Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2017-02

Nybörjare och <nowiki> runt kategorier??

Känns som det är vardagsmat att stöta på nybörjare som envisas med att ha nowiki-klamrar runt kategorierna. Varför? Var kommer detta missförstånd ifrån och hur "åtgärdar" vi det? Skottniss (diskussion) 17 januari 2017 kl. 20.35 (CET)

Jag tippar att det är visual editor som spökar, fast jag vet inte hur eller ens hur man lägger till kategorier med Visual editor.

De kanske kopierar från en felaktig mall/felaktig artikel (och lär sig fel)? Berätta i klartext hur det ska vara eller åtminstone med en hänvisning till en beskrivning hur man ska göra (och inte med inre-krets-snack om nybörjare etcetera). Jag har funnits här i flera år och har först nu här om dagen hört talas om "nowiki". Vame (diskussion) 17 januari 2017 kl. 22.12 (CET)

Vad menar du? Om du uppfattade min jargong som nedsättande mot nybörjare får jag beklaga, det var inte min avsikt. Jag var lite frustrerad över det faktum att något så absurt kan bli "vanligt". Jag menar, varför skulle nybörjare ens veta om vad nowiki-grejen är för något? Det är så, konstigt på något vis. Vad är det du vill ha beskrivet i klartext? Hur man kategoriserar sidor utan nowikimallen? Eller hur nybörjarna skriver det? Eller något annat? VisualEditor verkar som den mest rimliga förklaringen, det blir så om man försöker skriva wikikoden för kategorisering i VE i alla fall, exempel. Skottniss (diskussion) 17 januari 2017 kl. 22.40 (CET)

Har inte sett det själv, men kan det vara så att när vi flyttar ofullständiga alster till användarsida, så bör ju sidan avkategoriseras, och att detta missförstås som att det är så man ska göra? Taxelson (diskussion) 17 januari 2017 kl. 22.45 (CET)

Jag brukar använda <!-- HTML-kommentarer -->, som borde kännas av de flesta tekniskt lagda (men knappast ändå av en stor andel nybörjare). Hur som helst är det i båda fallen lätt att aktivera kategorierna i efterhand, och en nybörjare som lärt sig använda historiken borde snabbt se att detta görs. Är det verkligen vanligt att nybörjare börjar lägga in taggarna i artiklar i huvudnamnrymden? --LPfi (diskussion) 19 januari 2017 kl. 14.14 (CET)

Cebuano passerar svenska

Grattis till Wikipedia på Cebuano, som precis har passerat svenskspråkiga Wikipedia i den livsviktiga tävlingen om att ha flest artiklar. Cebuano-wp är därmed uppe på andraplats efter engelska-wp. ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 16 januari 2017 kl. 13.41 (CET)

Då har Användare:Lsj alltså inte lämnat Wikipedia, bara svwp. /Ascilto (diskussion) 16 januari 2017 kl. 13.45 (CET)

Samtidigt har vårt antal sedan årsskiftet minskat med netto 3000, brutto (det har ju också skapats många bra) minst 5000, bra jobb gjort av de som nu ser över dessa artiklar.Yger (diskussion) 16 januari 2017 kl. 14.09 (CET)

Det har blivit många raderingar av mig efter attSwave2 gjort kollen och fixat omdirigeringarna. Alla ni som kollar igenom gör ett mycket bra jobb, och det är fint att så många bra artiklar från boten finns kvar. Adville (diskussion) 16 januari 2017 kl. 15.16 (CET)

Det kommer att bli en hel del raderingar i framtiden. Det svåra är inte mängden, det svåra är att inte av misstag radera något relevant. Det finns över 1500 artiklar om berg och annat i Andorra. Det är kanske max 100 som är relevanta med en generös bedömning. Det är lite som att vaska guld. Mycket jord och lera, och då och då ett guldkorn som ska tas tillvara! Kitayama (diskussion) 16 januari 2017 kl. 16.15 (CET)

@Ascilto: Jag har förvisso inte lämnat Wikipedia. Jag tror fortfarande på Wikipedia som idé, och lägger lika mycket tid på projektet nu som jag gjorde innan. Men mina bidrag känns inte längre välkomna på svwp, och därför lägger jag all tid på cebwp istället. Lsj (diskussion) 16 januari 2017 kl. 22.44 (CET)

Trevligt att höra från dig. Det är klart du är välkommen. Du har gjort mer nytta än många andra. Det tror jag många är överens om. /Ascilto (diskussion) 16 januari 2017 kl. 23.27 (CET)

...ochLsj, jag hoppas du inte glömt dina tankar om författarna på KB. jag gillade den iden och även om kag är mest naturvetare så ser jag att fler författarartiklar skulle göra gott. Adville (diskussion) 16 januari 2017 kl. 23.34 (CET)

Robotskapade biografier är jag däremot mer tveksam till. I så fall föreslår jag parlamentsledamöter från olika länder. Tostarpadius (diskussion) 17 januari 2017 kl. 12.24 (CET)

Ja, det är sorgligt att Lsj drevs på flykten härifrån. Vi är alltså på full fart ned mot tre miljoner artiklar? Tostarpadius (diskussion) 17 januari 2017 kl. 00.10 (CET)

Betyder det att cebuano nu har lika många geografiska dubbelter som vi har icke-robotskapade artiklar? /ℇsquilo 17 januari 2017 kl. 07.24 (CET)

Nej ℇsquilo. På cebwp fortsätts det skapas geografiartiklar för fler länder än vad som hanns med på svwp. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 17 januari 2017 kl. 08.38 (CET)

När beräknas cebwp passera enwp? Tostarpadius (diskussion) 17 januari 2017 kl. 07.47 (CET)

"Drevs på flykten"? Han lämnade helt på egen hand. Ingen är immun mot kritik och kan man inte ta emot den är nog inte Wikipedia rätt plats att hänga på. Det finns många som kritiserat framförallt geografiprojektet sedan det lanserades, på grund av valet av källa, och ändå körde Lsj på trots invändningar och förslag om alternativa källor, fram till situationen blev omöjlig för alla. Lägg inte skulden på de som sett problemen i artiklarna och kritiserat projektet på saklig grund. Se detta istället som ett skräckexempel, och se till att vi i framtiden inte låter det gå så här långt innan gemenskapen sätter stopp för ett projekt som i grunden inte är så genomtänkt. /Grillo (diskussion) 17 januari 2017 kl. 12.24 (CET)

Användaren tog till sig kritik och anpassade projektet efter den. Jag ser det som ett skräckexempel på hur det kan gå när man inte tar hand om sina medarbetare utan skrämmer bort dem genom orimliga krav. Ingen har plikter. Alla är välkomna att bidra. Endast oseriösa och personer med uttalade eller fördolda agendor bör drivas på flykten. Tostarpadius (diskussion) 17 januari 2017 kl. 12.30 (CET)

Projektets målsättning, att uppnå ett Globalt perspektiv på riktigt, är berömvärd. Tyvärr sitter vi istället på kvalitetsproblem på en nivå som helt saknar motstycke. -- Innocent bystander (diskussion) 17 januari 2017 kl. 12.37 (CET)

Ja, men dem är det gemenskapens sak att åtgärda. Inte ens en robot har plikter, enligt min ringa mening. Tostarpadius (diskussion) 17 januari 2017 kl. 12.52 (CET)

Nej men den bör skapa korrekta och relevanta artiklar. En användare som hade skapat artiklar med så många felaktigheter hade blockerats för länge sedan. Vilka var de orimliga kraven som ställdes tycker du? /Ariam (diskussion) 17 januari 2017 kl. 12.56 (CET)

En robotägare har definitivt ansvar för sin robot och det den gör! Det ansvaret kan inte robotägaren lämna som "Någon Annans Problem". -- Innocent bystander (diskussion) 17 januari 2017 kl. 12.59 (CET)

Självklart har man ansvar, men det finns andra seriösa användare vars artiklar ständigt måste korrigeras av andra. Nu tänker jag inte på mig själv. Ibland lämnar jag ifrån mig högst ofullkomliga alster, men jag har för vana att återvända då och då för att se om det finns något att förbättra. Produktiva medarbetare utan agenda brukar inte blockeras. Tostarpadius (diskussion) 17 januari 2017 kl. 15.02 (CET)

