Wikipedia:Vad Wikipedia inte är

Riktlinjer
Grundprinciperna Samarbete Etikett Strunta i reglerna Förutsätt att andra har goda avsikter Konsensus Agera inte demonstrativt Användarkonto Diskussionssidor Intressekonflikter Marionetter Redigeringskrig Sammanfattningsfältet Signera diskussionsinlägg Var snäll mot nybörjare Var djärv Innehåll Neutral synvinkel Verifierbarhet Upphovsrätt Artiklar om nu levande personer Vad Wikipedia inte är Relevans Ingen originalforskning Källhänvisningar Wikidataanvändning Stil Stilguide Artikelnamn Ämnesguider Personnamn Illustrationer Struktur Strukturering Särskiljning Externa länkar Administration Policy och riktlinjer Blockeringar Klottersanering Manual för administratörer Robotar Skrivskydd Raderingar

Wikipedia är en digital encyklopedi som till skillnad från traditionella uppslagsverk inte har ett begränsat utrymme. Ämnen som troligen inte finns i en pappersencyklopedi, till exempel Toaletter i Japan och Avrättning med elefant, kan passa in här och beskrivas utförligt.

Wikipedia är också ett mindre samhälle, med en egen kultur och uppförandekod. Det krävs att man respekterar varandras kunskaper och ambitioner, bland annat för att kunna uppnå den grundläggande föresatsen om neutralitet.

Inom ramen för stiftelsen Wikimedia avser man samla encyklopedier, lexikon, manualer och citat från hela världen. Wikipedia inbegriper bara encyklopedidelen. Manualer, citat eller fullständiga böcker är istället välkomna på Wikipedias systerprojekt (se Wikipedia:Wikimedia).

Eftersom Wikipedia är en encyklopedi, ställs krav på vad som är passande. Även om något är helt sant, innebär det inte att det är lämpligt att skriva. Här nedan beskrivs företeelser som inte är lämpliga. Listan kommer att uppdateras allt eftersom flera sätt att inte skriva en encyklopedi upptäcks.

Wikipedia är…

Inget diskussionsforum

På Wikipedia kan man både läsa och redigera artiklar. Varje artikel har en diskussionssida, som är till för att diskutera en artikels innehåll och utformning; diskussioner, spekulationer, och ovidkommande dispyter förs bäst i andra medier.

Diskutera gärna artiklarnas korrekthet på Wikipedia, men om du avser att främst propagera för dina egna åsikter, hänvisar vi dig till något av de otaliga Internetforum som finns.

Ingen urskillningslös sammanställning av all världens vetande

En encyklopedi ska innehålla teoretisk kunskap med någon mån av beständighet. Praktisk eller föränderlig information passar bäst i andra wikiprojekt än Wikipedia. Ofta kan en artikel raderas eller ändras med anmärkningen ej encyklopediskt intressant. Att bedöma vad som är encyklopediskt intressant är svårt och i vissa fall nästintill ogörligt. Bedömningen för vad som är encyklopediskt intressant och relevant måste göras från fall till fall. Rutin på Wikipedia och kunskaper om det aktuella ämnet ger bättre förutsättningar att bedöma vad som hör hemma på Wikipedia och vad som inte gör det. Enbart det faktum att källor finns som styrker ett eller flera påståenden är därför inte samma sak som att relevans kan anses styrkt. Inte heller utgör artikelns kvalitet en garanti för att encyklopedisk relevans föreligger.

Ingen ordlista

Varje artikel bör inledas med en definition av ämnet, men en artikel om ett ord som inte kan beskrivas utöver sin definition är inte en egentlig artikel. Rena förklaringar av ord, av den typ man finner i en ordlista, finns i vårt systerprojekt: Wiktionary. Emellertid används sådana definitioner i artiklar på de så kallade förgreningssidorna, när ett ord har flera betydelser. Fackuttryck vars betydelse helt kan uttömmas i en mening, kan samlas i ämnesordlistor, till exempel Lista över golftermer. Se vidare Wikipedia:Artikellängd. Språkrådets publicerade nyord bör ha egna artiklar endast om de har bevisad spridning i text, och det finns verifierbart material nog för en artikel. Wikipedia är alltså inte en plats att lansera nyord, då dessa inte per automatik kan anses ha nått en bevisad spridning i text.

