göra.--Historiker (diskussion) 20 september 2014 kl. 19.23 (CEST)

Byst på Stigbergstorget?

Jag har för mig att det står en byst i den parkliknande delen av Stigbergstorget. Någon som känner till något om det? Ymer (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 15.57 (CEST)

Ja, är det inte något framför Sjöfartsmuseet, någon som har bidragit med pengar till museet, till exempel? Så kollar jag i wikipedia-artikeln om Sjöfartsmuseet Akvariet och där står det om en byst av Dan Broström. Är det den Ymer tänker på? Han har som väntat själv skrivit en del av artikeln. Det är flera årtionden sedan jag var i de trakterna annat än på genomfart med bil. Roufu (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 17.06 (CEST)

Området jag tänker på ligger mot Bangatan, en lummig parkliknande del med gräsmatta och stora träd. Ymer (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 17.09 (CEST)

Bysten av Chapman är längre ut mot gatan än de övriga som står mer längs sjöfartsmuseet. På andra sidan gatan och i parken mittemot sjöfartsmuseet kunde jag inte hitta någon byst alls. - Averater (diskussion) 23 augusti 2014 kl. 16.55 (CEST)

Du har helt rätt. Det finns ingen där jag trodde. Däremot några mindre figurer på den stensatta torgdelen. Ymer (diskussion) 23 augusti 2014 kl. 18.00 (CEST)

Standardisering/"tvätting" av kommunartikeln

omkring 15/16 september kommer jag till artikeln om Göteborgs kommun i mitt allmänna arbete. Titta och kommentera gärna vad jag skrivit på Diskussion:Göteborgs kommun#Standardisering/"tvättning".Yger (diskussion) 9 september 2014 kl. 16.31 (CEST)

Stadsdelsbegreppet

När jag arbetar med orterna i Göteborg kommun så märker jag en ambivalens till användning av begreppet stadsdel. Stadsdelsområde och primärområdet är väldefinierade, men vad jag kan förstå är stadsdelarna inte längre formellt gällande. Jag tycker då primärområde bör ha företräde före stadsdel, vilket jag ändrat till i Björlanda men ingressen i Angered är fortfarande oklar.Yger (diskussion) 15 september 2014 kl. 07.28 (CEST)

Jodå, stadsdelen lever i högsta välmåga i Göteborg. I stadens administrativa, dagliga bruk förekommer stadsdelsbegreppet främst i samband med gränsdragningar gällande fastigheter, namngivning av gator med mera. De 83 stadsdelarna är den enda bestående indelningen av Göteborg och de är väl definierade i den officiella litteraturen. Inom Projekt Göteborg har vi därför, efter diskussion, beslutat att de ska vara tongivande i artiklarna. Ser dock inga problem med att vända på ordningen, så att primärområdet anges före stadsdelen. Båda ska dock komma i tät följd i ingressens början. Angered är ett stadsdelsnämndsområde och en stadsdel. Ymer (diskussion) 15 september 2014 kl. 08.27 (CEST)

En vändning på ordningen skulle för mig som formalist kännas smycket bra.Yger (diskussion) 15 september 2014 kl. 08.47 (CEST)

Jag instämmer med Ymer vad gäller stadsdelarnas användning och bestående indelning. Vad gäller ordningen på begreppen, har jag inga större synpunkter.--Historiker (diskussion) 16 september 2014 kl. 21.55 (CEST)

När jag gick igenom orterna i Göteborgs kommun så använde jag nu att "orten A ligger i B stadsdel i Göteborgs kommun" vilket jag uppfattar var kontentan av denna diskussion (dvs jag förde inte in "i primärområdet X" eller "i stadsdelsområdet Y", även om det ibland kom med ändå lite senare i ingressen). Jag försökte också i bästa förmåga dela upp artiklar till två, de som beskrev i samma artikel primärområde och tätort, men inte riktigt i alla, då jag ibland var osäker om de faktiskt täcker samma område. Sedan skulle jag vilja försöka pusha för någon typ av inledning om adm indelning som sker här. Det gör det mycket klarare för en utomstående vad som är vad. I början av 2016 kommer jag jobba hårt med att få in de nya Distrikten, vilket ju också berör Göteborg med omnejd. OCh då skulle jag vilja gå i botten med de olika adm indelningarna, och jag bedömer det då är stadsdelarna som kommer stå i fokus, hur dessa förhåller sig till de tidigare socknarna och de nya distrikten (och de motsvarande församlingarna). Det blir då ett måste med ett avsnitt i all stadsdelsartilar hur de "hänger ihop". Samtidigt behöver överlapp med stadsdelsområden och primärområden ses över (vilka annars inte direkt berörs av distriktsinförandet/utredning av koppling till socken).Yger (diskussion) 19 september 2014 kl. 11.09 (CEST)

Bara en snabb spontan kommentar: Jättebra att du delat upp när det handlar om två olika saker för det har jag stört mig på ibland. Särskilt när artiklar om öar handlar om både ön och samhället på den, då kan det bli konstigt när samhället ändrat storleken och det kan läsas som att ön blivit större eller mindre. Så fortsätt gärna med att slå isär artiklar! - Averater (diskussion) 19 september 2014 kl. 11.54 (CEST)

Göta älvbron till Götaälvbron

Tacksam om jag kan få hjälp med att flytta/av-omdirigera Göta älvbron till Götaälvbron, vilket jag tycker mig konstaterat är det mest riktiga i tiden. Ymer (diskussion) 20 september 2014 kl. 19.56 (CEST)

Jag kan göra det, men är det helt säkert att det är det riktiga? Är det den officiella stavningen?--Historiker (diskussion) 20 september 2014 kl. 20.14 (CEST)

Aningen komplicerat, men då både Trafikverket, Sjöfartsverket och Göteborgs stad skriver så, får vi acceptera det t.v. Tack för din hjälp. Ymer (diskussion) 20 september 2014 kl. 20.33 (CEST)

Även NE skriver Götaälvbron. Skylten på bron (se bilden i artikeln) anger dock GÖTA ÄLVBRON. Vad säger Göteborgs gatunamn (jag sitter på tåget nu och har den inte framför mig).--Historiker (diskussion) 20 september 2014 kl. 20.38 (CEST)

Även Göteborgs gatunamn (2001) anger Götaälvbron. Ymer (diskussion) 20 september 2014 kl. 22.18 (CEST)

Tack! Jag har just sett det också. Jag flyttar sidan.--Historiker (diskussion) 20 september 2014 kl. 22.20 (CEST)

Göteborgs Hamns bildarkiv

Hamnen har lagt ut några hundratal bilder här. --Bulver (diskussion) 1 december 2014 kl. 15.49 (CET)

Intressant, men de är inte tillgängliga enligt fri licens, så vi kan inte använda dem på Wikipedia/Commons. Kanske skulle kontakt tas med dem?--Historiker (diskussion) 1 december 2014 kl. 18.10 (CET)

Fria bilder?

Här finns fina foton på och ritningar över Garnisonssjukhuset i Göteborg. Får vi använda dom? Ymer (diskussion) 12 januari 2015 kl. 16.27 (CET)

Läs här: Kulturskatter på nätet/Gör så här Riktpunkt: "utgå ifrån att fotografier är fotografiska bilder (med en skyddstid på 50 år efter produktionsåret). Fotografiska bilder som tagits före 1969 är fria. Ha en hög tröskel för att betrakta fotografier som konstnärliga verk (med 70 års skyddstid efter fotografens död)" //Bulver (diskussion)

Ok, tack för svar. Men Göteborgs stadsmuseum anger ex. inga årtal för sina foton. Dessutom, vad gäller för en ritning från 1700-talet, som dom visserligen fotograferat? blir inte riktigt klok på det, trots att jag läst igenom länken ovan. Ymer (diskussion) 12 januari 2015 kl. 22.06 (CET)

Tydligen är det komplikationer med avfotograferingar av andra verk. Detta uttalande av en jurist på Digisam dök just upp rörande sådant. Det talas också om en handbok från Digisam som snart ska publiceras och det vore välgörande. Gsm verkar ange årtal i Carlotta när det är känt. Om inte, så får man, tycker jag, tillämpa sunt förnuft och passa sig när man uppenbarligen har nått fram till gränslandet i slutet av 1960-talet. //Bulver (diskussion)

Maria Nordenfelt och hennes handarbetsseminarium

Maria Nordenfelt (1860–1941) hade ett handarbetsseminarium i Göteborg. Jag menar att det hade lokaler i ett hyreshus någonstans vid Vasagatan-Götabergsgatan. Hon är själv omtalad i Nationaleccyklopedin men saknas i Wikipedia, vad jag kan se. Både skolan och personen borde passa in i projektet. Detta som ett tips till någon som behöver ett ämne att skriva om. Roufu (diskussion) 15 januari 2015 kl. 22.40 (CET)

Tack för tipset. Här finns några källor att använda:

• Trotzig, Eva, 1938-. - Maria Nordenfelt och hennes seminarium / Eva Trotzig. - 1991. - Hjärna händer. - Götebirg : Univ., 1991. ; S. 24-36
• Göteborgs universitet: Kulturarv och slöjdtraditioner
• Svenskt biografiskt lexikon

--Historiker (diskussion) 16 januari 2015 kl. 18.54 (CET)

Jag hittar en Maria Nordenfelt, som år 1899 var lärarinna vid "Göteborgs seminarium för bildande av småskolelärarinnor", vilka höll till i Annedals skolhus. Ymer (diskussion) 16 januari 2015 kl. 19.06 (CET)

Jag har nu skapat artikeln Maria Nordenfelt, men den kan naturligtvis byggas ut.--Historiker (diskussion) 17 januari 2015 kl. 12.08 (CET)

Magistrat i Göteborg

Skulle uppskatta fler synpunkter på denna artikels disk.sida: Göteborgs magistrat eller Magistraten i Göteborg? Ymer (diskussion) 20 januari 2015 kl. 21.29 (CET)

Artikelnominering: Olskroken

Skulle uppskatta om några av projektmedlemmarna, kritiskt ville granska och rösta på Olskroken som nominerats till bra eller utmärkt. Aktivitet saknas där. Ymer (diskussion) 26 januari 2015 kl. 11.12 (CET)

Stadsdelskartor

Jag känner ett stort behov av tillgång på tydliga stadsdelskartor över Göteborg, inte SDN och primärområden, som vi kan använda i våra 83 stadsdelsartiklar. Finns det ingen av oss som har kontakter in på ex. Stadsbyggnadskontoret? Ymer (diskussion) 1 februari 2015 kl. 13.03 (CET)

Jag håller med om att det är angeläget att få fram sådana kartor, men har tyvärr inga kontakter på Stadsbyggnadskontoret. Kan man utgå från Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister?--Historiker (diskussion) 1 februari 2015 kl. 14.30 (CET)

Visst, deras kartor är korrekta, men det krävs ganska mkt träning för att hitta och följa själva gränslinjen för stadsdelen. Den innehåller lite för mkt information för att funka riktigt bra. Jag är övertygad om att Stadsbyggnadskontoret alt. Fastighetskontoret gärna släpper sina kartor fria för ändamålet Wikipedia. Skulle inte ni i "fikagruppen" kunna göra en kraftsamling kring detta? någon kanske känner någon som känner... Ymer (diskussion) 1 februari 2015 kl. 17.29 (CET)