"Andra Seriösa Användare" redigerar inte hundratalet artiklar i minuten. En robot kör också utanför SÄ, det gör inte heller "ASA". -- Innocent bystander (diskussion) 17 januari 2017 kl. 17.06 (CET)

Den kör inte utanför "Nya artiklar", om man inte kryssar bort den. Tostarpadius (diskussion) 17 januari 2017 kl. 17.59 (CET)

Lsj är duktig med sin robot och har gjort underverk. Här blev det tyvärr för mycket kritik som gjorde att han tröttnade. Jag har, tack vare swave2 raderat en hel del efter boten. Jag tror att mycket av detta var nödvändiga mellansteg för att få arriklarna bra. Dock så blir det mycket merarbete och takten skulle kanske därför sänkts. Dessutom så upptäcktes det konstigheter på vägen, som arkeologiska platser (intressanta och ofta relevanta, men inte ur geografiska aspekter). Frågorna är väl snarare nu: Går det att få igång projektet igen med en annan infallsvinkel och bättre källor? (Enbart lsj vet om orken finns) om inte, vill lsj påbörja författarprojektet här, där det finns bra källor att utgå ifrån? (Eller all tid går åt arter och geografi på andra språk) kortfattat: vi måste se framåt nu, med lärdom av historien. Adville (diskussion) 17 januari 2017 kl. 14.41 (CET)

Ja, vi har inget annat val än att se framåt och dra lärdomar av det inträffade. Tostarpadius (diskussion) 17 januari 2017 kl. 15.03 (CET)

Lsjbot med arter visar sig med tiden varit fantastiskt värdefull. Bara sista månaden har det hjälpt Nordelch att få ordning på alla? däggdjur och Myggeman att kunna få svenska namn på det 50 tal artiklar om myggor som förekommer i Sverige. Det som kännetecknade det projektet var välavgränsade sortiment där frågorna arbetas igenom. Jag har jobbat med de artiklar om Universitet och högskolor som lsjbot skapat. Det har varit mycket fel, men ämnet är av stort värde och inte helt komplext. Tänk om man kunde köra Lsjbot projekt om geografi men bara en typ i taget där problemen arbetades igenom ordentligt innan massproducering sker. Yger (diskussion) 17 januari 2017 kl. 15.40 (CET)

Som jag ser det var ett problem att gemenskapen gav klartecken, men sedan inte stod upp för detta när det började blåsa. Hade man hållit ut tills stormen bedarrat skulle det nog ha varit enklare att få igenom fler justeringar efterhand. Tostarpadius (diskussion) 17 januari 2017 kl. 17.59 (CET)

Vi som stödde från början blev också överkörda.

Jag påpekade tidigt att "stavningsvarianter" med A och O istället för Å, Ä och Ö inte har något värde på ett svenskt projekt.

Jag påpekade att ADM'er bör köras först och PPL'er senare. Då hade interwiki-röran till stor del löst sig automatiskt. Nu blir de nog aldrig lösta!

Jag påpekade att vi behövde komma ifatt med städningen innan projektet återstartades.

Botägare som tar på sig lite för stora projekt, har ibland svårt att ta till sig sådant som saktar ner dem. Nej, jag vill inte se några nya stora botskaparprojekt förrän en rimlig andel av den röra som redan tillkommit är åtgärdad. -- Innocent bystander (diskussion) 17 januari 2017 kl. 21.05 (CET)

Kan bara instämma med Ib. Ett annat problem är Geonames ojämnhet, och att grundläggande data ofta(st) saknas, och att den knappast är en godtagbar källa "i vanliga fall". Ytterligare ett är hur många artiklar är nästlade på ett sätt som gör det svårrättat. T.ex är en sådan korrigering (kanske med uppföljning i ytterligare artiklar) inte helt enkel ens när man identifierat felaktigheten. Taxelson (diskussion) 17 januari 2017 kl. 21.42 (CET)

Det vore jättebra om man kunde förmå Lsj att återuppta projektet, men att vi denna gång placerar de nyskapade artiklarna utanför den vanliga artikelrymden. På samma sätt som tidigare botskapade artiklar hanterats om det redan funnits en befintlg artikel, t.ex Användare:Lsjbot/Dubletter/Dagö. Då skulle nuvarande projekt som är sysselsatta med att städa istället få skapa.--Gotogo (diskussion) 17 januari 2017 kl. 23.23 (CET)

Om jag förstår den seriösa kritiken rätt (ett stort problem i tidigare samtal har varit att den blandats med råskäll och andra osakliga synpunkter) är en lärdom gemenskapen måste dra av det inträffade att vara mycket noga med vilka källor man godkänner innan man ger klartecken till sett botprojekt. Jag har upplevt det som att allt ansvar lagts över på botägaren även för sådant som vi ställt oss bakom. Tyvärr kan jag inte bedöma kvaliteten på de artiklar som nu produceras på cebuano. Jag har varit i trakter där språket talas, men mina kunskaper om det är så gott som obefintliga. De är något större i fråga om tagalog. Jag är alltjämt glad över de sidor om geografiska platser vi fick som tillskott, trots allt efterarbete. Jag kommer kanske att engagera mig mer i delar av det framöver. Nu är det lätt för mig att gnälla. Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 08.11 (CET)

Precis så, samt att källorna ska kunna skapa fullödiga relevanta artiklar för artikelobjektet. Artiklar om universitet ska innehålla något mer än bara klimatdata.--LittleGun (diskussion) 18 januari 2017 kl. 08.18 (CET)

Oavsett hur många Wikipedia-artiklar cebuano får, kommer det aldrig att bli ärans och hjältarnas språk! :-) Ungefär nionde plats skulle väl vara en mer rättvisande placering för svwp i hackordningen, med min ungefärliga bild av "egentlig substans". Och det är verkligen inte illa... Tomas e (diskussion) 19 januari 2017 kl. 20.54 (CET)

"Ungefär nionde plats"… Intressant notering. Min egen "klassning" baserar sig främst på antal aktiva användare och redigeringar, vilket då blir ungefär:

1. enwp

2–3. dewp & frwp

4–7. eswp, jawp, ruwp & itwp

8–9. plwp & nlwp

10-12. ptwp, zhwp & svwp

13–15. arwp, fawp & trwp

Allt gott!--Paracel63 (diskussion) 20 januari 2017 kl. 03.12 (CET)

Vapensköldar

Finns det stöd för att enskilda medlemmar av en adelsätt skall ha släktvapnet som illustration? Frågan har senast aktualiserats i Diskussion:Elisabeth Gyllenstierna. Jag ser själv inget behov av detta. Om den skall finnas där anser jag att den bör återges i litet format. Tostarpadius (diskussion) 19 januari 2017 kl. 13.49 (CET)

Om personen i fråga levde under en tid då släktvapen var i bruk så tycker jag att det kan vara en lämplig illustration. Vi tenderar att se vapen som en dekoration, men under många århundraden fram till 1700-talet fyllde de en viktig praktiskt funktion som identitets- och ägarmärke. Jag har ingen synpunkt på formatet. /Elzo 90 (diskussion) 19 januari 2017 kl. 14.06 (CET)

jag lade till den första taxoboxen någonson här, vilket stack någon i ögonen. Idag är de överallt. Det finns på wikipedian några som är emot faktaboxar, men dessa har under tiden blivit standard. Det är i detta fallet hundratals artiklar det handlar om, och det har heraldiskt intresse, vilket kanske inte alla delar, men det följer NPOV, och framför allt; deras vapensköldar är verifierade. På de flesta artiklarna saknas bild på person, då tillför skölden en bild som lättar upp, dessutom var för adliga personer under större delen av vår historia, deras sköld ofta viktigare än deras namn. Vem skulle ha någon erinran kring att personers efternamn visas? Sedan kan tilläggas, dra inget ifrån, men lägg hellre till. (om det är relevant) Det förtjänar att minnas, alla detaljer kring en person är inte relevanta för alla, för militäriskt intresserade är varenda slag de var med intressant, för politiskt intresserade varenda riksdag, för genealogiskt intresserade föräldrar och vartenda barn o.s.v. De olika intresseområdena går utmärkt att kombinera och exponera på Wikipedia, servrarna har plats. Vi måste tolerera varandra, och en minoritet, i detta fallet bestående av tre personer, skall inte stå i vägen för Wikipedias utveckling. Dan Koehl (diskussion) 19 januari 2017 kl. 14.10 (CET)