Ingen bruksanvisning, användarguide eller kokbok

Genväg till detta avsnitt: WP:Inte kokbok

En artikel är avsedd att ge övergripande, teoretisk information om sitt ämne. De är inte tänkta att ersätta instruktionsböcker eller manualer. Instruktionsböcker och manualer har vi i vårt systerprojekt Wikibooks. På samma sätt är artiklar om matvaror och maträtter med dess roller i historia och nutid välkomna på Wikipedia. En artikel som enbart består av recept är inte passande i en uppslagsbok, däremot i Wikibooks svenska kokbok på Wikibooks. Det går att länka direkt från artiklar på Wikipedia till denna kokbok genom att lägga till {{receptlänk}} i artikeln. Se artikeln Pannkaka för exempel i praktiken.

Ingen citat- eller aforismsamling

Citat och aforismer kan vara både lärorika och roande men bör bara inkluderas i artiklar när detta förbättrar artikeln. För ändamålet finns istället Wikipedias systerprojekt Wikiquote.

Ingen produkt-/tjänstekatalog eller matrikel

Wikipedia ska innehålla fakta med ett visst mått av beständighet. Föränderliga fakta är välkomna på Wikipedia, förutsatt att de har ett historiskt värde efter att de upphört att gälla. Varu- och tjänstepriser, öppettider och telefonnummer för en butik eller myndighet är föränderliga fakta som oftast saknar värde för framtida användare. Därför gör de sig bäst på butikens och myndighetens egna webbplatser, inte på Wikipedia. Laguppställningar för en sportklubb ändras också snabbt och har tveksamt historiskt värde. Därför bör de bara sammanställas i speciella fall, se Wikipedia:Att skriva om sport. Detaljerade fakta om service på olika orter passar bäst på Wikivoyage. Listor över företag och personer i en viss verksamhet bör hållas representativa och inte uppmuntra användare att skriva in sig själva.

Ingen nyhetstjänst

Nyhetsartiklar är ofta utmärkta att använda som källor för att se till att Wikipedia håller sig uppdaterad med relevant information inom projektets ramar. Man bör dock komma ihåg att Wikipedia, till skillnad från systerprojektet Wikinews, inte är någon nyhetstjänst. (Wikinews finns inte på svenska.)

Allt som är relevant för nyhetsartiklar är inte relevant för Wikipedia som uppslagsverk. Även om ämnet i sig är relevant, riskerar ett alltför stort fokus på det som i stunden är på agendan att resultera i plottriga artiklar med många smådetaljer. Fokus bör istället ligga på de större skeendena, som oftast framträder först i efterhand. Det gäller att reflektera över om informationens relevans kommer att vara bestående över tid, eller om senare läsare kommer att tycka att ens verk präglas av recentism och känna att artikeln behöver rensas.

Skriver man utifrån nyhetskällor är det också väldigt lätt att råka berätta vad som händer "nu". Varje nu omvandlas raskt till då, och uppslagsverkstexter ska hålla även för läsaren som hittar den långt senare. Skriver man i imperfekt eller andra dåtids-tempus även när det som beskrivs är helt nyligt inträffat, samt berättar när det som skedde hände, blir texten hållbar över tid.

Skriver man om nyheter kan man ta hjälp av ämnesguiden Wikipedia:Att skriva om nyheter.

Ingen recensionssamling

Artiklar om böcker, filmer, datorspel och andra kulturprodukter är välkomna på Wikipedia. De kan gärna innehålla ett referat av innehållet. Recensioner med personliga omdömen går däremot inte att hantera i en encyklopedi. Webbplatser som tar emot recensioner är bl.a. Filmtipset och IMDb (den sistnämnda på engelska). Även vissa internetbutiker tillåter att kunderna recenserar produkterna.

Ingen plats för förgänglig information

I artiklar om idrottsföreningar och liknande gäller principen att dessa inte är till för förgänglig information utan endast för allmän encyklopedisk information. Förgänglig information kan tas med om den kan anses ha historiskt intresse i framtiden. Mängden sådant måste dock begränsas.

Ingen källa till information om din förening

Enskilda föreningar, företag och andra organisationer kan mycket väl beskrivas i en artikel på Wikipedia, om den är relevant utifrån sin storlek eller betydelse för samhället. Se Wikipedia:Relevanskriterier#Institutioner och organisationer för vilka organisationer som bör beskrivas i egna artiklar på Wikipedia. En sådan artikel är inte en informationskanal för organisationen, utan skrivs utgående från oberoende källor.