Fikagruppen kan ta upp det i morgon när vi träffas.--Historiker (diskussion) 1 februari 2015 kl. 18.10 (CET)

Drottningtorget

Jag har ett tidningsklipp från 1961 som beskriver att ett arbete med en gångtunnel under Drottningtorget ska sättas igång "onsdagen den 16 augusti," samt att "Tunneln ska som bekant gå från en plats omedelbart framför Centralens entré och efter en Z-form mynna vid Eggers södra hörn." Detta känner jag inte till. Hur blev det, någon? Ymer (diskussion) 6 februari 2015 kl. 19.36 (CET)

Den tunneln minns jag mycket väl. Den gick i vinkel, med trappa ner från Drottningtorget, sväng till höger och sedan trappa upp framför centralen till vänster. Den var väl inte alltid så trevlig att gå igenom och det stank urin där. Jag minns inte när den lades igen, men det bör ha varit någon gång på 1980-talet.--Historiker (diskussion) 6 februari 2015 kl. 22.08 (CET)

Den lades igen 1994 enligt den här GT-artikeln. Den diskuteras även på Järnvägshistoriskt forum. Reklamskåpen de talar om minns jag också.--Historiker (diskussion) 6 februari 2015 kl. 22.22 (CET)

Märkligt att jag inte kommer ihåg den, har ändå rört mig mkt i stan under mer än femtio år. Kanske aldrig begagnade den? tack för all info. Ymer (diskussion) 7 februari 2015 kl. 12.26 (CET)

Betlehemskyrkan

Jag ville veta, när den ursprungliga Betlehemskyrkan i Göteborg byggdes. Jag fann det inte i Wikipedia. Googling gav till slut årtalet 1881. Jag har aldrig varait inne i den, och heller inte i den nya kyrkan med samma läge och namn. Den gamla Betlehemskyrkan skall tillsammans med Lorensbergs cirkus en gång ha varit stadens största samlingslokaler. Kanske något för dem med tillgång till litteraturen att skriva om. Roufu (diskussion) 11 februari 2015 kl. 09.13 (CET)

Enligt Robert Garellicks Bilden av Göteborg del 1 (sidan 191), så byggdes den 1883 och revs 1964. Två år senare var den nya klar. Helt klart värt att skriva en artikel om.--Historiker (diskussion) 11 februari 2015 kl. 20.13 (CET)

Det händer inte ofta, men där har Garellick fel. Kyrkan invigdes den 16 oktober 1881. Källa: Kort historik om Betlehemskyrkan i Göteborg - utgiven till kyrkans 50-årsjubileum den 18 oktober 1931, Göteborg 1931, s. 7. Arkitekt var Johan Westerberg (1836-1900). Ymer (diskussion) 11 februari 2015 kl. 20.49 (CET)

Jag tackar. Här fick jag er båda på banan. Generellt är wikipedia och andra uppslagsverk bra på Svenska kyrkans byggnader men sämre på frikyrkornas. Alla kan man kanske inte få med, men Betlehemskyrkan borde ha en ordentlig historisk beskrivning. Den andra stora frikyrkan i Göteborg, Smyrnakyrkan, har en bra artikel, medan katolska Kristus Konungens kyrka vid Heden saknar alla upplysningar om byggnaden. Detta som ytterligare tips. Roufu (diskussion) 11 februari 2015 kl. 22.01 (CET)

Betlehemskyrkan, Göteborg har ju en artikel, som kan utökas. Mer än så är inte jag "på banan" med det arbetet. Jag har annat fokus och har bestämt mig för att dra ner på alla "måsten" i mitt engagemang. Ymer (diskussion) 11 februari 2015 kl. 22.30 (CET)

Fel kan tydligen återfinnas även i vanligtvis pålitliga källor. Jag har just nu inga källor att skriva utifrån i detta ämne, men hittar jag något kan jag utöka artikeln.--Historiker (diskussion) 12 februari 2015 kl. 19.39 (CET)

Det kan även @Roufo ge sig på. Här Bebyggelseregistrets byggnadspresentation finns en hel del att komplettera med. Bara att sätta igång, alltså. Ymer (diskussion) 12 februari 2015 kl. 20.02 (CET)

Statistik och skillnaden mellan stadsdelars och primärområdens utbredning

Tyvärr är det så att stadsdelarnas och primärområdenas utbredning inte alltid stämmer överens. Det hade varit enkelt om två primärområden ingick i en stadsdel, men det finns fall där ett primärområde går in i två stadsdelar. Exempel på detta är Olskroken, där primärområdet även omfattar området runt Gubberogatan, och därmed är inne i stadsdelen Gårda. Ett annat exempel är primärområdet Skår, som går in i stadsdelen Bö.

Detta gör att vi inte kan lägga in antal invånare, stadsdelens areal och därmed räkna ut antalet invånare per ytenhet i stadsdelsfaktamallarna. Stadsdelarnas areal är inlagd i artiklarna och kan läggas in i mallen. Folkmängden ligger i nyckeltalstabellen. Uppgifterna kan alltså inte blandas i faktamallarna.

Till följd av skillnaderna mellan de olika områdenas utbredning bör vi bli tydliga med att ange respektive områdes utbredning i såväl stadsdelsartiklarna, som i primärområdesartiklarna. En intressant utmaning framöver. Uppgifterna om primärområdenas adresser återfinns i kommunens adressregister.--Historiker (diskussion) 14 februari 2015 kl. 19.45 (CET)

Bra inlägg. Som du minns beslöt vi på grund av ovanstående att stadsdelarna skulle utgöra den fysiska ramen för stadens indelning. Viss information kan vi fylla stadsdelarna med, men i övrigt så får primärområden och SDN beskrivas på lämpligt sätt. En annan variant kan ju vara (vilken jag i grunden är negativ till) att särskilja stadsdelarna från primärområden och SDN. Utmaningen blir då att besluta om i vilken kategori som all information ska läggas in. Kartor är naturligtvis en nyckel till att beskriva utbredningen, så även stadsdelarna. Men det har vi ju berört. Ymer (diskussion) 14 februari 2015 kl. 21.23 (CET)

Jag håller med. Det är kring stadsdelarna vi finner den historiska informationen och beskrivningar av bebyggelse etcetera. Den moderna statistiken anges för primärområdena, och i vissa fall är det enkelt, då områdena överensstämmer, eller om en stadsdel tydligt är uppdelad i flera primärområden, då dessa lätt kan summeras.

Apropå kartor, så har jag funnit dem på kommunens statistikwebbplats. Följ Geografi/Kartor och 2012 Detaljerade kartor över SDN, primärområden och basområden.--Historiker (diskussion) 14 februari 2015 kl. 21.42 (CET)

Olskroken - bra artikel

Nu har artikeln Olskroken blivit utsedd till bra artikel. Ett av projektets mål är just att skapa fler utvalda artiklar om Göteborg. Det är roligt när vi efter en del arbete lyckas med detta. Tiden får utvisa vilken som blir vår nästa utvalda artikel.--Historiker (diskussion) 19 februari 2015 kl. 19.09 (CET)

Snyggt jobbat! Och nog inte några ouppnåeliga krav för utmärkt. Jag ser gärna att Göteborgs botaniska trädgård får någon utmärkelse, men det är lite som behöver fixas innan den nomineras (mer noter, något om växthusen, botaniskas vänner, forskning och en bättre karta till att börja med). Något jag gärna redan nu däremot skulle vilja ha hjälp med är nån historisk bild över/på botaniska. --Averater (diskussion) 19 februari 2015 kl. 19.21 (CET)

Här kan du frisöka på "Botaniska trädgården" och få träff på både s/v- och färgfoton. Kom ihåg att ange Göteborgs stadsmuseum som källa. Ymer (diskussion) 19 februari 2015 kl. 19.33 (CET)

Tack! --Averater (diskussion) 19 februari 2015 kl. 19.36 (CET)

Stadsdelsfaktamall i alla stadsdelsartiklar

Nu har jag lagt in mallen {{stadsdelsfakta}} i samtliga stadsdelsartiklar, så artiklarna ser riktigt prydliga ut. Dessutom framgår det tydligt stadsdelsnämndstillhörighet, församlingstillhörighet, stadsdelsnummer, eventuellt primärområdesnummer och stadsdelens areal. Efter hand kan fler parametrar fyllas i, om så önskas.--Historiker (diskussion) 19 februari 2015 kl. 21.21 (CET)

Göteborgs botaniska trädgård

Här behöver @Averater och jag ert stöd vad gäller användandet av källor. Kolla disk.sidan på artikelnomineringar och själva artikeln. Tack på förhand. Ymer (diskussion) 7 mars 2015 kl. 20.11 (CET)

Karta med kvartersnamn

Jag håller på och gå igenom ett antal bilder jag tog i Göteborg i helgen och har en fråga. Finns det någon karta över Göteborg tillgänglig på internet med kvartersnamnen angivna?--ArildV (diskussion) 25 mars 2015 kl. 10.42 (CET)

Det bästa är Kartverket från 1923, som finns på kommunens webbplats. För att kunna visa det krävs DjVu plugin, som kan laddas ner här.--Historiker (diskussion) 26 mars 2015 kl. 20.32 (CET)

Tack--ArildV (diskussion) 27 mars 2015 kl. 07.58 (CET)

Bamboo

Finns det någon som har tid och möjlighet att fotografera restaurang Bamboo innan den rivs? -abbedabb^disk 9 april 2015 kl. 22.11 (CEST)

Inte ska väl huset rivas, utan ombildas till hotell? Ymer (diskussion) 9 april 2015 kl. 22.19 (CEST)

Jag kan ta mig en sväng förbi med kameran på söndag, om vädret är bra. Jag visste inte att den skulle upphöra, men såg härom veckan att det var väldigt brötigt framför huset på grund av ombyggnadsarbetet av Skeppsbron. Det kan bli svårt att få bra foto där.--Historiker (diskussion) 10 april 2015 kl. 19.05 (CEST)

Och nu finns det en artikel om byggnaden Skeppsbrohuset.--Historiker (diskussion) 10 april 2015 kl. 20.01 (CEST)

Tack. Den kan vi utveckla vidare i takt med att arbetena med området fortskrider. Ymer (diskussion) 10 april 2015 kl. 20.29 (CEST)

Nu är såväl restaurangen som byggnaden fotograferade och artikeln har illustrerats med en bild på byggnaden. Bilderna återfinns i Commonskategorin Skeppsbrohuset.--Historiker (diskussion) 12 april 2015 kl. 19.24 (CEST)

Kanon! -abbedabb^disk 16 april 2015 kl. 10.42 (CEST)

Synpunkter önskas på ny artikel

Den precis uppstartade artikeln Utdrag ur Göteborgs stadsfullmäktiges protokoll, skulle jag vilja ha synpunkter på. Innehåll, uppställning men främst att den troligen kommer att växa häftigt i storlek. Ymer (diskussion) 12 april 2015 kl. 23.22 (CEST)

Intressant, men frågan är hur det bäst ställs upp. Jag håller med om att artikeln kan komma att växa i storlek, men det kan lösas genom att dela upp den per decennium och länka ihop artiklarna med en navigationsruta.