Att beskylla andra för att stå i vägen för Wikipedias utveckling är en halmdocka av värsta sort. Låt oss samtala om frågan på ett mer nedtonat sätt! Tostarpadius (diskussion) 19 januari 2017 kl. 14.36 (CET)

Om vapensköldar alls skall fungera som illustrationer bör det bara gälla personartiklar som avser medeltiden eller tidigmodern tid. Det är endast då som vapenskölden fortfarande kunde ha den här mer personliga användningen. Ataraxim (diskussion) 19 januari 2017 kl. 14.51 (CET)

Källa på det, @Ataraxim:? Eller är det bara en personlig åsikt som du anser att jag skall tvingas följa, och ger andra rätt till att radera mina redgeringar utan diskussion, och att redigeringskriga med kommentaren, "skall du börja bråka nu igen?"? <<< Väldigt nedtonat, anser du, @Tostarpadius:. Det är ju alltid bara Dan som är dum, och honom får man behandla hur som helt? Blir han sur, anmäler man honom för etikettsbrott? Dan Koehl (diskussion) 19 januari 2017 kl. 15.10 (CET)

Dina personliga åsikter måste alltså alla böja sig för? Det finns inget krav på källor i diskussionerna här. Tostarpadius (diskussion) 19 januari 2017 kl. 15.13 (CET)

Det är en personlig åsikt grundad på sunt förnuft. Samtidigt var det ett försök att hitta en medelväg. Helst skulle jag slippa se vapensköldar i personartiklar. De passar bäst i släktartiklar. Ataraxim (diskussion) 19 januari 2017 kl. 15.13 (CET)

Min avsikt när jag drog igång tråden var att fler skulle komma till tals. Jag hoppas att någon vågar yttra sig trots risken att bli påhoppad. Tostarpadius (diskussion) 19 januari 2017 kl. 15.17 (CET)

Persomligen tycker jag vapensköldarna ofta är överflödiga och när vapnet har en grafisk utforming som inte alls stämmer tiden personen levde. De finns ju alla fall normalt i släktartikel. Handlar det om ett begravningsvapen, ett sigill, eller något annat motiv med vapenskölden som tillhört och använts av pesonen kan det finnas en motivation.FBQ (diskussion) 19 januari 2017 kl. 15.57 (CET)

Ja, har det en direkt koppling till personen är det en annan sak. Tostarpadius (diskussion) 19 januari 2017 kl. 16.01 (CET)

Jag vet inte om diskussionen fortfarande är aktiv, men jag vill bidra med min åsikt. Vapensköldar har inte med personlig relevans att göra: en adlig person har ju precis som alla andra en artikel på grund av just personlig relevans, och vapenskölden har inget med den relevansen att göra. Visst användes vapenskölden av personen, precis som efternamnet, men det gör den inte personligt relevant, för det har fortfarande inte med personens encyklopediska relevans att göra. Vapensköldar är relevanta i artiklar som handlar om just namnet/familjen och adelskapet som sådant, och där är det också viktigt och relevant med en sådan bild. Personartiklar bör ha en bild på personen själv, eventuellt på något som hade med personlig relevans att göra. Just adliga personer har ofta ett porträtt av något slag, åtminstone från 1500/1600-talet och framåt, och många artiklar om adliga personer borde få sina porträtt införde på commons och i artiklar. När det gäller adliga personer före 1500-talet finns det sällan ett porträtt, och där kan kanske en vapensköld vara allt man har om man alls vill ha en bild. Men i medeltida artiklar om adliga personer är själva texten oftast så liten att vapenskölden ofta skulle ta större plats än hela artikeltexten, och då borde man göra samma sak som vid andra artiklar, och se till att eventuella bilder inte tar upp mer plats än texten och avstå från bilder om artikeln är så liten att bilderna annars skulle bli större än texten. Jag tycker att det resonemanget är encyklopediskt? --Aciram (diskussion) 20 januari 2017 kl. 18.06 (CET)

Jag tycker att det vore märkligt att helt utesluta vapensköldar som illustration för personer som använt dem. Även om en sköld är gemensam för en ätt så används de för att beteckna enskilda personer, och därför är det bra att veta vilken sköld någon fört. Diskussion:Elisabeth Gyllenstierna visar att detta inte alltid är självklart, ex. för gifta kvinnor. Inte heller ärvdes vapen strikt på manslinjen innan Riddarhuset instiftades 1625.

WP:Illustrationer anger att bildval ska vägas mot artikeltextens längd och läsbarhet. Det utesluter inte att bilden är större än texten.

Jag propsar inte på att bilder på vapensköldar förs in i alla artiklar om adelspersoner, men jag vänder mig mot det kategoriska avfärdandet av deras relevans i artiklar. /Elzo 90 (diskussion) 21 januari 2017 kl. 13.32 (CET)

Jag förstår hur du menar, och visst användes vapensköldar av enskilda personer - precis som namn användes av enskilda personer. Men de ingick ju ändå inte i den relevans som berättigar varför personen har en artikel här. Ingen har en personartikel för att de är adliga eller har en vapensköld, och vapensköldar dominerar också artikeln totalt framför den text som beskriver personens relevans. Om man vill se vilken vapensköld en person använde, så blir det inte svårare än att titta på dess familjartikel - eller trycka på länken till personens familj (som oftast finns och bör finnas länkad i personartikeln), så får man svaret på vilken vapensköld alla i hela familjen använde sig av som medlemar i den familjen: det är trots allt gemensam information, inte individuell sådan. Vilket vapen någon använde får man alltså veta så fort man vet vilken familj personen tillhörde, och det står i texten. Att gifta kvinnor under 1600-talet behöll sitt eget namn efter vigseln är inte något personligt det heller utan något som bör stå i artikeln om adeln, och i den enskilda personartikeln om man så vill. Dessutom framgår det av artikelns namn: gifta adliga svenska kvinnor från 1600-talet som har en artikel här står under det namn de bar - Elisabeth Gyllenstiernas artikel heter just Gyllenstierna, inte något annat - och det framgår därmed av själva artikelns namn vad hon heter och vilken sköld hon alltså bar. Men jag håller med dig om att vapensköldar inte ska uteslutas totalt. I artiklar som bara är några rader blir en vapensköld så enormt dominant att personens relevans helt skyms och hamnar i bakgrunden, och det är knappast korrekt för ett uppslagsverk där personens relevans ska vara det viktigaste i en artikel - men i större artiklar om medeltida personer ser jag inget fel i vapensköldar, om artikeln är av sådan längd att vapenskölden inte dominerar hela artikeln och skymmer personens relevans. Vill man ha en bild i en lång artikel om en adlig person, så är en vapensköld ofta det enda som finns, så jag ser inget fel i det i sådana fall.--Aciram (diskussion) 21 januari 2017 kl. 15.09 (CET)

Massmallning - infobox saknas

(Hitflyttad från diskussion)

Hej Dan. Vad är syftet denna gång med massmallningen av artiklar om att faktabox saknas? (jag vet att vi hade samma diskussion här: Användare:Dan_Koehl/Arkiv/2014#Infobox_saknas_-_byggnad. Då det inte finns konsensus på att alla artiklar skall ha en faktabox så förstår jag inte uppmärkningen. Kan du förklara. --I99pema (diskussion) 19 januari 2017 kl. 13.49 (CET)

Det finns inget konsensus att de inte skall ha det. jag följer bara standard, engelsk och svensk. Och jag lägger, som du ser, in faktaboxarna kag mallat också, så för mig är det praktiskt. Mvh, Dan Koehl (diskussion) 19 januari 2017 kl. 13.53 (CET)

Mallningen är alltså åter din egna arbetslista. Jag tycker faktiskt du borde kunna hålla denna på annat sätt än genom massmallning av genomarbetade artiklar. --I99pema (diskussion) 19 januari 2017 kl. 13.58 (CET)