En spegelsida av en upphovsrättsskyddad webbplats är inte tillåten. Artiklar om en förening bör i allmänhet inte skrivas av föreningens funktionärer, se Wikipedia:Intressekonflikter, och i synnerhet inte om syftet är att sprida reklam eller propaganda för en förening (se nedan).

För artiklar om politiker och politiska organisationer är det särskilt viktigt att följa Wikipedias riktlinjer, se Wikipedia:Att skriva om politik.

Ingen intresseklubb

Material som endast tilltalar extremt hängivna fans av till exempel Harry Potter eller Star Wars, "fancruft", kan men behöver inte vara relevant för Wikipedia. Se Wikipedia:Att skriva om fiktion och Wikipedia:Att skriva om musik.

Ingen databas för meritförteckningar eller släktforskning

Likt andra uppslagsverk innehåller Wikipedia artiklar om kända personer, och ibland om deras släktskap, se vidare Wikipedia:Biografiska artiklar.

Det händer att användare skriver artiklar om sig själva, ofta utformade som ett curriculum vitae med meritförteckning och liknande. Detta är olämpligt – se vidare Wikipedia:Intressekonflikter. Biografiska artiklar bör heller inte vara uppställda som ett CV i punktform utan huvudsakligen bestå av löptext.

Wikipedia och Wikidata innehåller resurser som är användbara för släktforskare, se Wikipedia:Stöd till släktforskare, men Wikipedia är inte avsett att användas som databas för att publicera släktforskning om okända personers släktrelationer – kontakta Sveriges Släktforskarförbund för att få hjälp med sådana verktyg. För adelssläkter finns en wiki på adelsvapen.com. En internationell släktforskningswiki är wikitree.com, se exempelvis Gustav Eriksson (Vasa) på wikitree, till vilken många personers wikidatasida men inte deras Wikipediaartikel är länkad.

Ingen tjänst för medicinsk, juridisk eller annan kvalificerad rådgivning

Eftersom Wikipedia inte kan garantera korrekthet, bör informationen användas på egen risk. Sök inte juridisk eller medicinsk rådgivning på Wikipedia. Vänd dig till en professionell rådgivare i stället.

Inget propaganda- eller reklammedium

Genväg till detta avsnitt: WP:Reklam

För att vara en seriös uppslagsbok krävs att artiklar formas ur en neutral synvinkel. Om du starkt känner för något du vill delge världen, kan du starta en egen webbplats och göra det där. Biografiska fakta och allmänt erkända ståndpunkter bör redovisas i Wikipedias artiklar för att ge en komplett bild av ämnet, men inte för reklam- eller propagandasyfte. Wikipedia är inte heller ett forum för obalanserad kritik och svartmålning av organisationer, varor och tjänster. Kritik och argument som framförts i publicerade källor kan förbättra artikeln under förutsättning att alla signifikanta synpunkter ges utrymme.

Neutralt skrivna artiklar om välkända och dokumenterade företag och varumärken är välkomna på Wikipedia, men inte reklam för företag eller deras produkter, särskilt inte när den skrivs av företaget självt. Allt man skriver bör också ha en verifierbar källa, helst tryckt, så att andra människor kan kontrollera det man skrivit. Att därför skriva "det man vet" godtas inte.

Ingen samling av ens egna idéer

Material på Wikipedia skall kunna verifieras med en trovärdig källa, som gärna bör anges i artikeln. Wikipedia är inte platsen för originalforskning som inte tidigare publicerats någon annanstans. Se vidare Wikipedia:Ingen originalforskning.

Ingen samling personliga uppsatser

Alla artiklar på Wikipedia kan redigeras av vem som helst, något som också kontinuerligt görs. Om du har författarambitioner är du varmt välkommen att medverka till Wikipedias tillväxt, men acceptera att vi alla är medförfattare till denna encyklopedi – andra kommer att redigera det material du bidrar med.

Inget forskarforum

Om du har gjort en ny sensationell upptäckt bör du publicera dina forskningsresultat i till exempel en fackvetenskaplig tidskrift. Wikipedia inkluderar gärna dina forskningsresultat när dessa har blivit vedertagen kunskap.

Ingen beskrivning av nyligen konstruerade ord

Uppslagsorden i Wikipedia ska vara etablerade, helst i det svenska språket eller åtminstone i fackspråk. Det ska gå att finna välrenommerade källor (facklitteratur, nationell press etc) som stöd. En term som du och dina kompisar skapat förtjänar ingen plats på Wikipedia, hur träffsäker och användbar den än är.