För vissa möten tas flera ämnen upp, och frågan är om det bör ställas upp som en punktlista, så att varje del framgår tydligt? Samtidigt har vi som princip att inte ha för mycket punktlistor i artikeltexterna, så jag är kluven här.

Inledningen bör skrivas om och inte inledas med Göteborgs hembygdsförbund. Istället bör artikeln inledas på sedvanligt sätt med artikelrubriken och förklara vad sidan innehåller. Sedan kan texten om hembygdsförbundets skriftserie läggas som en fotnot.--Historiker (diskussion) 13 april 2015 kl. 19.22 (CEST)

Testar nytt upplägg. Ymer (diskussion) 13 april 2015 kl. 22.08 (CEST)

Det rör sig om 20 st. årgångar, och kanske omkring 5 000 byte per årgång. Totalt ev. cirka 100 000 byte. Ymer (diskussion) 13 april 2015 kl. 22.50 (CEST)

Jag tror inte det blir alltför omfattande. Fortsätt gärna att lägga till text, så kan jag komplettera med eventuella lämpliga bilder, som gör artikeln trevlig att läsa.--Historiker (diskussion) 2 maj 2015 kl. 19.30 (CEST)

Clock-restauranger

Jag har haft en diskussion med några kollegor om var Clock hade restauranger i Göteborg och när de lades ner. Någon som minns, eller har uppgifter om det?--Historiker (diskussion) 15 april 2015 kl. 19.29 (CEST)

Fanns det inte en på Avenyen? Nuvarande Burger King? //--Bulver (diskussion) 15 april 2015 kl. 22.06 (CEST)

Ögonvittne säger: Frölunda Torg //Bulver (diskussion) 16 april 2015 kl. 09.14 (CEST)

Kollegorna talar om Fredsgatan och Kungsgatan. Tyvärr vet jag inte om bloggen som länkas ovan är en bra källa... I den engelskspråkiga artikeln har GP från 1996 använts som källa. Någon som har tillgång till den?--Historiker (diskussion) 16 april 2015 kl. 19.37 (CEST)

Utvalda artiklar

Det börjar nu bli en hel del utvalda artiklar om Göteborg, vilket är mycket glädjande. Jag har nu sammanställt dem och lagt upp dem på Portal:Göteborg, så att de läsare, som på den sidan söker information om Göteborg, lätt skall finna dessa artiklar.--Historiker (diskussion) 2 maj 2015 kl. 19.33 (CEST)

Landeriet Burgården

Landeriet Burgården är uppdelat på artiklarna Norra- resp. Södra Burgården, med lite innehåll. Jag vill istället skapa en fyllig artikel om Landeriet Burgården, som bildades 1638, delades i mitten på 1800-talet och revs 1936. Här kan man beskriva delningen i Norra- och Södra. De nuvarande artiklarna blir annars bara speglar av varandra. Vad tycks resp. hur gör jag isf rent praktiskt? Ymer (diskussion) 4 maj 2015 kl. 14.25 (CEST)

I de källor som använts i artiklarna, har man skiljt på Norra Burgården och Södra Burgården, men jag håller med om att artiklarna speglar varandra. Jag föreslår att du skapar en ny artikel Burgården och beskriver båda däri. Sedan omdirigeras de nuvarande artiklarna till den nya.--Historiker (diskussion) 5 maj 2015 kl. 21.12 (CEST)

Jens S. Jensen

Gp.se skrev just att Hammarkullens fotograf Jens S. Jensen avlidit. Som utflyttad göteborgare kände jag inte till honom, men jag fann en kort biografi i Wikipedia. Den saknar dock fullständigt namn och födelsedag. Sådant finner man för levande personer till exempel i birthday.se, men hans namn har redan tagits bort där. Detta är därför en uppmaning till er som läser GP som papperstidning att se efter dödsannonsen och komplettera artikeln med uppgifter därifrån. Roufu (diskussion) 3 juli 2015 kl. 00.25 (CEST)

Valresultat i primärområden

En användare har lagt in stycket Politik i artikeln Högsbohöjd (diff), vilket redovisar valresultatet för vissa partier, samt för blocken. Dessutom beskrivs i text hur valresultatet förhåller sig mot kommunen i stort. Jag tar bort den texten, då den inte beskriver valresultatet på ett vedertaget sätt och inte referenslänkar på ett korrekt sätt.

Jag skulle dock vilja ta upp frågan om vi skall lägga in valresultat per parti i en mall, motsvarande den vi har med nyckeltal för primärområdena? Den mallen ger en neutral beskrivning, då den dels redovisar värden för primärområdet, dels värden för hela kommunen. Då får läsaren själv dra slutsatser. Det kommer att vara ett ganska omfattande arbete att lägga in detta, och dessutom är primärområdena indelade i flera valkretsar. Tacksam för synpunkter.--Historiker (diskussion) 7 juli 2015 kl. 18.47 (CEST)

Mallen borde kunna kompletteras med valresultat. Helst på ett platsbesparande sätt. En anledning till mallen var just att man därmed slapp svepande formuleringar om invånarna och deras förmenta egenskaper hit och dit. Samma gäller förstås politiken. Då mallen gjordes så var ett argument att det skulle gå att uppdatera data mera rationellt än för hand. Vet någon hur det skulle göras? Nya data finns nu hos stadens statistiska kontor. //--Bulver (diskussion) 7 juli 2015 kl. 20.03 (CEST)

Jag håller med om dit förslag om en komplettering av mallen och att det skulle skulle ge en faktabaserad och neutral beskrivning av primärområdet. Beträffande uppdateringen, så var väl tanken att man skulle kunna göra det med en bot, om man har en bra datakälla att utgå ifrån.--Historiker (diskussion) 8 juli 2015 kl. 19.32 (CEST)

Göteborgs distrikt

De kommande distrikten

I slutet av veckan kommer jag skapa artiklar om de kommande distrikten i Göteborgs kommun. Jag kommer skapa artiklar om distrikt, peta i sockenartiklarna, och lägga in en lista i kommunartiklarna, inget mer i denna omgång. Distrikten kommer troligen i de flesta fall aldrig operativt användas här (i motsats till landsortskommuner) och än mer så vet vi inte alls om Göteborgs kommun kommer vilja kännas vid dem, även om de erkänns av Lantmäteriet och Skatteverket. För Göteborg kommer detta bli mer "tjafsigt" för vissa områden än i någon annan del i Sverige, inklusive Stockholm. Det kommer nu finnas uppslagsord/artiklar om Tuve, Tuve distrikt, Tuve socken (och i viss mån Tuve församling) som avser samma landområde och handla om den geografisk enheten. De borde naturligtvis kopplas ihop bättre och några slås samman. Jag känner dock det finns fortsatt oklarhet hur detta bäst bör ske och "har inte tid" att i denna omgång arbeta igenom detta på ett bra sätt. Och med osäkerheten som fortsatt finns om distriktens praktiska betydelse föreslår jag frågan för ligga till sig ett år eller två innan vi "fixar" detta.Yger (diskussion) 7 juli 2015 kl. 19.18 (CEST)

Det är bra att du skapar artiklarna, så får vi se hur det utvecklas och om det finns behov av en översyn framöver.--Historiker (diskussion) 8 juli 2015 kl. 19.41 (CEST)

Bra, förstås, men pekar ytterligare en gång på min gamla käpphäst: paraplyartiklar. Alltså att uppslagsordet Tuve ( i princip) innehåller allt det som avhandlar stadsdelen osv. På samma sätt som folk i allmänhet är vana vid att läsa om ämnet i litteraturen, under en titel. Exemplen är många: Askim, Frölunda osv. Fortsättning följer... Ymer (diskussion) 8 juli 2015 kl. 21.06 (CEST)

Jag ser det också som önskvärt att informationen om stadsdelen, socknen och distriktet beskrivs i samma artikel. Dock inte allt om församlingen, saker som series pastorum, är unikt för organisationen församlingen, liksom dess pastorattillhörighet, och har inte med det geografiska området att göra. Men som sagt är det nog ett eget delprojekt som får tas om en tidYger (diskussion) 8 juli 2015 kl. 21.14 (CEST)

Det handlar om uppslagsordets vidare ledning, inte nödvändigtvis om geografi. Unikiteten framgår av huvudrubrikerna i artikeln. Därav paraplytänket. Ymer (diskussion) 8 juli 2015 kl. 21.18 (CEST)

Sveriges distrikt

Sveriges distrikt träder i kraft 2016, men massor av artiklar skapas nu i rasande fart, där tempus anger ex: "Angereds distrikt är ett distrikt i Göteborgs kommun och Västra Götalands län. Distriktet ligger i nordöstra delen av Göteborg. Distriktet inrättades 2016 och utgör av en del av stadsdelsnämndsområdet Angered, tidigare Angereds socken, i Göteborgs kommun." Jag tycker det är fel att ange informationen som redan nu gällande, då artikeln säger något annat. Man bör istället lugna sig till tidpunkten är inne. Synpunkter önskas. Ymer (diskussion) 21 juli 2015 kl. 19.38 (CEST)

Vid årsskiftet levererar SCB statistik för dessa 2524 nya enheter. Den informationen kan bara föras in om alla distrikten med korrekt distriktskoder finns i Wikidata före dess. Och för att få upp dem i Wikidata måste motsvarande artiklar före dess finnas i Wikipedia. Och jag räknar med att det tar två månader att få ordning på wikidataobjekten och distriktskoderna, vilket innebär artiklarna måste finnas uppe till 1 oktober i Wikipedia. Och med min takt på 25 distrikt/socknar per dag jag nu kör med tar det över tre månader, dvs jag har ett hårt slit två månader till. Tempusformen kan man diskutera, när jag skriver om socknar (som kan sägas redan finns) och distrikt använder jag futurum. Jag kunde i princip göra det även i de distrikt som inte motsvarar socknar, om det är en allmänt önskemål . Plats att diskutera detta är bäst på diskussionssidan till Wikipedia:Projekt geografi/Distrikt.Yger (diskussion) 21 juli 2015 kl. 20.11 (CEST)

Ingen betvivlar ditt slit med de nya distrikten. Eftersom det presenterats ny information kring arbetet, förstår jag bättre och släpper därför frågan. Samtidigt, hade inte någon slags "sandlåda" funkat? vad vet jag. Ymer (diskussion) 21 juli 2015 kl. 21.11 (CEST)

@Yger:Bra och ambitiöst arbete, men det har nog gått lite fort rent språkligt sett. Vad betyder "Distriktet inrättades 2016 och utgör av en den tidigare Göteborgs stad i Göteborgs kommun.", som det står i Bergsjöns distrikt? Motsvarande formulering återfinns i Biskopsgårdens distrikt, Björkekärrs distrikt och Göteborgs Vasa distrikt, med flera. Det är något begrepp, förmodligen "stadsdel", som saknas, eller så skall något tas bort. Sedan är jag något frågande till varför det i Angereds distrikt hänvisas till "stadsdelsnämndsområdet", vilket det inte görs i övriga distriktsartiklar.--Historiker (diskussion) 30 juli 2015 kl. 09.09 (CEST)