Varför mallar du exempelvis Bagaregården, Alsters herrgård, Anstalten Hinseberg där det redan finns en ruta? På exempelvis Blekhem, Braxstad Borrum har du lagt dubbla mallar. Vad är anledningen till detta? --I99pema (diskussion) 19 januari 2017 kl. 14.05 (CET)

Jag har gjort kategorin dold. Det är artiklar som innefattar herrgårdar. Möjligen bör dessa avsnitt om herrgården brytas ut till egna artiklar, annars kan flera faktaboxar kombineras, se artiklarna Skansen, Universeum och Avestakoncernen (både faktabox museum och faktabox djurpark), Ölands djur- och nöjespark och Furuviksparken (både faktabox Nöjespark och faktabox djurpark), och Nolhaga (både faktabox byggnad och faktabox djurpark) Dan Koehl (diskussion) 19 januari 2017 kl. 14.21 (CET)

Mallningen är väldigt onödig och störande. Att faktamallen saknas syns ju för var och en. Vill man ha en åtgärdslista kan man göra den som en undersida till användarsidan, det behöver man inte störa alla andra med. /Ascilto (diskussion) 19 januari 2017 kl. 14.33 (CET)

Vad är störande, kategorin? Och vilka är "alla" två personer? Varför är den kategorin mer störande än andra? Jag tror också att du inte riktigt förstår att denna kategori är ett arbetsverktyg, när man arbetar med Wikipedia:AWB? Dan Koehl (diskussion) 19 januari 2017 kl. 15.10 (CET)

Finns det konsensus för den typen av kategorier? Jag ser det som mycket olyckligt om annat än reella brister leder till att en artikel hamnar i en åtgärdskategori. Tostarpadius (diskussion) 19 januari 2017 kl. 15.20 (CET)

Jaha, din åsikt är noterad. När man arbetar med Wikipedia:AWB samlar man inom alla artiklar inom en kategori, trycker på knappen "make list" och redigerar sedan hundratals artiklar, man går inte in på varje enskild artikel. En kategori skall kunna användas av fler personer tex i ett Wikipediaprojekt, därör jobbar men inte med sådant på användares undersidor. Dan Koehl (diskussion) 19 januari 2017 kl. 15.24 (CET)

Jag har sett många använda AWB, men ingen mer än Du som lagt in störande mallar. Tostarpadius (diskussion) 19 januari 2017 kl. 15.28 (CET)

Vad är det egentligen i sak som är "störande"? Att det står längst ner på dan av artikaln Dalkarlsberg: Den här artikeln anses behöva en faktamall.? Är det störande, eller att den ingår i en "mall saknas"-kategori?

det som jag förstår, däremot kan upplevas störande, är det många redigeringarna som syns på senaste sidor. Därför tänkte ansöka om botstatus för denna och liknande åtgärder. Men först måste man testköra, se Wikipedia:Robotar:

1. Innan man börjar köra en robot ska man skriva ner sin avsikt på Wikipedia:Robotansökan. Där berättar man vad det är för typ av robot (till exempel pywikipedia eller egen konstruktion) och så exakt som möjligt vad roboten ska göra.
2. Roboten bör sedan testköras utan robotstatus under några dagar, så att wikigemenskapen kan se och bedöma vad den gör. Normalt krävs cirka 50 redigeringar för att en rimlig bedömning skall kunna göras. Robotägaren bör då tänka på att göra redigeringar mycket långsamt (minst 30 sekunder mellan varje redigering) och att alltid vara närvarande medan den kör, så att ägaren kan granska varje redigering som roboten gör.
3. Robotstatus är i första hand en angelägenhet för wikigemenskapen så när roboten testkörts ett tag behövs det att någon ur wikigemenskapen säger OK till att den får robotstatus, på Wikipedia:Robotansökan.
4. Robotstatus, som innebär att roboten blir osynlig på listan över de senaste ändringarna, kan därefter delas ut av någon av byråkraterna.

Dan Koehl (diskussion) 19 januari 2017 kl. 15.37 (CET)

Det finns ingen konsensus om att artiklar ska ha faktamallar. Se https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Faktamallar. Det betyder att om det inte finns en faktamall så är det inte automatiskt en brist ("faktamall saknas") utan kan ha bedömts som det bästa valet med hänsyn till ämnet.--Chandra Varena (diskussion) 19 januari 2017 kl. 15.39 (CET)

Ja, och robotar skall endast användas för ting som det finns konsensus kring. Detta är alltså inte ett lämpligt experiment i sammanhanget. Tostarpadius (diskussion) 19 januari 2017 kl. 15.45 (CET)

Jag tycker det är oförskämt av dig Dan Koehl att fortsätta massmalla med åtgärdsmallar som om inget har hänt medan diskussionen här pågår. Det var du som valde att flytta diskussionen hit och bör därför invänta resultatet. --I99pema (diskussion) 19 januari 2017 kl. 15.51 (CET)

Varför lägger du inte in faktamall i de artiklar du tycker att det behövs. Någon Annan är redan överlastad med jobb. --MagnusA 19 januari 2017 kl. 16.10 (CET)

det är ju det jag gör. Tippar att det är jag som tillfört faktamallar i 60-95% av fallen i relevant kategorier.Dan Koehl (diskussion) 19 januari 2017 kl. 16.17 (CET)

Mallen {{Faktamall saknas}} utan parameter är värdelös och sådana redigeringar tycker jag kan rullas tillbaka. /ℇsquilo 19 januari 2017 kl. 17.52 (CET)

Det som är störande är dels mallen i sig, den skämmer artiklarna utan att tillföra någon som helst adekvat information. Det finns inte konsensus ännu, men det är många som stöder att vi skall minska på åtgärdsmallar, t.ex. stubbmärkningen. Den här mallningen är ännu mer onödig. Dels är det synnerligen störande att få sin bevakningslista fylld med dessa onödiga ändringar. Det bästa vore om en robot återställde hela den här kampanjen. /Ascilto (diskussion) 19 januari 2017 kl. 18.21 (CET)

instämmer med Ascilto. Vi bör i möjligaste mån arbeta bort mallar, och just denna ger noll mervärde. Yger (diskussion) 19 januari 2017 kl. 18.24 (CET)

Även jag håller med Ascilto! Tomas e (diskussion) 19 januari 2017 kl. 20.44 (CET)

Delar av kritiken förstår jag inte alls här. Den här mallen har funnits sedan 2011. Den har utseendemässigt sett likadan ut åtminstone sedan 2012. Det kan därför knappast vara någon överraskning att den här mallen med dess kategorier finns och hur den ser ut. Är det för att mallen lades in av Dan Koehl som kritiken här nu är så massiv? -- Innocent bystander (diskussion) 19 januari 2017 kl. 21.00 (CET)

Det må så vara, men själv har jag iallafall aldrig varit i delo med Dan Koehl (även om jag hade en annan åsikt om vad som menas med utslocknad adelsätt). Tvärtom kan jag påminna mig att användaren gjort värdefulla redigeringar. /Ascilto (diskussion) 19 januari 2017 kl. 21.12 (CET)

(Redigeringskonflikt) : Jag har varit lika kritisk hela tiden, men valt att inte ta strid i frågan. När någon äntligen vågar ifrågasätta flyger korken ut ur flaskan. Tostarpadius (diskussion) 19 januari 2017 kl. 21.14 (CET)

I mitt fall, nej. Jag har visserligen inte mycket till övers för Dan Koehls sätt att föra diskussioner, men de av hans ändringar i artikelnamnrymden som jag har sett har varit vettiga hittills. Jag brukar själv också lägga in {{faktamall saknas}} i artiklar som saknar faktamall. Men, som jag skrev ovan, utan parameter är den mallen värdelös. Har man ingen aning om vilken faktamall som ska läggas in så ska man inte heller malla. /ℇsquilo 20 januari 2017 kl. 08.58 (CET)

Hur man kan tycka en kategori är "väldigt onödig och störande" när den knappt syns och används förstår jag inte. Uppenbarligen borde redigeringarna skett i lugnare tempo och kanske även med bot. Det borde också tagits en paus under diskussionens gång men ovanstående kritik (utöver redigeringstempot) tycker jag står på mycket svag grund. --افيراتير (diskussion) 19 januari 2017 kl. 22.30 (CET)