Ingen kristallkula

Genväg till detta avsnitt: WP:Kristall

Planer, löften och förutsägelser om framtida händelser är inte tidsbeständiga, och är därmed sällan lämpliga i uppslagsverket. Artiklar om planerade händelser är ofta försök att göra reklam för egen verksamhet och bör därför synas ganska hårt. Om evenemanget blev stort och uppmärksammat, kan man skapa en artikel om det senare. Endast i de fall planer fått stor uppmärksamhet i oberoende källor och det är realistiskt att informationen om planerna kan hållas aktuell kan planerna tas med.

Wikipedia är däremot ypperligt för långsiktiga prognoser och trendanalys som stöds av forskning.

Ingen samling externa hänvisningar

Ingen länksamling

Genväg till detta avsnitt: WP:Ingen länksamling

Wikipedias artiklar ska i sig ge kunskap. Externa länkar används då dessa ger ytterligare kunskap eller kan hjälpa läsaren till fördjupad kunskap. Se Wikipedia:Externa länkar för riktlinjer om externa länkar. Interna länkar ska binda ihop relaterade ämnen och tjäna som navigationshjälp här på Wikipedia.

Ingen bibliotekskatalog

Under rubriken "Vidare läsning" kan en lista med böcker infogas som en hjälp för läsaren att fördjupa sig i ämnet. Listan ska vara lättöverskådlig och inte för lång. Man bör hålla nere listan till att bara innehålla de mest betydande eller grundläggande verken inom respektive ämne. Man bör även undvika att systematiskt lägga upp egna verk i listorna.

Ingen samling av material som är fritt från upphovsrätt

Hela böcker, historiska dokument och andra samlingar av omodifierade originaldokument hör hemma på Wikisource. Men sådana samlingar, som Nordisk familjebok och projekt Runeberg, är naturligtvis utmärkta källor som kan användas när man skriver artiklar på Wikipedia.

Inte en personlig webbplats eller något backuplager

Om du har registrerat dig som användare får du gärna berätta lite om dig själv på din användarsida. Men skriv bara artiklar från en allmän ståndpunkt och ladda bara upp material som bidrar till encyklopedin. Dig själv och dina projekt kan du berätta om på din egen privata webbplats.

Inget fotoalbum

Många artiklar blir bättre av fotografier, men enbart ett fotografi är inte en artikel. Illustrera gärna Wikipediaartiklar, men använd ett webbfotoalbum för dina privata bilder. Wikimedia Commons är den plats där alla bilder skall laddas upp. Ladda bara upp bilder som är intressanta för fler än dig (läs mer om Commons syfte här). Tänk också på att artikeln inte nödvändigtvis blir bättre av ett antal liknande bilder på samma person eller objekt.

Ingen sångbok

Enbart en sångtext är inte en artikel. Den kan dock vara en del av en artikel som beskriver sången, dess skapare och det sammanhang den skrevs och används i. Lägg gärna upp texter såsom sånger på Wikisource, men inte på Wikipedia. Försäkra dig dock om att de inte är upphovsrättsligt skyddade. De allra flesta moderna sångers texter får inte läggas upp på Wikipedia, Wikisource eller något annat Wikimediaprojekt.

Inte censurerat

Wikipedia kan innehålla material som av vissa uppfattas som stötande. Vem som helst kan redigera artiklar, och ändringarna sparas omedelbart i artikeln utan andras förhandsgranskning eller censur. Även om artiklar bör undvika onödigt stötande material, är det ofrånkomligt att de, för att ge en fullständig bild av ämnet, kan innehålla text, bilder eller externa länkar som av vissa uppfattas som stötande. Förutsättningen är endast att innehållet inte bryter mot någon av Wikipedias riktlinjer, eller mot delstatslagarna i Kalifornien, USA, där servrarna är belägna. Material som utgör förtal, är integritetskränkande, är upphovsrättsskyddat, eller av någon annan anledning inte är lämpligt på Wikipedia, kommer dock att censureras, i lindriga fall genom vanlig radering, i allvarliga fall av Wikipedias censorer.

Inget traditionellt uppslagsverk

Även om Wikipedia är ett uppslagsverk, har det vissa grundläggande skillnader mot traditionella uppslagsverk som Nationalencyklopedin och Encyclopædia Britannica.