Ja denna inledande rad har jag senare gett en annãn språklig utformning som Distriktet inrättades 2016 och utgörs av del av det område som utgjorde Kalmar stad före 1969. eller Distriktet inrättades 2016 och utgörs av del av det område som Kalmar stad omfattade före 1969.. Att koppla ihop med stadsdelar och stadsdelnämndsområden började jag med i Göteborg, men gav sedan upp detta, det är/blir för rörigt. Ge gärna mer återkoppling så kan jag fixa dessa saker vid den "justeringsomgång" jag kommer behöva göraYger (diskussion) 30 juli 2015 kl. 09.59 (CEST)

Tack, det var ungefär så jag misstänkte att det skulle vara. Det blir bra.--Historiker (diskussion) 30 juli 2015 kl. 10.05 (CEST)

Fortsatta återkopplingar, utifrån ett göteborgsaperspektiv: varför förtydligas det att Göteborgs kommun tillhör Västra Götalands län? så hanterar vi inte det i andra artiklar. "Bergsjöns distrikt är ett distrikt i Göteborgs kommun och Västra Götalands län." Ymer (diskussion) 30 juli 2015 kl. 20.43 (CEST)

Bra kommentar och mycket relevant. Jag tror jag har svårt med landskap kontra län. Distriktens koder bygger på landskap, inte kommuner eller län. Så om man går på det borde det stå Rödbo distrikt i Bohuslän ligger inom Göteborgs kommun. Men distrikten handlar egentligen om var fastigheter är registrerade. Och fastigheter är registrerade förutom per distrikt även i kommuner, men har aldrig varit registrerade per landskap. Och min magkänsla reagerar lite mot att ange landskap så markerat i inledningsraden. Kanske är det i den våndan jag valde skriva länet (som också kommunen visas inom). Jag får fundera vidare på detta. Tack!Yger (diskussion) 30 juli 2015 kl. 21.16 (CEST)

Klockdiskussion

Jag vill göra projektdeltagarna uppmärksamma på diskussionen Centralens klocka, Göteborg. Finns det några källor, som skulle göra det möjligt att bygga ut de två artiklar, som diskuteras där? Detta är en notifiering – håll diskussionen där, tack.--Historiker (diskussion) 10 augusti 2015 kl. 19.05 (CEST)

Länkar till drönarfilmer

En relativt ny användare har börjat lägga in länkar till drönarfilmer på Youtube i flera göteborgsartiklar (se användarbidrag). Principen är att Wikipedia inte är någon länksamling. Hur skall vi se på detta?--Historiker (diskussion) 9 september 2015 kl. 20.00 (CEST)

Jag uppmärksammade den för Liseberg och tittade där på filmen och funderade om jag skulle ta bort den. Men gjorde det inte i det fallet då jag tyckte (även om dålig) att den gav fördjupning till artikeln. Däremot tag jag bort den för Cityvarvet. Yger (diskussion) 9 september 2015 kl. 20.04 (CEST)

Det kan vara så att det ger en fördjupning av artiklarna, men jag är rädd att en användare, som enbart lagt in drönarfilmer i Wikipediaartiklar, är ute efter att generera trafik till sina Youtube-filmer. Det är det jag vill stävja.--Historiker (diskussion) 9 september 2015 kl. 20.26 (CEST)

Samma användare lade även in en drönarfilm i artikeln Göteborg, men jag tog bort den med hänvisning till att Wikipedia inte är någon länksamling. Artikeln innehåller redan många externa länkar.--Historiker (diskussion) 12 september 2015 kl. 20.09 (CEST)

Riggwelter har nu städat bort länkarna och förklarat på användarens diskussionssida. Jag anser att Riggwelter agerat korrekt.--Historiker (diskussion) 13 september 2015 kl. 13.57 (CEST)

Jag håller med. Jag var tveksam till att ta bort dem eftersom det var bra filmer och ingen tidigare kontaktat användaren. Men det tyckte jag Riggwelter och W.carter skötte bra nu. --افيراتير (diskussion) 13 september 2015 kl. 14.29 (CEST)

Det var inte min avsikt att generera trafik till YT, jag har reklamfritt material som jag anser ger en fördjupning till artiklarna. Inget annat //Oggemannen Oggemannen (diskussion) 13 september 2015 kl. 14.48 (CEST)

Det är bra. Tyvärr är det många före dig som har haft den avsikten vilket gjort att vi är mycket restriktiva med Youtube-länkar. Särskilt från tredje part. Om du däremot laddar upp filmerna (om det nu är dina egna) till commons så är det inga problem att ha med dem artiklarna. Tänk då på att du då ger vem som helst rätt att använda filmerna nästan hur som helst och att du måste ha rättigheter till ljudet i filmerna också. --افيراتير (diskussion) 13 september 2015 kl. 14.56 (CEST)

Det är inte reklamfritt. Det är ju reklam inlagt 10 sekunder in i Lisebergsfilmen. Svensson1 (diskussion) 13 september 2015 kl. 15.14 (CEST)

Kvarnberget

Kvarnberget, Göteborg är rödlänkat. Jag kom till det, när jag läste om Navigationsskolan i Göteborg, där någon hade blandat samman skolans olika historiska beliggenheter och placerat den vid Rosenlundsgatan och Inom Vallgraven. På förgreningssidan Kvarnberget ligger det vid Operan. Jag ser att Otterhällan och Kungshöjd liksom gatorna kring Kvarnberget har artiklar men inte själva berget. En smula googling ger mig denna adress, där det dels finns en karta från 1636, dels en från 1794. På den förra verkar Kvarnberget heta Lilla Otterhällan, sannolikt innan det var några kvarnar där. Som vanligt har jag inte tillgång till källor och överlåter med varm hand till någon som har det att skriva om Kvarnberget. Roufu (diskussion) 4 oktober 2015 kl. 16.32 (CEST)

Skolan har legat vid Rosenlund. Den har legat, och ligger fortfarande Inom Vallgraven, ca 180 meter från Operan. 4 oktober 2015 kl. 21.05‎ Ymer (Diskussion | Bidrag)‎ Signatur tillagd av Roufu

Jag vet var Kvarnberget och Navigationsskolan ligger. Det är i stadsdelen Nordstaden, som omfattar området i centrum norr om Stora Hamnkanalen. Stadsdelen Inom Vallgraven är området söder därom. Det är stadsdelarna som det kategoirseras efter. Gator i Navigationsskolans närhet som Kvarnbergsgatan, Spannmålsgatan och Övre Spannmålsgatan tillhör "Kategori:Gator och torg i Nordstaden", som är underkategori till "Kategori:Nordstaden". Göteborgsoperan tillhör också denna kategori liksom numera även Navigationsskolan i Göteborg. Primärområdet Inom vallgraven omfattar däremot bägge stadsdelarna, men det har inte satt spår i kategoriseringen av Göteborgs geografi. Roufu (diskussion) 5 oktober 2015 kl. 00.28 (CEST)

Göteborg 400 år

Det är visserligen några år kvar tills Göteborg fyller 400 år 2021, men vi borde redan nu initiera ett arbete här inom Projekt Göteborg, så att Wikipedia har en förnämlig samling artiklar om staden, vilka med stolthet skulle kunna ingå i en presentation av Göteborg från stadens sida. Det skulle till exempel kunna vara en länkning från kommunens officiella jubileumswebbplats, eller genomförande av ett QRpediaprojekt, där det från skyltar i staden länkas till Wikipedias artiklar. Vad tror ni om den idén?--Historiker (diskussion) 21 november 2015 kl. 20.30 (CET)

Som vanlig @Historiker: en lysande idé. Kanske att vi parallellt skulle försöka etablera kontakter med rätt folk i kommunens "jubileumsprojekt"? både som förankring och draghjälp. Ymer (diskussion) 22 november 2015 kl. 18.10 (CET)

Det tycker jag låter som en bra idé. Vi kan även få hjälp från Wikimedia Sverige och peka på det samarbete föreningen drev med Umeå kommun beträffande Umepedia i samband med att Umeå var kulturhuvudstad. Då har man ett konkret exempel att hänvisa till.

Vi etablerar en projektsida, för att lägga upp idéer och koordinera arbetet med kontakter. Sidan återfinns på Wikipedia:Projekt Göteborg/Göteborg 400 år.--Historiker (diskussion) 22 november 2015 kl. 19.21 (CET)

Resurser

Kan någon hjälpa mig. Denna resurs http://runeberg.org/gbg1923/ är till stor nytta för projektet och borde därför läggas in därunder. Minns bara inte hur man gör! Ymer (diskussion) 24 januari 2016 kl. 18.46 (CET)

•  Fixat Klicka på Redigera längst ner under rubriken Resurser, eller gå direkt till Wikipedia:Projekt Göteborg/Resurser. Och stort tack för länken!--Historiker (diskussion) 24 januari 2016 kl. 19.10 (CET)

Högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg

Jag har skapat den artikeln under namnet Kjellbergska gymnasiet men har ingen illustration. Skolan är avbildad på detta vykort http://62.88.129.39/carlotta/web/image/*zoom/590853/GhmB:17752.jpg Vet ni om byggnaden finns kvar idag och vad den då används till och om det finns en bild på commons av den. Eller om den tillåts ladda upp från vykortet.Yger (diskussion) 1 mars 2016 kl. 21.25 (CET)

Jag tror att byggnaden är identisk med Artisten - teater- och musikhögskolan - mellan Näckrosdammen och Götaplatsen. Isåfall är fotot taget från Näckrosdammen och byggnaden som syns till vänster i bilden bör vara Konstmuseet och byggnaden som sticker upp ovanför den lägre längan bör vara Stadsteatern. Mer info finns på Arkivinformation: [3] /Ascilto (diskussion) 1 mars 2016 kl. 22.12 (CET)

Om jag har rätt, som jag är alltmer övertygad om att jag har, så har byggnaden blivit kraftigt tillbyggd och det är omöjligt att fånga den på bild ur samma vinkel som på Stadsmuseets foto. Sök på Götaplatsen på hitta.se, zooma in och växla till satellitbild så ser du hur skolan byggts till. Skolan ligger strax öster om Konstmuseet och strax sydöst om Stadsteatern. Med gatubildsvyn kan man ställa sig på exakt samma punkt i parken Näckrosdammen där fotot är taget ifrån, men nu syns bara tillbyggnaden. /Ascilto (diskussion) 1 mars 2016 kl. 23.52 (CET)

PS. Jag bodde några kvarter därifrån, längre ner mot Vasagatan och har tillbringat mycket tid på UB, som ligger lite längre upp i Näckrosdammen, så jag har gått på gångvägen förbi skolan många gånger. Då såg den fortfarande ut som på Stadsmuseets foto. När jag var yngre och gick på teatern med mina föräldrar brukade vi parkera bilen bredvid skolan. Det tog en stund för minnesbilderna att poppa upp. /Ascilto (diskussion) 2 mars 2016 kl. 00.07 (CET)

Tack för info. Jag har nu lagt in info om detta och en länk till Artisten i artikeln om skolan.Yger (diskussion) 2 mars 2016 kl. 03.06 (CET)

Ascilto har rätt i att det numera är Artisten och att det inte går att fotografera den ur samma vinkel idag. Det skulle gå att få en bild från Johannebergsgatan, där fasaden är oförändrad; det kan jag ordna framöver. Någon bild hittar jag inte på Commons nu.--Historiker (diskussion) 3 mars 2016 kl. 21.09 (CET)