Jag är lite skeptiskt till att lägga in den här mallen i artiklarna eftersom jag inte tycker att de tillför något, bättre att successivt arbeta sig igenom de artiklar som behöver faktamall istället för att lägga tid på att införa den här mallen först. Samtidigt så må det väl vara hänt att man arbetar på olika sätt och tycker att det är alldeles för mycket överord i den här diskussionen, så himla ful och besvärlig är den väl ändå inte? Jag ser inte riktigt problematiken. Att Dan borde tagit ett uppehåll med de här redigeringarna medan diskussionen pågår är däremot en helt annan sak. Rasmus 28 19 januari 2017 kl. 23.11 (CET)

Hade situationen stannat vid att Dan vägrat sluta redigera medan diskussionen pågick hade en kort blockering varit möjlig att ifrågasätta. Efter hans grova och raljerande sätt att uttrycka sig om den som blockerade, som han nu dessutom sprider vidare på Facebook och nu även på meta är en längre blockering helt klart ett alternativ i min mening. /Grillo (diskussion) 20 januari 2017 kl. 01.20 (CET)

Åtgärdsmallar är ett hjälpverktyg att hitta artiklar som har brister. Vissa mallar tillför dock inget mervärde av att synas för en ickeredigerande allmänhet och borde därför vara osynlig i övrigt förutom i ett kategorisystem för den specifika mallen. Denna mall är en sådan som gör sig lämplig som osynlig då den kräver relativt avancerade kunskaper för att slutföra. En POV-mall däremot fyller en funktion som synlig, förutom att det är en åtgärdsmall. Den ger läsaren ett mervärde som ofta är ovärderligt. Jag kan tycka massmallningar är helt ok bara tempot är rimligt och mallningen inte är uppenbart demonstrativ. Att malla en artikels brist är en del i kvalitetsarbetet som vi inte får glömma. dnm ^{(d | b)} 20 januari 2017 kl. 04.09 (CET)

Här handlar det inte ens om en verklig kvalitetsbrist. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2017 kl. 04.42 (CET)

Det läskiga verkar vara att era artiklar inte får behålla exakt det utseende de hade när ni lade er sista hand vid den... -- Innocent bystander (diskussion) 20 januari 2017 kl. 08.37 (CET)

Ägarskap? - Det är roligt när andra utökar och utvecklar artiklar man arbetat med. Tyvärr händer det alldeles för sällan. Massmallningen var inte utvecklande alls. /Ascilto (diskussion) 20 januari 2017 kl. 11.12 (CET)

Jag bryr mig inte särskilt om den mallen, men jag kan förstå att man inte vill att artiklarna skall ha en lång sektion med åtgärdsmallar mot slutet som det aldrig händer något med. Om det bara är Dan som använder den här tycker jag det är rimligt att han använder någon undersida till sin användarsida istället. Skall den ligga i artiklarna är det istället rimligt att visa på att det finns något projekt som jobbar med den.

andejons (diskussion) 20 januari 2017 kl. 08.46 (CET)

Innocent bystander Var vänlig upphör med Dina insinuationer! Den som de senaste veckorna ivrigt hävdat ägarskap till artiklar, i varje fall i praktiken, är Dan Koehl. Nu kanske detta problem, liksom det Andejons nämner, löser sig automatiskt efter vårt samtal på KAW. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2017 kl. 09.33 (CET)

Att Dan med tiden betedde sig på ett oacceptabelt sätt, säger jag inte emot. Sättet mallarna lades in, både att lägga in dem utan typ-parameter och att lägga in dem med AWB var inte det bästa. Men reaktionerna på redigeringarna står inte riktigt i proportion till vad som faktiskt hände. 2007-01-kategorin i denna åtgärdskategori hann aldrig bli särskilt stor. Mallen är knappast fulare än många andra åtgärdsmallar. Åtgärdskategorier har vi i mer än hälften av våra artiklar. Så min slutsats kan bara bli att det som egentligen störde, var att redigeringarna gjordes innanför vissa användares intimzon. Det är inte en insinuation, det säger jag gärna rätt ut! -- Innocent bystander (diskussion) 20 januari 2017 kl. 11.07 (CET)

Reaktionerna kom ju just på grund av de anledningar du räknar upp i de inledande meningarna. Anledningen till att Dan flyttade mina frågor från sin användarsida till Bybrunnen var väl just för att höra fler åsikter i frågan än mina personliga invändningar. Det är väl i så fall brukligt att invänta diskussionen innan man fortsätter med liknande redigeringar? --I99pema (diskussion) 20 januari 2017 kl. 11.39 (CET)

Jag vill gärna ge min åsikt om dessa mallar, även om jag är osäker på om det är ur samma synvinkel. Dans mall säger att alla artiklar om adliga personer behöver en särskild "adlig mall". I det här arbetet har Dan flera gånger bytt ut en mer relevant mall till en adlig mall. Vid ett tillfälle bytte Dan ut en militär mall till en adlig mall, och i artikeln om musikern Hedda Wrangel ville Dan också byta ut musiker-mallen, till en adlig mall. Är detta encyklopediskt korrekt? Alla som har en artikel här har det på grund av personlig relevans. Ingen har en artikel enbart för att de är adliga, eftersom adelskap inte är personligt relevant. Adliga personer har istället artiklar här för att de har någon annan personlig relevans, som tex just militärer eller musiker. Då bör de också ha en mall som beskriver deras relevans: och det är deras personliga relvans, inte deras adliga status. En logisk slutsats av det här är att Dans adelsmaller bryter mot encyklopedins princip om personlig relevans. Endast kungligheter har artiklar enbart på grund av sitt efternamn. Låt alla personer, vare sig de är adliga eller inte, ha mallar i enlighet med deras encyklopediska relevans, och inte för deras efternamn. Utifrån det resonemanget blir adelsmallarna icke-encyklopediska. Det är i varje fall vad jag kan se. --Aciram (diskussion) 20 januari 2017 kl. 18.17 (CET)

Jag tycker att mallen är helt OK för adliga militärer fram till 1789, då adelskap var nödvändigt för högre befäl, och adelskapet således är kopplat just till den militära banan. För personer som inlett sin bana efter detta är den högst tveksam. För militärer av idag som råkar vara adliga ser jag inte att den är relevant alls.

andejons (diskussion) 20 januari 2017 kl. 18.58 (CET)

Jag skulle inte protestera mot just att man kunde använda både militär infobox och adlig infobox för militärartiklar före 1789, av just det skälet du beskriver. Det är ett fullt godtagbart skäl. Men frågan kvarstår om adliga infoboxar kan motiveras alls, eftersom ingen är relevant enbart som adlig, och infoboxar finns just för att beskriva personers relevans. Sedan gäller det ju inte bara militärer, utan samtliga övriga artiklar om adliga personer: alla adliga personer som finns på wikipedia finns här av något annat skäl än för att de är adliga, och alla har möjlighet till andra infoboxar. --Aciram (diskussion) 21 januari 2017 kl. 15.13 (CET)

Diskussion på Meta om denna blockering

Se den startade diskussionen som startats på meta ang. detta problem: Requests for comment/Swedish Wikipedia blocking policy violation and Administrator abuse Josve05a _{(prata med mig)} 20 januari 2017 kl. 21.37 (CET)

Denna och mer diskuteras på WP:KAW#Dan Koehl.Yger (diskussion) 20 januari 2017 kl. 21.49 (CET)

Hur göra med presstalesperson

Efter sett idag igen att det enda telefonnumret till presstalespersonen används till är att klaga över att en artikel raderats (det är det enda den används till de senaste 10 månaderna). Så föreslår jag vi lägger ner ha ett telefonnummer man kan kontakta. Sedan föreslår jag vi ger möjlighet komma i kontakt med insiktsfulla wikipedianer i pressituationer, genom att vi listar 3 användare (med användarid) man kan kontakta vid behov vis dessa diskussionssidor. Sedan ger tips att om man som pressperson vill diskutera wikipedia i allmänhet man är välkommen kontakta föreningens presstalesperson. Yger (diskussion) 7 januari 2017 kl. 16.21 (CET)

Bra förslag. Adville (diskussion) 7 januari 2017 kl. 16.46 (CET)

Även jag tycker att Ygers förslag är en bra lösning. //Vätte (diskussion) 7 januari 2017 kl. 21.50 (CET)

Så istället för en kontaktperson ska vi har tre? Tycker det räcker att hänvisa till WMF Sverige eller faddrarna. --افيراتير (diskussion) 8 januari 2017 kl. 08.15 (CET)

Det beror lite vad man vill göra med det, hur mycket tid man har et cetera. Det är också möjligt att själv vara proaktiv – kontakta tidningar, komma med rättelser och så vidare. Jag fick ganska mycket mer kontakt än så, men jag mejlade också ibland ett gäng större redaktioner för att påminna dem om möjligheten att kontakta oss när de skulle skriva om någonting.