Inget akademiskt eller på annat sätt kvalitetssäkrat referensverk

Wikipedia ger ingen garanti om korrekthet. Källhänvisningar är numera ett krav, men saknas än så länge i många artiklar. Eftersom Wikipedia inte har akademiskt referenssystem eller peer review är det ingen lämplig källa för avhandlingar eller uppsatser. Däremot kan det givetvis användas för att få information så att man kan söka vidare. Om du går i grund- eller gymnasieskola, läs Wikipedia:Använda Wikipedia i undervisningen eller prata med din lärare om hur du kan använda Wikipedia.

Inget tryckt verk, som är begränsat till sitt omfång

Wikipedia har praktiskt taget obegränsat lagringsutrymme. Detta medför att användare är välkomna att skriva nya artiklar, och att utöka artiklar, även med text, bilder och annat material som inte står att finna i traditionella uppslagsverk, så länge det inte strider mot Wikipedias grundprinciper. Enligt rådande tolkning av dessa grundprinciper skall materialet bland annat vara verifierbart och relevant. Några exempel på artiklar som kan finnas på Wikipedia, men knappast i andra uppslagsverk, är avrättning med elefant och toaletter i Japan.

Inte förbjudet att kopiera

Traditionella uppslagsverk är skyddade av upphovsrätt. Det är Wikipedia också, men det är publicerat under Creative Commons, en copyleftlicens som bland annat innebär att kopior får spridas vidare, gratis eller mot betalning, och ändras, i princip oavsett syfte, så länge licensvillkoren följs. Genom att skriva på Wikipedia accepterar användaren denna licens. Det innebär dessutom att upphovsrättsskyddat material inte får laddas upp till Wikipedia annat än vad som tillåts enligt citaträtt eller liknande undantag.

Inget nationellt uppslagsverk

Huvudmetasida: Wikipedia:Globalt perspektiv

Många andra uppslagsverk – däribland den ovan nämnda Nationalencyklopedin – är skrivna ur ett nationellt perspektiv, där något land har företräde före andra. På svenskspråkiga Wikipedia skall dock alla länder och kulturer behandlas utifrån en neutral utgångspunkt. Det betyder givetvis inte att man inte kan behandla ämnen som rör Sverige utan att ta upp motsvarande företeelser i andra länder. Artikeln bör dock i så fall innehålla markeringar som visar att den inte är heltäckande.

Wikipediagemenskapen är…

...ingen demokrati

Vad gäller innehållet i och utformningen av artiklarna tas besluten genom redigerandet i själva artiklarna understött av diskussioner på diskussionssidor, i en process som kan beskrivas som konsensus-sökande. Användarna utser sina administratörer och byråkrater i en omröstningsprocess, vars utformning dock är till för att utröna om det i wikigemenskapen finns utbrett stöd för personen bland röstande (se Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet), snarare än att ställa flera kandidater mot varandra.

Den amerikanska stiftelsen Wikimedia Foundation har den yttersta makten över de projekt som ligger under dess vingar, däribland svenska Wikipedia. Stiftelsens högsta funktionärer har tekniska befogenheter att tillsätta och avsätta administratörer, byråkrater och andra funktionärer, även om detta endast sker i undantagsfall.

I inget av de olika lager som Wikipedia verkar inom finns alltså någon renodlad demokrati.

...inte en anarki eller ett nattväktarstyre

Wikitekniken tilltalar många anarkister, nyliberaler och anhängare av andra frihetliga ideologier. Wikipedia styrs dock inte enligt några ideologiska principer, då Wikipedia inte har någon politisk agenda. Wikipedia styrs enligt en absolut maktstruktur, refererad till ovan.

...ingen konspiration

Det finns ingen hemlig eller informell sammanslutning som styr över Wikipedia (stiftelsen är varken hemlig eller informell). Se vidare Wikipedia:Sammansvärjningen finns inte.

...ingen experimentverkstad för öppna nätverk

Wikipedia är ett öppet, självadministrerande nätverk. Men avsikten är inte testa gränserna för sådana organisationsformer utan att denna öppenhet ska alstra en encyklopedisk kunskapsbank. Om man vill experimentera med wikitekniken kan man starta en egen wikiwebbplats.

Se även

• Wikipedia:Ingen användare har plikter
• Wikipedia:Lista över dåliga artikelidéer