Skolan var sig lik från museets kort då jag gick ut gymnasiet där 1971. Skillnaden var dock att en infart för bilar tagits upp vid träddungen till höger på fotot. Ymer (diskussion) 3 mars 2016 kl. 21.52 (CET)

@Yger: Jag fick en stund över i Göteborg, så jag passade på att fotografera skolan ur alla tillgängliga vinklar. En bild är inlagd i artikeln. Övriga vinklar kan ses i Category:Kjellbergska gymnasiet på Commons. Den otillgängliga vinkeln ses på bild i artikeln Artisten. /Ascilto (diskussion) 19 juli 2017 kl. 23.37 (CEST)

Övre Husargatan

Minns inte hur göra. Omdirigeringen från Övre Husargatan till Haga, Göteborg är fel eftersom gatan ligger i stadsdelarna Annedal och Kommendantsängen. Tack på förhand. Ymer (diskussion) 12 april 2016 kl. 21.50 (CEST)

Nu har jag skapat en kort artikel om Övre Husargatan och du får gärna bygga ut den. För att redigera en omdirigering, skriv in namnet och när du kommer till målartikeln (i detta fall Haga, Göteborg), klicka på länken till omdirigeringen, vilken ligger högst upp.--Historiker (diskussion) 12 april 2016 kl. 22.39 (CEST)

Utmärkt. Stort tack. Ymer (diskussion) 13 april 2016 kl. 11.40 (CEST)

Det är nu länge sedan jag lämnade Göteborg för värnplikt och studier på andra orter. Men på min tid menar jag att gatan hette "Övra Husargatan", inte "Övre". Det hade varit intressant att veta när ändringen i gatunamn från Övra och Nedra till Övre och Nedre ägde rum. Roufu (diskussion) 13 april 2016 kl. 13.43 (CEST)

Du har ställt den frågan förut, och fått svar. Leta upp det. Ymer (diskussion) 13 april 2016 kl. 13.53 (CEST)

@Ymer: Var inte det en lite väl kort ton i svaret? Jag söker och kan inte finna den frågan och svaret på den. I vilket sammanhang fördes diskussionen? Roufu skrev i diskussionen Utsiktstornet i Slottsskogen högre upp på denna sida "...övre ändan av Övre (Övra?) Fogelbergsgatan", men den diskussionen rörde en annan sak.--Historiker (diskussion) 13 april 2016 kl. 20.31 (CEST)

"" Jag menar att jag som barn lärde mig att det hette "Övra Husargatan", "Nedra Fogelbergsgatan" och inte "Övre" och "Nedre". Vid något återbesök i staden ser jag att man nu har ändrat dessa namnformer till vad som är vanligt i andra städer. Här är det plats för en kommentar. Roufu (disk) 11 februari 2013 kl. 18.57 (CET)

"Öfra Husargatan" 1899, "Övra" 1939, men "Övre" 1945. Någon gång under andra världskriget ändrades alltså namnskicket till det rådande. Ymer (disk) 11 februari 2013 kl. 19.41 (CET)"" Ymer (diskussion) 14 maj 2016 kl. 21.17 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Historiker.)

Tack för förtydligandet.--Historiker (diskussion) 15 maj 2016 kl. 09.20 (CEST)

Se över artikeln Göteborg

Artikeln Göteborg är bra artikel och omprövades senast år 2012. Jag tycker den håller bra status, men det finns förbättringar att göra. Jag har listat några saker som behöver åtgärdas på artikelns diskussionssida. Kan vi inom projektet hjälpas åt att fixa detta?--Historiker (diskussion) 7 maj 2016 kl. 21.24 (CEST)

Carlottabild byggnadskoordinater

Jag undrar om det finns någon överenskommelse med Göteborgs stadsmuseum om användning av bilder från Carlotta-databasen? Den bild jag är intresserad av är på Kärralunds herrgård från 1920 [4]. Jag tror f.ö. att herrgården är riven, men hittar inga upplysningar om det.

Min andra fråga rör om någon kan hjälpa till med koordinaterna för Sävenäs säteri och Älvsborgs kungsladugård? Sävenäs säteri finns kvar och inrymmer numer SKF:s museum. Jag klarar inte av att identifiera kungsladugårdens manbyggnad i Klippans kulturreservat på satellitbilden utifrån bilderna i artikeln. /Ascilto (diskussion) 14 maj 2016 kl. 21.04 (CEST)

När det gäller Göteborgs stadsmuseum och deras bilder, så har de tyvärr lagt copyright på dem i Carlotta. Dock är många bilder gamla och borde därmed vara fria att använda, och det har laddats upp en del bilder från Carlotta till Commons. Dock sker nu mycket inom kultursektorn för att släppa under fri licens och jag skall höra med dem om de tänker ändra på detta, så att det blir tydligt att materialet är fritt tillgängligt.

Kungsladugårds mangårdsbyggnad har adressen Klippan 5 och koordinaterna är 57°41′24.43″N 11°54′37.37″Ö.--Historiker (diskussion) 15 maj 2016 kl. 09.37 (CEST)

Stort tack! /Ascilto (diskussion) 15 maj 2016 kl. 12.23 (CEST)

Folkets hus

Jag uppfattar Folkets hus som den idag viktigaste byggnaden vid Järntorget, men den har ingen egen artikel.Det har däremot Folkets hus, Fräntorp och Folkets hus, Mölndal. Man kan läsa något om Folkets hus i Järntorget, Göteborg, Draken (biograf, Göteborg) och i Folkteatern, Göteborg, men en egen artikel om huset behövs också. Roufu (diskussion) 14 december 2016 kl. 14.00 (CET)

Jag håller med dig och har också saknat en artikel. Nu finns det en kort artikel Folkets hus, Göteborg, som gärna får byggas ut.--Historiker (diskussion) 14 december 2016 kl. 20.19 (CET)

Information om Lundenskolan

Hej! Jag håller på med en sida om Lundenskolan, är det någon som har någon information eller har foton så lägg gärna till.DumbLlama (diskussion) 18 februari 2017 kl. 19.23 (CET)

Tack för det! Det är ganska gott om bilder i artikeln nu. Just nu tror jag inte att jag har mer text att lägga till, men det kan bli framöver.--Historiker (diskussion) 18 februari 2017 kl. 20.18 (CET)

Göteborgs Hembygdsförbund

Vi inleder nu ett samarbete med Göteborgs Hembygdsförbund för att få tillgång till deras arkiv och därigenom förbättra artiklarna om Göteborg. Förhoppningsvis kan vi även få hembygdsförbundets medlemmar att bli intresserade av Wikipedia. Vi genomför skrivstugor varannan onsdag med början den 22 mars. Meddela mig om ni är intresserade av att deltaga.--Historiker (diskussion) 18 mars 2017 kl. 20.07 (CET)

Är inte Ymer engagerad i hembygdsförbundet, som denne gärna hänvisade till som källa? Även om användaren var konfliktbenägen och inte särskilt konstruktiv i diskussioner tycker jag det var en förlust för Göteborgsprojektet att denne slutade (för en småsak i sammanhanget). Kanske blir detta en väg tillbaka? /Ascilto (diskussion) 19 mars 2017 kl. 16.14 (CET)

Jag har inte träffat Ymer i verkligheten, mig veterligt. Det är möjligt att våra vägar nu möts. Jag hade också gärna sett att Ymer hade varit kvar och bidragit på Wikipedia. Den kontakt jag haft är med hembygdsförbundets ordförande.--Historiker (diskussion) 19 mars 2017 kl. 19.06 (CET)

Uppdatera Örgryte nya kyrkas sida

Bilden som jag tog

Hej! Idag cyklade jag förbi Örgryte nya Kyrka, och passade på att ta en bild på den. När jag går in och kollar vilken bild kyrkans sida har, så ser man knappt hela kyrkan på bilden, ska jag byta till den jag tog?--DumbLlama 22 april 2017 kl. 19:45 (CET)

Bilden är nu bytt mot din bild som är mycket bättre än den gamla. /Ascilto (diskussion) 22 april 2017 kl. 20.21 (CEST)

Tack så mycket Ascilto! --DumbLlama 22 april 2017 kl. 20:25 (CET)

Tack, det blev en förbättring!--Historiker (diskussion) 22 april 2017 kl. 20.43 (CEST)

Göteborgs undre värld

Jag sökte efter något annat som hade med Vietnam att göra och fann artikeln Vietnamesiska maffian och från den Naserligan och sedan en artikel om personen som givit namn åt den senare. Allt detta ger ett föråldrat intryck på mig, något jag kommenterat i den först nämnda artikeln. Jag föreslår att ni som bor i Göteborg går igenom alla artiklar om kriminalitet i Göteborg och diskuterar på en wikiträff vad som bör göras för att få bättre artiklar. Själv är jag för långt borta för att kunna hjälpa till. Roufu (diskussion) 8 oktober 2017 kl. 08.52 (CEST)

Allmänna hjälpföreningen

Jag googlar och ser att denna organisation fortfarande existerar och tycker att den kaunde vara värd en artikel, som jag emellertid inte kan skriva själv. Jag har förstått att föreningen kom till 1891 bland annat för att få slut på problemet med kringvandrande tiggare. Hur det hela fungerade, vet jag inte, men när jag var barn på 1940-talet hade en del finare familjer en liten vit emaljerad skylt på ytterdörren som hänvisade eventuella tiggare till denna organisation.

Det verkar vara svårt att finna uppgifter om Allmänna hjälpföreningen på nätet. Årtalet 1891 ovan har jag från Edvard H Rodhes biografi i Svenskt biografiskt lexikon. Det finns också gamla upplysningar i Fredbergs Det gamla Göteborg. Roufu (diskussion) 8 oktober 2017 kl. 10.37 (CEST)

Hjälp med källor

Hej hå! Jag lägger just nu till lite info om min gammelmormors far som arrenderade Kärralunds gård på 1900-talet i min sida om Kärralunds gård, och jag blir lite osäker när jag ska lägga till en källa från en uppsats som jag hittade på stadsmuseets faktarum vilket kommer från tiden då man rev gården, vilket inte finns i någon bok eller nåt som jag riktigt inte kan referera till. Vad ska jag göra? Ska jag strunta i att lägga till källa?DumbLlama (diskussion) 7 november 2017 kl. 16.27 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Historiker.)