Jag har alltid uppskattat att det finns någon som inte är WMSE som kan tala för oss. WMSE är en egen organisation. Till rätt stor del bestående av samma personer, huvudsakligen med samma mål och så vidare, men Wikipedia kan inte tala för WMSE och WMSE kan förklara Wikipedia men kanske inte representera uppslagsverket.

Ygers förslag tror jag kan fungera. /Julle (disk.) 10 januari 2017 kl. 19.13 (CET)

Jag vill gärna påpeka att många "gamla" journalister faktiskt kanske inte är så digitala, dvs en riktig talande presskontakt är bra. Det hör till att en stor och viktig organisation har en mänsklig kontakt. Visst, kontakten får ju vara klago-mur i ogrundade fall också, men det är spill som hör till jobbet. Man löser det bäst genom att ge kontakten en telefon, som kan stängas av om för många ringer mitt i natten. Numret lämnas med fördel vidare, till nästa presskontakt, när man byter. Så jag tycker det är bättre att det finns någon som svarar, även om det inte riktigt är en representant. Bättre WMSE svarar, än ingen alls. Plus att jag anser att det _måste_ finnas en email adress där folk svarar. Inte bara diskutions-sidor. Diskutionen här lider av ett fel - folk diskuterar hur de själva tycker presskontakt ska fungera. Diskutera hellre vad de som kontaktar Wikipedia väntar sig. Att det är svårt att rekrytera en "rätt" person, det är ett annat problem.--Janwikifoto (diskussion) 15 januari 2017 kl. 22.42 (CET)

Dagspress och etermedia har varit digitaliserade och uppkopplade åtminstone sedan början av 1990-talet, så det är nog försvinnande få journalister som inte lyckats hänga med i utvecklingen. Men det är sant att journalister gillar telefoner så förslaget att någon skall kunna nås så är naturligtvis riktigt. /Ascilto (diskussion) 15 januari 2017 kl. 22.51 (CET)

Tre kontaktpersoner

Om vi skall gå vidare med detta (som i sig säkert inte leder till mer är ytterst fåtal frågor) så behövs tre kontaktpersoner med lite olika områden. Jag listar nedan områden som är tänkbara

• kvalitetsarbetet på Wikipedia, frågor kring konkreta operativa redigeringar, inklusive intensiva debatter som förevarit. Här kan jag tänka mig att själv ställa upp
• upphovsrättsfrågor, hur licensiera vad gäller, olika konkreta ärenden som fått uppmärksamhet
• Hur komma igång/skrivstugor
• eventuellt: teknik på wikipedia, botar mm (kan kanske täckas av någon annan av de tre ovan)

Yger (diskussion) 8 januari 2017 kl. 08.04 (CET)

Ett bra förslag och det finns pålitliga användare som behärskar vart och ett av områdena. /Ascilto (diskussion) 8 januari 2017 kl. 15.25 (CET)

Upphovsrättsliga frågor och andra höga/låga frågor hanterar vi redan via Wikimedia Information Team, som dock aldrig får frågor från pressen. Jag tror inte att det behövs någon särskilt kontaktperson för "upphovsrättsfrågor, hur licensiera, vad gäller", etc. Riggwelter (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.00 (CET)

Då det finns ifrågasättande av förslaget och bara begränsat stöd, så har jag nu istället för detta lagt in på presskontaktsidan att posten är vakant och lagt in en referens till föreningen pressida.Yger (diskussion) 15 januari 2017 kl. 10.31 (CET)

I väntan på en eventuell kontakt från gemenskapen, och då pressfrågor ändå kommer till mig och WMSE, tar jag gärna emot tips på bra Wikipedianer/Commonister att tipsa journalister om. Jag har några namn jag brukar hänvisa till, och det är personer jag har koll på och vet säger vettiga saker. Ibland efterfrågas någon specifik användare, roll eller ett intresseområde, och då letar och frågar jag alltid innan jag hänvisar. Om någon användare är intresserad av att var på min "snabblista" (hänvisa utan att fråga först) får ni gärna höra av er med vad ni kan tänka er prata om, hur en får tag på er och ringa upp mig så jag får byta några ord med er. Lite som Ygers förslag på lista men inte publik utan via mig. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 17 januari 2017 kl. 11.00 (CET)

Kan jag vara till hjälp på något sätt? Skottniss (diskussion) 17 januari 2017 kl. 13.06 (CET)

@Skottniss: Det tror jag säkert. Hör av dig till mig och berätta mer om dig, dina intressen och vad/när/hur du kan tänka dig vara behjälplig och annat som kan underlätta om någon journalist vill ha kontakt. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 18 januari 2017 kl. 14.40 (CET)

OBS! Se gärna nedan. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 21 januari 2017 kl. 22.42 (CET)

Utvald artikel visas inte på Huvudsida

Hej! Just nu ser jag ingen utvald artikel på Huvudsida (ska vara About a Girl). Har något blivit fel?--Paracel63 (diskussion) 20 januari 2017 kl. 02.40 (CET)

Jag har fixat det nu.

Sammanfattningen som visas på huvudsidan skapas inte automatiskt, utan bygger på att någon har tagit sig tiden att skapa undersidan (i det här fallet Wikipedia:Utvald artikel/About a Girl) manuellt. Så hade inte skett. /Julle (disk.) 20 januari 2017 kl. 04.29 (CET)

 Gillar Tack! Artikeln var inlagd här, så jag trodde att det var under kontroll. Finns det någon instruktion om det hela som borde förbättras någonstans? Kanske vet Tostarpadius (som gjort de fem senaste uppdateringarna här) något? Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 20 januari 2017 kl. 15.56 (CET)

Jag har inte förbättrat instruktionerna, vad jag kan minnas, och i så fall är de bristfälliga. Jag har försökt rätta till gamla misstag, men uppenbarligen inte upptäckt detta. Ett problem är att inaktuella sammanfattningar sedan länge inte har flyttats till kategorin för dylika. Det har jag inte orkat ta tag i. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2017 kl. 16.03 (CET)

Wikipedia:Dagens skandinaviska artikel/svenska och Wikipedia:Utvald artikel/samtliga kan vara bra att kolla på, om man vill se vad som kommer på huvudsidan framöver. ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 20 januari 2017 kl. 18.36 (CET)

En sidofråga: hur ser man när en viss artikel visats på huvudsidan? Jag går aldrig in via den utan via min bevakningslista, men jag skulle vilja se när utvalda artiklar jag bidragit till visats. /Ascilto (diskussion) 20 januari 2017 kl. 18.43 (CET)

@Ascilto: Här listas alla artiklarna efter datum. I den här undermallen kan man ändra vad som visas när.--Paracel63 (diskussion) 21 januari 2017 kl. 22.32 (CET)

Wikipediamuseum

Det slog mig att det skulle vara roligt att kunna se hur svwp såg ut första dagen, efter en vecka, efter en månad och på första årsdagen. Är det möjligt att åstadkomma? /Ascilto (diskussion) 20 januari 2017 kl. 16.20 (CET)

Intressant tanke, ett väsentligt problem är väl dock att historiken inte är ordentligt sparad från de tidiga åren. Rasmus 28 20 januari 2017 kl. 16.54 (CET)

Wayback Machine har exempelvis 525 sparade versioner av huvudsidan för svwp, från 13 september 2006 och framåt. Kanske adressen för huvudsidan var något annat tidigare. --Larske (diskussion) 20 januari 2017 kl. 16.58 (CET)

(Redigeringskonflikt) Jag tänker mig att man klickar på en museiknapp och får se hur sajten såg ut då med förstasida, artiklar, länkar, allt precis som det var förutom en knapp med ta mig tillbaka till nutiden. Det skulle ge ett djupperspektiv och kunna öka stoltheten över allt vi gemensamt åstadkommit sedan dess. /Ascilto (diskussion) 20 januari 2017 kl. 17.00 (CET)

Ja, det vore roligt. Wayback Machine är antagligen det närmaste man kan komma med rimlig arbetsmängd. Ett problem om man utgår från vårt system är att mallar ändrats och t.o.m. raderats, medan historikfunktionen använder senaste version av alla mallar. En sida med länkar till Wayback Machine kunde vi ju ordna. --LPfi (diskussion) 22 januari 2017 kl. 10.22 (CET)

Hagby Uppsala

Fråga om nyupptäckt runsten flyttad till Wikipedia:Faktafrågor.--LittleGun (diskussion) 22 januari 2017 kl. 09.32 (CET)

Lista över kyrkobyggnader i Sverige

Flyttad till Wikipedia:Anmäl ett fel.--LittleGun (diskussion) 22 januari 2017 kl. 09.34 (CET)

Lenke til Hagby i artikkel Hagby kyrka, Uppland

Flyttad till Wikipedia:Anmäl ett fel.--LittleGun (diskussion) 22 januari 2017 kl. 09.39 (CET)

Islands indelningar

Det pågår en diskussion om Islands indelningar på Wikipediadiskussion:Projekt_alla_platser-städning#Akureyri där ämneskunniga gärna får ta sig en titt! Taxelson (diskussion) 22 januari 2017 kl. 18.10 (CET)

På cebwiki har projektet nu nått Sverige! -- Innocent bystander (diskussion) 23 januari 2017 kl. 07.37 (CET)

Just nu 6 666 robotskapade Sverigartiklar på cebwp. Här är en lista med den senast skapade först. --Larske (diskussion) 23 januari 2017 kl. 08.08 (CET)

Starkare verktyg för att upptäcka/hindra klotter

Just nu fungerar klottersanerandet bra, vi har både klottersanerare aktiva som varit med en tid och några bra nya, och samtidigt är klotterintensiteten låg så här i början av terminen. Men i maj och även några dagar i november/början av december var det tufft och närmast övermäktigt. Och jag anser som när jag tog upp en tråd om detta i maj, att det är fortsatt viktigt vi ser över om vi kan hitta starkare hjälpmedel för att lättare neutralisera klottrarna - det var väldigt skönt under julledigheten när skolledighet medförde en mycket ringa och helt hanterbar mängd klotter. Vi diskuterade då Ores, som kan styras till att ge tydligare blänkare på SÄ, men kräver att man uppdaterar "regler" manuellt först. Vi har sedan missbruksfiltren där bla Nirmos gjort en jättebra insats, och ger god ledning i sin märkning av misstänkta klotter. Jag funderar på om det går utvidga till att man känner av konton som ofta varit blockerade (Skol-ips). Ibland känns det ju tröstlöst att ge 37e blockeringen till ett konto, kunde inte dessa hejdas helt under skoltid tex.Yger (diskussion) 18 januari 2017 kl. 10.30 (CET)

Jag har skrivit det förut, men från mitt perspektiv är det delvis lite förvånande att det ibland råder brist på klottersanerare. När jag själv skapar nya artiklar, vilket jag under nuvarande period sedan fr.o.m. september gjort regelbundet upp till ca sex gånger i veckan (mer under höstlovet och jullovet), så får de första dygnet mellan 20 och 30 besök och det har inte avtagit med tiden, snarare tvärtom. Det ser alltså ut som om det är ganska många som patrullerar SÄ, särskilt med tanke på att jag tidigare var uppsatt på någon sorts whitelist, varifrån jag togs bort när jag blev tillbakarullare. Jag vet inte hur jag skall tolka detta? Är så många misstänksamma mot vad jag gör eller är så många intresserade av att följa allt jag skriver? Hursomhelst, det är 20-30 användare som har tid att patrullera sidor av en användare som borde vara betrodd eller åtminstone igenkänd. Å andra sidan dyker det dagligen upp ett antal ändringar i min bevakningslista (jag bevakar ca 15 000 artiklar) som antingen är färgmarkerade och/eller skrivna av IP-nummer eller okända rödlänkar, där ingen på flera timmar gått in och korrigerat klotter eller misstag. För två år sedan, när jag inte var aktiv under en period, erfor jag att felaktigheter lämnades okorrigerade under hela den tid jag var inaktiv. Jag får inte ihop det här. Det ser alltså både ut som om många har tid att patrullera nyskrivna artiklar och som om en hel del klotter och felaktigheter lämnas utan åtgärd. /Ascilto (diskussion) 18 januari 2017 kl. 11.50 (CET)

För dem som inte känner till det syftar Ores på Objective Revision Evaluation Service. För att använda det verktyget behöver vi träna programvaran att känna igen flera sorters klotter. Diskussionen i maj ägde rum här.//Hannibal (diskussion) 18 januari 2017 kl. 12.17 (CET)

Det är riktigt att det större delen av klottertiderna (skoltid) finns det klottersanerare på plats. Men veckan har 5 dagar och många timmar varje dag och det uppstår då och då luckor när ingen är på plats. Då jag efterpatrullerar samtliga redigeringar som görs alla dagar alla timmar, så märker jag om klottersanerare inte varit på plats och klottersanerar då själv (jag märker det oftast inom en timme som klottret lagts in). Men jag anser ändå det vi har är en risk. Vissa dåliga tider är huvuddelen av redigeringar klotter dvs upp till 3-4 per minut, och då medför bara någon timme utan sanerare på plats, väldigt många förstörda artiklar, och dessa tider är det svettigt hålla undan. Och de flesta då är återkommande skolklottrare.Yger (diskussion) 18 januari 2017 kl. 12.28 (CET)

Jag känner fortfarande som jag gjorde då i maj, a) oro för när de nu aktiva klottersanerarna inte finns på plats längre, b) att det kunde finnas plats för en "larmknapp" som lägger upp en tydlig skylt på ens bevakningslista eller på en särskild sida. Jag uppmuntrar fler att lägga in den här länken bland sina standardsidor/bokmärken att öppna då och då. Se även mina fortsatta tankar här.//Hannibal (diskussion) 18 januari 2017 kl. 12.42 (CET)

Huvudsaken är att vi har tillräckligt många administratörer. Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 12.57 (CET)

Det är fler än administratörer som klottersanerar och klottersanering kan inte vara administratörers främsta ansvar. De vanligaste uppgifterna som kräver adminverktyg är att flytta och radera artiklar samt blockera klottrare. /Ascilto (diskussion) 18 januari 2017 kl. 13.01 (CET)

Ja, och blockering måste många gånger ske snabbt för att få bukt med klottret. Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 13.02 (CET)

Fler administratörer är bra, och bättre processer som Hannibal fört fram. Men vi har en skepp som läcker kraftigt och med grundläggande risk om detta inte hanteras hela tiden att skeppet sjunker. Fler som öser är bra och sätt avlösa ösare, men än bättre är verktyg som gör det läcker mindre och att de som öser har kraftfullare verktyg. Och att vänta med den åtgärden tills skeppet halvt sjunkit och alla är medveten om problemet är för sent.Yger (diskussion) 18 januari 2017 kl. 13.10 (CET)

Finns det statistik som visar att problemet är så allvarligt? Oftast när jag gör en tillbakarullning har någon annan redan hunnit före. Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 13.16 (CET)

Tyvärr har jag samma erfarenhet som Ascilto ovan. Jag har korrigerat ett flertal artiklar där IP-nummer har gjort felaktiga ändringar och där dessa har saknat källor. Många sådana felaktiga inlägg har legat kvar sedan många år. Klottersanerarna måste ha ett visst mått av allmänbildning för att kunna bedöma vad som har skrivits in i sådana fall.-Wvs (diskussion) 18 januari 2017 kl. 13.17 (CET)