@DumbLlama: Om du lägger in ny text, så bör den följas av källreferens. Lägg in uppsatsens namn/titel och författare. Dessutom kan du lägga till att den finns i Göteborgs stadsmuseums faktarum.--Historiker (diskussion) 7 november 2017 kl. 19.49 (CET)

Stora Torp

Hej, jag skriver om Örgrytegårdar här i Projekt Göteborg och har länge funderat över hur man skulle kunna utveckla sidan om Stora Torp, det finns redan en hel del historia om platsen nedskriven på sidan men jag skulle vilja ha mer om annat. Någon frivillig?--DumbLlama (diskussion) 21 december 2017 kl. 13:33 (CET)

Överås

Villa Överås, tidigare Metodistkyrkans teologiska seminarium, har fått ny ägare och det ståtliga namnet Överås slott. Detta har beskrivits av ett IP-nummer med reklamartade vändningar men utan referenser. Jag har afluffat en smula men skriver detta som en uppmaning till er som finns närmare byggnaden att se på och förbättra artikeln om den. Roufu (diskussion) 11 januari 2018 kl. 23.05 (CET)

@Roufu: Tack för den åtgärden. För mig, som bor i närheten, var det intressant att få reda på att Överås köpts av det stora fastighetsbolaget här i stan, och att det skall byggas om – det var något jag missat. Jag tror att uppgiften om festvåningen kan tas bort helt.--Historiker (diskussion) 12 januari 2018 kl. 18.43 (CET)

Jag har putsat på artikeln och tagit bort uppgiften om festvåning. Wikipedia är ingen reklamplats.--Historiker (diskussion) 6 juni 2018 kl. 13.39 (CEST)

Källnyheter

Ett tips för oss som forskar om Göteborgs mer eller mindre avlägsna historia: sedan december i fjol erbjuder Kurs- och tidningsbiblioteket tillgång till tjänsten Digitaliserade Dagstidningar (på en enstaka datamaskin i en mörk ödslig hörna uppe i huset). Bland annat GT och Göteborgs-Posten finns med i samlingarna. --Vesihiisi (diskussion) 10 februari 2018 kl. 10.23 (CET)

Tack för den informationen. Det kan vara bra att nyttja det vid tillfälle.--Historiker (diskussion) 10 februari 2018 kl. 18.22 (CET)

Kulturmiljövisionen Göteborg förstärkt: Landerierna

Göteborgs stadsmuseum har tagit fram Kulturmiljövisionen Göteborg förstärkt: Landerierna. En intressant källa att använda.--Historiker (diskussion) 26 maj 2018 kl. 20.12 (CEST)

Domkyrkans torn öppet för besökare

I sommar är tornet i Göteborgs domkyrka öppet för besökare. Kul tillfälle för att ta lite bilder inne i tornet samt utsiktsbilder över centrala stan. --Vesihiisi (diskussion) 22 juni 2018 kl. 08.18 (CEST)

Tack för tipset!--Historiker (diskussion) 22 juni 2018 kl. 19.51 (CEST)

Göteborgs nästäldsta skulptur

Hoppas någon i detta projekt kan utröna vilken är Göteborgs nästäldsta skulptur. Det torde ju vara J. A. Wadman (staty) från 1860 som anges vara "Göteborgs näst äldsta offentliga konstverk". Men även Såningskvinnan från 1883 anges (med källhänvisning) vara "Göteborgs näst äldsta staty och dess första kvinnostaty".--Gotogo (diskussion) 10 juli 2018 kl. 17.41 (CEST)

Är inte problemet att skulpturen av J. A. Wadman, liksom den av Peter Wiesegren inte är en staty utan en byst? En staty föreställer någon som står eller i alla fall avbildas i helfigur. Bonniers svenska ordbok skriver skulptuir av person i minst naturlig storlek och definierar statyett som liten staty. Koppasrmärra är en ryttarstaty föreställande Karl iX, medan Ivar Lindekrantz trähäst på Guldheden enligt denna definition inte är en staty utan just en skulptur. Norska Bokmålsordboka skriver dock för statue: skulptur av person eller dyr i helfigur. Roufu (diskussion) 10 juli 2018 kl. 20.04 (CEST)

Kvillehed och Eriksberg

På Diskussion:Kungsgård har jag startat en diskussion som rör småorten Kvillehed på Hisingen. I artikeln påstås att dess skattegård skall ha varit en kungsgård. De få googleträffarna går alla att leda tillbaka vår artikel. Uppgiften fördes in 2008 tillsammans med det underliga påståendet att Kvillehed på 1600-talet var "en egen socken i Säve församling" (raderat sedan länge, men påståendet om en kungsgård har fått vara kvar). Jag tvivlar på att denna kungsgård funnits, den borde ha omnämnts i Erik Lönnroths Bohusläns historia från 1963, där omnämns Kvillehed endast i samband med ett båtfynd från omkring år 300. Mig veterligt finns inga andra exempel på att en kungsgård blivit en vanlig skattegård.

I artikeln Kungsgård länkas också kungsgården Eriksberg till Eriksberg, Göteborg. Detta menar jag måste vara fel. Så nära Borgen Lindholmen har redan funnits två säterier, Sannegården och Lindholmen, att det då också skulle ha legat en kungsgård inom samma grannskap förefaller underligt och det måste anses väl utrett vilka sätesgårdar som funnits i Göteborgstrakten. Kungsgården Eriksberg är dock historiskt belagd då de båda kungarna Knut Eriksson och Erik Knutsson föddes där. Det talar snarare för någonstans i Skaraborgs län, det finns också en Eriksbergs socken i Herrljunga kommun (fd Älvsborgs län), men varken Rosenberg eller Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige nämner någon kungsgård i anslutning dit, de omnämner bara Laås (eller Ladås) säteri. Denna fråga rör kanske inte Göteborg så mycket, jag hoppas vi kan komma överens om att Göteborgs Eriksberg är felaktigt utpekat. /Ascilto (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 20.12 (CEST)

Tack för inlägget. Det tål att undersökas vidare. Jag skall höra efter med personer, som kan ha kunskap i frågan.--Historiker (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 21.46 (CEST)

Nu har jag avlägsnat alla uppgifter om att det skall ha funnits en kungsgård i Kvillehed. Uppgiften har under många år saknat källa och den kom med en serie virriga påståenden, trovärdigheten var alltså lägsta möjliga. Beträffande Eriksberg är det klarlagt att det är en gård i Eriksbergs socken, Gäsene härad som avses. /Ascilto (diskussion) 28 januari 2019 kl. 08.51 (CET)

Veckans Göteborgsartikel

Jag har skapat en projektsida Veckans Göteborgsartikel med syftet att ta fram kandidater till artiklar som skulle kunna ingå i en artikelserie "Veckans Göteborgsartikel". Jag har lagt in de artiklar som har status Utmärkt, Bra eller Rekommenderad. Hjälp till att nominera fler och gå in och granska de befintliga. Håller de för att kunna presenteras för personer intresserade av göteborgiana?--Historiker (diskussion) 16 september 2018 kl. 11.36 (CEST)

Restaurang Lorensberg

Artikeln om Restaurang Lorensberg handlar uteslutande om den restaurang med detta namn, som stängdes 1956, varefter byggnaden revs och ersattes med en ny flygel till vad som idag heter Elite Park Avenue Hotel. Där öppnadens "nya" Lorensbergs restaurang 1958. Den var menad att viaderföra arvet från den gamla. Jag har varken besökt den gamla eller nya restaurangen, men det verkar som om verksamheten senare fick namnet Cabaret Lorensberg och idag heter Park Lane, en restaurang med showprogram.

Något om detta finns i hotellartikeln, som är nämnd ovan, men man borde kanske försöka skriva historien samlat. Som sedan länge utflyttad göteborgare och utan källor kan jag inte göra något åt detta själv. Roufu (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 17.26 (CEST)

Jag tycker inte att man skall slå ihop artiklarna, utan den befintliga artikeln om Restaurang Lorensberg bör vara huvudartikel om restaurangen fram till 1956. Vad jag har förstått, även om jag inte har upplevt restaurangen, var den väletablerad, och dess avslutning, med auktion på inventarierna, var omtalad och många göteborgare ropade in föremål där. Nattklubben Park Lane har för övrigt en egen artikel, vilket kan diskuteras.--Historiker (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 18.34 (CEST)

Jag menar att nya restaurang Lorensberg hade samma logo som den gamla, i varje fall till att börja med, men vet också att Bengt Petersen, son var siste källarmästaren på gamla Lorensberg, startade Restaurang Sofus på andra sidan Engelbrektsgatan räknat från Park Avenue. Allt detta är efter att ag flyttade från Göteborg. Auktionen efter nya Lorensberg har jag således inte hört om, men att Sofus gick omkull har jag fått med mig. Kravet till förnyelse verkar vara evigt, vilket gör det svårt att driva anrika krogar. Men någon närmare händelsernas centrum borde försök skriva om de senate 60 årens restauranger vid Lorensberg. Roufu (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 19.47 (CEST)

Jag kan bara tillägga att innan Mannerströms Johanna i Brunnsparken så räknades Sofus som en av Göteborgs flottaste restauranger, om inte den allra flottaste, kanske i konkurrens med just Lorensberg. Apropå det så behöver artikeln Sophus Petersen ses över - det är en av de konstigaste artiklar jag läst, men han har en artikel i SBL så den går att hyfsa.[5] Bilden borde väl också gå att ta därifrån? /Ascilto (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 21.21 (CEST)

Artikeln om Sophus Petersen är nu helt omarbetad. /Ascilto (diskussion) 11 oktober 2018 kl. 20.23 (CEST)

Sävenäs säteri

Sävenäs säteri.

Så här lantligt ser det ut mitt inne på SKF:s fabriksområde i Gamlestaden. Säteriet ligger på avspärrat område och där råder fotoförbud. Det finns alltså inga bilder på säteriet som är tagna efter att SKF tog över området under början av 1900-talet. Efter en hel del besvär lyckades jag dock få både besöks- och fototillstånd den ena av de två dagar jag passerade Göteborg i somras. Men innan jag kunde publicera bilderna var jag också tvungen att enligt vår överenskommelse vänta på att fastighetschefen godkände dem, det gjorde han först efter semestern. /Ascilto (diskussion) 8 oktober 2018 kl. 18.07 (CEST)

@Ascilto: Stort tack för det arbetet!--Historiker (diskussion) 12 oktober 2018 kl. 21.08 (CEST)

Nu återstår bara att skriva artikeln om säteriet. Jag planerar att göra det när andan faller på och tiden räcker till. Källor finns både online och i bokform. /Ascilto (diskussion) 14 oktober 2018 kl. 19.57 (CEST)

Södra Allégatam

Jag upptäckte att denna gata saknar artikel, medan de mindre betydelsefulla gatorna inne i själva Haga är beskrivna. Även Norra Allégatan saknar artikel. Detta som ett tips till dem som har tillgång till litteraturen. Roufu (diskussion) 25 november 2018 kl. 09.49 (CET)

@Roufu: Ursäkta att jag missat ditt inlägg här. Jag har själv noterat det, men det står inte mycket om dem i Göteborgs gatunamn 1621–2000. Jag får se om det går att få ihop något.--Historiker (diskussion) 31 december 2018 kl. 19.18 (CET)

Och nu finns båda artiklarna: Södra Allégatan och Norra Allégatan. Dessutom har diverse artiklar länkats till dem.--Historiker (diskussion) 31 december 2018 kl. 22.12 (CET)

Haga

Tack @Historiker: för artiklar om Allégatorna. Jag har fyllt på en smula i bägge och har något mer på gång. Som vanligt utan tillgång till källor har jag frågor som jag hoppas andra kan besvara.

• Södra Allégatan 10. Detta är ett 2-vånings trähus, det enda vid gatan och antagligen gatans äldsta bevarade byggnad. Jag skulle tro att det är beskrivet i boken om "Kulturhistoriskt intressanta byggnader", som jag inte har tillgänglig här i Norge.
• Hagahuset. Gamla Dicksonska folkbiblioteket hette Hagahuset en tid eftera tt biblioteket hade flyttat ut. Det finns en artikel med namnet Hagahuset, Göteborg om den tiden. Idag heter Dicksonska Allégården, medan Hagahuset ser ut att vara ett hus där gamla Västra Hagaskolan låg. Där finns det av allt att döma en förskola, men vad annat finns där? Delar av gamla Östra Hagaskolan verkar ingå i dagens Hagaskolan, medan andra delar ersatts av nybyggen. Jag gick där 1954, då min gymnasleklass var inhyst där, efter att delar av Göteborgs högre samskolas lokaler på Vasagatan 1 brunnit den sommaren. Roufu (diskussion) 4 januari 2019 kl. 08.47 (CET)

@Roufu: Tack för dina kompletteringar av artiklarna. Det finns länkar till Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse på Projekt Göteborgs projektsida i högermarginalen under rubriken Resurser, så jag hoppas att det går att nå dem från Norge. Södra Allégatan 10 uppfördes år 1828 som kasern och stall för "Husarerna". Där var polisstation under åren 1888–1914 och innehas sedan 1981 av Frälsningsarmén. (Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del 1, sidan 211.) Enligt samma bok, sidan 200, är Västra Hagaskolan ett nybygge, som där benämns "stadsdelshuset", så det tyder på att det är kommunal verksamhet där. Det bekräftas på sidan 208: "Kv 14 Soldaten (Västra Hagaskolan) Kvarteret bebyggdes med ett nytt stadsdelshus 1988. Idag används det bl a som skola." Och det är riktigt att Östra Hagaskolan omfattar såväl gamla delar, som nya från 1980-talet (sidan 209).--Historiker (diskussion) 4 januari 2019 kl. 11.28 (CET)

Göteborgs pepparkaksbageri

Detta är ett företag som har haft wikipediaartikel sedan 2005 men som troligen har upphört. Web-sidan är död och InternetArchiveBot var på vår artikel för snart ett år sedan och städade, Jag är som vanligt långt från Göteborg och kan inte kontrollera. "Evig eies kun det tapte" heter det här i Norge. Roufu (diskussion) 27 maj 2019 kl. 19.41 (CEST)

@Roufu: Jag upptäckte just att jag glömt att svara på denna fråga tidigare. Pepparkaksbageriet lever i högönsklig välmåga, och troligen håller de nu på och bakar inför julruschen. Jag har uppdaterat länken till deras webbplats under "Externa länkar".--Historiker (diskussion) 2 oktober 2019 kl. 20.50 (CEST)

Tidigare gator i Östra Nordstaden

Östra Nordstaden såg mycket annorlunda ut, inan de nuvarande köpcentret byggdes. Det finns historiska kartor över Göteborg, men jag klarar inte att lasta lner den app, som krävs för att visa dessa. I vaje fall skulle jag önska att artikeln Nordstaden förses med tydliga uppgifter om var de tidigare gatorna låg i förhållande till dagens bebyggelse. Jag tänker då på bl.a. på den rödlänkade Norra Larmgatan och Hötorget. Det senare hade jag aldrig hört om, och kan tänka mig att namnet hade försvunnit långt tidigare än då köpcentret byggdes på 1960-talet. Roufu (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 22.01 (CEST)

@Roufu: Det är riktigt att det skedde stora förändringar av gatorna inom Östra Nordstaden när köpcentret byggdes. Sammanfattningsvis kan följande sägas: Köpmansgatan, Postgatan och Spannmålsgatan behöll sina sträckningar, även om Postgatan breddades. Kronhusgatan utgick, men finns kvar i Västra Nordstaden. Götgatan, som tidigare sträckte sig mellan Spannmålsgatan och Köpmansgatan, förlängdes till Norra Hamngatan och blev entré till Nordstan från Brunnsparken. Norra Larmgatan gick i diagonal från Postgatans östra ände till Lilla Klädpressaregatan, vilken fortsatte ut mot Kanaltorget, som på den tiden utgjorde nordvästra hörnet av Östra Nordstaden (där Götabankens/Nordeas hus idag ligger). Lilla Klädpressaregatan och Norra Larmgatan utgick ur stadsplanen när Nordstan byggdes. Lilla Klädpressaregatan återkom som namn år 1986 och sträcker sig från Kanaltorgsgatan till Spannmålsgatan. Hötorget låg där Postgatan (dåvarande Sillgatan) och Köpmansgatan mynnade i öster. Enligt Baums bok om gatunamnen utgick namnet när Östra Nordstaden byggdes, en uppgift som är något otydlig och behöver undersökas mer. En bra karta finner du på Wikimedia Commons, som visar stadens gator år 1888 i hög upplösning. På den finns inte Hötorget med.--Historiker (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 22.47 (CEST)

Jag hör ju till den äldre generationen Wikipedianer, men till gatorna inne i Östra Nordstaden kom jag bara någon ensta gång under den gamla tiden. Det var en del av staden, där man som barn och tonåring inte hade något att göra. Kartan från 1888 är mycket värdefull och borde refereras till i många artiklar, till exempel den om Göteborgs spårväg. Men hur ser en riktig referens ut? Är andra historiska kartor tillgängliga på samma sätt?

Hötorget verkar alltså ha försvunnit före 1888, kanske med anläggningen av järnvägen. Kanske var det inte ett officiellt namn utan bara en beteckning för platsen för höhandel. Jag associerar då till det tidigare partitorget vid Exercishuset på Heden. Det var aldrig skyltat med namn vad jag minns utan bara en stor asfalterad yta, som stod tom på dagtid så när som på en ensam sopgubbe med tunna på en trehjulig cykel. Deta verkar vara oskrivet liksom det nuvarande partihallsområdet vid Olskroken. Det jag finner är Partihallsförbindelsen och Fil:Partihallarna.JPGsom används för artikeln om Göteborgs slakthus, där partihallarna inte nämns. Detta är alltså ett tips att diskutera på nästa wikifika. De bästa hälsningar från Göteborgs vänort Bergen, Roufu (diskussion) 2 oktober 2019 kl. 12.44 (CEST)

@Roufu: Jag skall försöka få in ovan beskrivning i artikeln och använda referenser för det. Det finns beskrivit i böcker om Östra Nordstaden. Beträffande Hötorget, så var det ett officiellt namn och återfinns första gången år 1812. På 1860-talet lades Nils Ericsonsgatan över dess östra del. Torget syns tydligt på karta från år 1815. Tack för hälsningarna!--Historiker (diskussion) 2 oktober 2019 kl. 20.44 (CEST)

Skrivstuga under FOSS North?

Jag såg att gemenskapsdagen (29 mars) på FOSS North söker projekt. Kanske vore det en idé att göra en skrivstuga med tema öppen källkod? Jag kan (troligen) inte delta själv, men hjälper gärna till från distans om någon kan ta tag i lokalt arrangemang. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 februari 2020 kl. 10.24 (CET)

Felaktigt invånarantal i Kungsbacka kommun

Invånarantalet i Kungsbacka är jättefel. Kungsbacka kommun har runt 80 000 invånare. 83.209.62.124 1 april 2021 kl. 18.41 (CEST)

Om du menar artikeln Kungsbacka vet jag inte vad som är fel. Tätorten 23 830 och kommunen 84 930 är väl ungefär rätt. Observera att tätorten inte är samma sak som kommunen. Sjö (diskussion) 1 april 2021 kl. 19.56 (CEST)

Det gäller att skilja på tätorten Kungsbacka och Kungsbacka kommun. Den senare artikeln har 2020 års siffra 84 930 i faktarutan, men stapeldiagrammet har senaste uppgift från år 2015. Där skulle behövas en uppdatering.--Historiker (diskussion) 1 april 2021 kl. 21.41 (CEST)

Kajplatser i Göteborg

Vet någon om det finns en karta över kajplatser i Göteborg? Både historiska och nuvarande. Det enda jag kan hitta är detta: https://www.goteborgshamn.se/maritimt/kajer-och-terminaler-i-goteborgs-hamn/ Vitplister (diskussion) 5 oktober 2021 kl. 23.36 (CEST)

@Vitplister: Jag har en ganska klar bild av hur Göteborgs hamn var organiserad längs södra älvstranden under slutet av 1940-talet, men jag har inga referenser. Det som fanns av samtida dokumentation var spalten "Inneliggande större fartyg i Göteborgs hamn" och listor över ankomna och avgångna fartyg från respektive till utrikes destinationer i Handelstidningen. Det var dagliga notiser av detta slag i tidningen. Jag skulle gärna skriva ner vad jag vet, men det duger ju inte för wikipedia, tyvärr. Roufu (diskussion) 18 april 2022 kl. 21.26 (CEST)

Kålles färja

Kålles fära var en roddfärja över Rosenlundskanalen mitt för Feskekörka. Den gjorde det lättare för husmödrarna i Haga att komma till den lite avigt belägna fiskhandeln på kanalens andra sida. Paddans gueider berättade om den med några dåliga vitsar, och jag tror att jag har sett den markerad på enskämtsamt illustrerad göteborgskarta. Den hade försvunnit länge före min tid, gärna före 1920. Kålle heter idag på mera korrekt dialekt Kal och var gift med Ada och var alltså urgöteborgaren. Frågan är vad som är sant och vad som det finns av dokumentation om detta oskrivna ämne. Roufu (diskussion) 18 april 2022 kl. 21.48 (CEST)

Kungspassagen

Namet länkar idag till en anläggning i Umeå. Från mitten och slutet av 1940-talet minns jag Kungspasssagen i Göteborg som en överbyggd öppning i kvarteret mellan Kungsgatan och Krkogatan. Innan den försvann, var ingången till bigrafen Victoria belägen där. Där låg även Alida Söderdahls leksaksaffär och kanske en tidningskiosk. Den bör vara dokumenterad i den lokalhistoriska litteraturen om Kungsgatan. som en föregångare till dagens gallerior borde den kunna få en egen artikel. Roufu (diskussion) 25 mars 2023 kl. 12.45 (CET)

Det är riktigt. Byggnaden uppfördes år 1931 med adress Kungsgatan 48/Kyrkogatan 23 i kvarteret Snusmalaren. Jag kan försöka få ihop något om den. Historiker (diskussion) 25 mars 2023 kl. 18.51 (CET)

Jag ser på eniros streetwiew att Kngspassagen faktiskt finns kvar, troligen i modifierad form. Roufu (diskussion) 25 mars 2023 kl. 21.18 (CET)

Gator i Östra Nordstaden

Varken Eniros eller Googles karta sätter ut gatunamn för de överbyggda gågatorna i Östra Nordstaden. Eniro markerar dock husnummer. Detta gör det önskvärt med en översikt inte bara över kvartersnamn utan också över nuvarande och tidigare gatunamn i området. Idag finns några gatunamnsartiklar men jag finner ingen samlad översikt. Den nya centrala platsen Nordstadstorget är en omdirigering, Norra Larmgatan saknas, och Götgatan menar jag är fel. Innan köpcentret byggdes, gick den inte ner till Norra Hamngatan utan stoppade vid Köpmansgatan. Hur långt den gick i andra riktningen vet jag inte. Jag har ingen karta tillgänglig, men den omfattade åtminstone delar av det som idag heter Nordstadstorget. Det var artikeln om Götgatan, som fick mig att skriva detta. Roufu (diskussion) 29 mars 2023 kl. 08.37 (CEST)

@Roufu: Jag ser att det är jag som skapat artikeln om Götgatan och det verkar vara fel med sträckningen. Den går mellan Spannmålsgatan och Norra Hamngatan över Postgatan, där korsningen bildar Nordstadstorget. Den gick tidigare mellan Spannmålsgatan och Sillgatan (Postgatan) och korsade Köpmansgatan Kronhusgatan, som tidigare sträckte sig in i Östra Nordstaden. Jag har planer på att omarbeta artikeln om Östra Nordstaden och kan då ta med uppgifter om hur gatunätet i stadsdelen förändrats. Historiker (diskussion) 29 mars 2023 kl. 19.52 (CEST)

Jag har nu varit på plats i Nordstan och tittat på gatuskyltarna. Nordstadstorget är den bredare ytan mellan Åhléns och Femmanhuset och sträcker sig mellan Spannmålsgatan i norr och Postgatan i söder. Nordstadstorget är numrerat 1-7 på västra sidan (Åhléns) och 2-8 på den östra sidan (Femman). På andra sidan Postgatan börjar Götgatan med numrering 10 på den östra sidan. Nordstadstorget har alltså övertagit Götgatans tidigare sträckning. Historiker (diskussion) 19 maj 2023 kl. 18.22 (CEST)

Tips: nya bilder från Nordiska museet, Göteborgsmotiv att identifiera

Wikimedia Sverige har precis laddat upp en samling Göteborgsbilder av Karl Werner Gullers, som är från 1947 och säkert intressanta :) Tyvärr har de inga rimliga beskrivningar alls (de är en del av ett projekt med Nordiska museet där museet själva inte har mer information än några nyckelord på arkivkuverten) men visst kan Wikipedias Göteborgskännare kunna känna igen en del motiv och förbättra beskrivningarna? Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 11 maj 2023 kl. 07.57 (CEST)

Jag har hastigt sett igenom bilderna. Det verkar som det är en del av råmaterialet till den här boken, som jag inte har tillgänglig här i Norge. Jag är född 1938 och hade ännu inte fyllt 9, om bilderna togs på våren 1947. Det kvadratiska bildformatet fick mig att tänka att originalen är 6 x 6 cm, och stt Gullers använde en Rolleiflexkamera. Hasselbladskameran med utbytbart objektiv hade samma filmformat men introducerades först 1948.

Göteborgs hamn från Stenpiren till Fiskhamnen kände jag dels från söndagspromenader med mmin pappa, dels från egna turer tillsammans med en kamrat något eller några några år senare. Men denna centrala del av hamnen är nästan inte med på bilderna och kan knappast ha varit utelämnat i boken.

Jag tror att jag kan sätta någon form för etikett på de flesta bilderna, i vissa fall som en kvalificerad gissning, men i några fall saknar jag den nödvändiga lokalkännedomen.

Men materialet måste då monteas bättre:alla bilder rättvända och med möjlighet till förstoring. Om det finns någon känd kronologisk ordning, bör denna följas. Min dåliga syn gör vidare att jag behöver en färdig tabell, med bildernas beteckningar och med plats att skriva in kommentarer. Roufu (diskussion) 11 maj 2023 kl. 14.52 (CEST)

@Alicia Fagerving (WMSE): Stort tack för det! Jag skall försöka komma över den boken och se om det kan hjälpa till att identifiera motiven. Historiker (diskussion) 11 maj 2023 kl. 18.55 (CEST)

Tack för din fina berättelse :) När det gäller kronologisk ordning: den information som finns på Commons är tyvärr allt som museet kan bidra med; de har själva inte mycket data att jobba med. Därför är all hjälp uppskattad (och den information vi tillför kommer senare införas i museets samlingsdatabas). Man kan läsa mer om projektet här: https://www.nordiskamuseet.se/artiklar/100-000-bildminnen

Jag har iallafall skapat en sida här med en liten galleri över alla bilder i Göteborgsboken-samlingen, det kanske bli lättare för gemenskapen att få en överblick och diskutera: Wikipedia:Projekt Göteborg/Bilder från Göteborgsboken, 1947. Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 12 maj 2023 kl. 10.04 (CEST)

@Alicia Fagerving (WMSE), Historiker: Jag har nu lagt in kommentarer till samtliga bilder i Alicias tabell. De omfattar också de handskrivna koder, som påförsts i kanten på negativen. Om man gör tabellen sorterbar (har inte lärt mig hur man gör), kan man alltså få bilderna sorterade efter dessa beteckningar. De är inte helt kronologiska, men för i alla fall samman de bilder som kommer från samma filmrulle och ger något mer mening till materialet än i museets presentation. Jag har också noterat i kommentaren vilka bilder som är felvända.

De felvända bilderna gör det uppenbart att ingen på myseet har sett på bilderna efter digitaliseringen. Tillsammans med de oordnade presentationen får det mig att undra om Nordiska museet egentligen inte är intresserade av samlingen utan bara gor den tillgänglig för att de måste. Vårt arbete samlingen skapar således bara onödingt merarbete för dem.

Så är det de formella kraven. Släpper Nordiska museet bilderna med en licens som svenska Wikipedia kan acceptera? Bilderna är från 1947, men K.W. Gullers levde till 1998, alltså till för 25 år sedan. Och skall inte våra identifikationer av motiven betraktas som "egen forskning", något som ju inte accepteras i Wikipedia? Jag hoppas att mina invändningar här är obefogade.

Så är frågan om bilderna kan användas till något.

• En av två bilder med importbilar kan troligen illustrera Hillman (bilmärke) Hillman Minx eller Humber (bilmärke). En bil i raden ser ut att vara av det senare märket (=dyrare variant av Hillman). Mina identifikationer måste dock bekräftas, innan man gör något med detta.

• En bild med 4 bogserbåtar assisterande Gripsholm kan illustera ett oskrivet avsnitt om bogserbåtars användning i Bogserbåt.

• Någon bild från Eriksbergs varv kan säkert också användas. Flera har konstnärligt värde..

• Sannaskolan är en folkskola/grundskola med egen artikel. Detta kan motiveras av den intessanta funkisarkitekturen, som kommer bättre till sin rätt på Gullers bilder än på den bild som nu illustrerar artikeln.

• En artikel om Stigbergskajen är lätt att motivera. En del av dess historia finns idag i artikeln om Amerikaskjulet. En bild med Gripsholm och Saga vid kaj är en bra illustration.

• Kvarnen Tre lejon vid Eriksberg är obeskriven så när som på en reklamfilm Tre Lejon. Det var en tillräckligt stor anläggning för att ha en egen artikel.

• Den innehållsrika privata databasen "Fakta om fartyg" lades ned tidigare i år till stor skada för alla fartygsintresserade. Efter det jag kommer ihåg var den dokumenterad till Wikipediastandrad men hade naturlit nog en egen layout. Om Wikimedia kunde rädda den, gjorde man en god gärning.

Jag har inte kapacitet att ägna mig vidare åt detta. Jag har alltför många ofullbordade projekt för att starta nya. Roufu (diskussion) 14 maj 2023 kl. 15.48 (CEST)

@Roufu: Tabellen är nu sorterbar. Så här gör man.

-- Larske (diskussion) 14 maj 2023 kl. 16.01 (CEST)

Mycket enkelt! Tack för hjälpen, Larske Roufu (diskussion) 14 maj 2023 kl. 17.47 (CEST)

Jag har lagt in ett galleri med bilder i artikeln om Eriksbergs varv, samt lagt in bild M2644 på Gripsholm i artikeln om fartyget och kompletterat med bild M2728 i artikeln om Sannaskolan. Historiker (diskussion) 14 maj 2023 kl. 18.51 (CEST)

Nu är bilderna från Eriksbergs varv kategoriserade i Commons:Category:Eriksbergs Mekaniska Verkstad och Malte Johnson finns i Commons:Category:Malte Johnson. Historiker (diskussion) 14 maj 2023 kl. 19.21 (CEST)

Jag har nu införskaffat boken Göteborg - Hamnstaden 1947 av K W Gullers och med text av Gustaf Munthe, vilken är en nyutgåva utgiven av Gullers förlag i samarbete med Nordiska museet år 1991. Tyvärr är det ytterst få av bilderna i denna uppladdning, som finns återgivna i boken. Boken innehåller istället en mängd andra bilder. Jag lägger in kommentarer om vilka bilder, som återfinns i boken, i tabellen. Historiker (diskussion) 20 maj 2023 kl. 18.51 (CEST)

Mölnlycke väveri

Mölnlycke väveri AB Göteborg, jubileumsfestligheter - Nordiska museet - NMAx.0013776

Vi håller även på med en uppladdning av bilder från Mölnlycke väveri (Kategori). Av en slump upptäckte jag att en del av dem verkar vara tagna på Liseberg (Sökning: Mölnlycke väveri AB Göteborg, jubileumsfestligheter). Just Liseberg-bilderna är tyvärr helt odaterade... --Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 12 maj 2023 kl. 14.09 (CEST)

@Alicia Fagerving (WMSE): Tack även för det! Bilderna från Mölnlycke väveri, inklusive de från Liseberg, är troligen från år 1949, som var 100 år efter företagets grundande. Firandet har antagligen ägt rum på Liseberg. Historiker (diskussion) 12 maj 2023 kl. 18.55 (CEST)

Låt mig korrigera: Bilderna från Liseberg är troligen från år 1949, medan övriga Mölnlycke-bilder verkar vara från år 1961, enligt vad som står i bilddokumentationen. Historiker (diskussion) 12 maj 2023 kl. 20.29 (CEST)

Boken Mölnlycke väfveri aktiebolag 100 år med bilder av K. W. Gullers gavs ut år 1949. Historiker (diskussion) 12 maj 2023 kl. 21.21 (CEST)

Kommunfullmäktiges handlingar 1863-1996

Göteborgs kommunfullmäktiges handlingar för åren 1883-1996 finns nu fullt sökbara hos Regionarkivet här. Länken finns även på projektsidan under Resurser i högerkanten. Historiker (diskussion) 15 december 2023 kl. 19.02 (CET)

Lisa Sass

Lisa Sass gata på Hisingen är i nyheterna idag på grund av skottlossning där polisen redan gripit en person misstänkt för bland annat mordförsök.[6] Min fråga gäller gatunamnet. Jag finner två Lisa Sass på Imdb, den tyngsta här, men utan uttalad svensk anknytning. Så min fråga är vem gatan på Hisingen har fått namn efter. Roufu (diskussion) 17 februari 2024 kl. 22.00 (CET)

Gatan har fått namn efter Lisa (Elisabet) Sass (död 1748), som var gift med löjtnanten Per Lilliebielke (1696-1764), som sålde Bäckebols gård till Anders Cederflycht år 1732 för 450 daler silvermynt och en förgylld silverbägare. (Källa Baum (2001), sidan 195.) Historiker (diskussion) 18 februari 2024 kl. 10.26 (CET)

Tack. Skall man tro upplysningarna, var hennes största betydelse som namngivare till gatan. Roufu (diskussion) 18 februari 2024 kl. 20.45 (CET)

Det är möjligt att går att finna något mer om man dyker ner i Bäckebols historia. Historiker (diskussion) 18 februari 2024 kl. 20.48 (CET)