(Redigeringskonflikt) Vad gäller 37:e blockeringen: Det är alltför vanligt att invriga klottrare bara stängs av för några timmar. Om man när det skett ser i historiken hur ofta de återkommit borde det vara okontroversiellt att förlänga. Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 13.19 (CET)

Det problem Wvs pekar på kan knappast lösas med hjälp av verktyg. Robotar saknar allmänbildning. Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 13.20 (CET)

Så sant, men jag ville passa på attpåpeka att kvaliteten på WP försämras genom utebliven klottersanering.-Wvs (diskussion) 18 januari 2017 kl. 13.24 (CET)

Jag har senaste året lagt 1881 blockeringar trots jag inte vill agera som klottersanerare. Och jag tror mig inte behöva tips om hur långa blockeringar jag bör lägga, däremot är det mycket frustrerande att minst hälften av de blockeringar jag lägger avser hopplösa klotterkonton (10 år av återkommande klotter int3e en enda seriös redigering). Vad har ni andra emot att jag frågar om det med verktyg går lättare agera mot dessa?Yger (diskussion) 18 januari 2017 kl. 13.29 (CET)

Jag har inga problem med att ställa in filtren så att de sorterar in IP-adresser som blivit blockerade gång på gång (en automatisk svartlistning, där det också bör gå att vitlistas), för automatisk blockering under tyngre perioder - förutsatt att det går att göra rent tekniskt. Jag missade den delen i ditt första inlägg, trots att jag läste det två gånger.//Hannibal (diskussion) 18 januari 2017 kl. 13.42 (CET)

@Yger: Jag tror verkligen inte att Du behöver tips om hur långa blockeringar som bör läggas. Däremot kan nyblivna administratörer behöva detta. Mitt intryck är att de ofta är alltför försiktiga i början. Jag har heller inte uppfattat budskapet tidigare att Du inte vill fungera som klottersanerare. Då är behovet av en större kader än tydligare! Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 14.27 (CET)

(Redigeringskonflikt) Utan att jag själv hänger på SÄ stödjer jag givetvis både kraftfullare verktyg och svartlistning av återkommande klotter-IP. Allt för att underlätta för alla som har godheten och solidariteten att hänge sig åt detta tålamodsprövande arbete, oftast utan särskilt mycket tack. /Ascilto (diskussion) 18 januari 2017 kl. 14.30 (CET)

T jag efterfrågar inte fler, de som finns räcker i allmänhet. Men det är endast jag som efterpatrullerar och upptäcker när ingen varit inne (även om det inträffade flera timmar bakåt~).Yger (diskussion) 18 januari 2017 kl. 15.04 (CET)

Stänga av möjligheten att redigera oinloggad?

Vi kanske - återigen - borde fundera på att faktiskt stänga av möjligheten att redigera oinloggad? Det är dock en diskussion som vi inte skall ta på BB, utan på en mer lämplig diskussionssida. Riggwelter (diskussion) 18 januari 2017 kl. 14.34 (CET)

Jag har funderat i dessa banor. Trots idogt tillbakarullande och blockerande är det bara en lindring av symptomen, inte lösning av problemet. Möjligen blockera oinloggade redigeringar under skoltid? Mvh Luriflax (diskussion) 18 januari 2017 kl. 14.37 (CET)

Jag tror att det är att slänga ut barnet med badvattnet, men däremot stöder jag Ygers förslag om att göra IP-adresser som har flera/övervägande klotterredigeringar bakom sig blockerade under skoltid, förutsatt att det går att göra.//Hannibal (diskussion) 18 januari 2017 kl. 14.45 (CET)

Jag har också tänkt i liknande banor. Men i höstas uppmärksammade jag att det skapades fler konton som var klottrare, och jag inbillar mig det berodde på att jag mer bestämt blockerar, vilket ju ändå ger möjlighet skapa konton. Jag har också märkt att vissa dager och tider, ofta inte tidigt på dagen, finns det en hel del vettiga redigeringar. Men jag funderar ändå i sådan banor, att om det inte går identifiera återkommande skolklottrare, kanske vi behöver Stora Knappen som vi sätter på och av under dagen (det skulle ju gå synliggöra som chatten om den var på eller av).Yger (diskussion) 18 januari 2017 kl. 15.09 (CET)

Jag tror att vi är onödigt oroliga för att blockera möjligheten att redigera oinloggad. Det är alltid ett steg ytterligare att skapa ett konto (att steg som klottrare inte alltid kanske är beredda att ta) och den som verkligen är intresserad av att bidra seriöst är nog mer benägen att faktiskt skapa ett konto. Vi skulle ju faktiskt kunna pröva under, säg ett år, och se om det blir någon skillnad? Riggwelter (diskussion) 18 januari 2017 kl. 15.14 (CET)

Jag tycker som alltid att det vore jättesynd. En av grundpelarna i wikipediriet är att det bara ska vara att klicka redigera och rätta. Inte som på alla anadra sajter: Först skapa konto och sen kanske man får redigera. Om vi provar ett år så säger min kristallkula att vi självfallet får minskat klottrande. Den stora majoriteten av goda redigeringar görs av redan inloggade och allt som försvårar redigerande skapar minskat klottrande. Framförallt, vilket är bebisen som åker ut, så skapar den också färre positiva överraskningar av typen:" Va, är det bara att rätta? Wow!"--LittleGun (diskussion) 18 januari 2017 kl. 16.29 (CET)

Jag ser det som en mindre nackdel jämfört med den stora fördelen av minskat klotter. Är det så viktigt att vara principfast att alla dessa oändliga arbetstimmar ska gå åt till klottersanering? Om klottret hade minskat hade klottersanerarna kanske kunnat ägna tid till att förbättra uppslagsverket istället för att ta bort klotter. De bra redigeringar som görs av ip-nummer hade nog tynat i jämförelse med vad de flitiga klottersanerarna skulle kunna åstadkomma om de använde tiden till artikelskrivande istället för klottersanering. För egen del känns det väldigt långsökt att registrering skulle bli obligatoriskt 24/7 permanent, kanske för att klottersanering blir lite av en hobby många inte vill släppa, eller bara av principfasthet hos många användare (gemenskapen?). Att införa ett registreringskrav under skoltimmar verkar dock, fullt rimligt. Om det förslaget möter motstånd, kanske ett registreringskrav under bara de timmar då det brukar vara som allra-allra värst? Om jag ska tycka något så är jag för alla förslag/försök med registreringskrav, men jag ser det inte som så viktigt. Ska jag vara fullständigt ärlig är nog klottersanerandet/adminsysslorna lite av en hobby på något vis, så jag bryr mig kanske egentligen inte så mycket hur det blir. Skottniss (diskussion) 18 januari 2017 kl. 17.15 (CET)

Jag tycker, liksom LittleGun som alltid, att det vore riktigt, riktigt dåligt, och inte bara för att jag själv aldrig hade blivit wikipedian om möjligheten att redigera oinloggad (vilket jag ibland fortfarande gör, och som var mitt primära sätt att redigera i ett gäng år) inte hade funnits. Jag vill att vi sneglar mer på ORES, på redigeringsfilter och andra tekniska lösningar som kan hjälpa oss att göra bördan lättare istället för att göra steget till redigering större för nykomlingar. För vår överlevnad måste vi vara öppna och ha låga trösklar för nya användare; jag tror att kontoregistreringskrav utan att man fått chansen att smaka på redigeringen genom att bara trycka på redigeraknappen är väldigt fel sätt att gå.

Däremot kan vi säkert bli bättre på att under längre tid bblockera återkommande problematiska IP-adresser. /Julle (disk.) 18 januari 2017 kl. 18.23 (CET)

Jag är öppen för alla lösningar, men om vi ska göra det svårare att redigera anser jag att det måste finnas data som stöder åtgärderna. Dels för att vi ska se att det verkligen är ett problem och dels för att vi ska kunna se när vi har vidtagit tilläckliga åtgärder och inte behöver stänga av mer. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 18 januari 2017 kl. 22.07 (CET)

Fråga: Den typ av utestängning av oinloggade ni nu talar om, är alltså en js-blockering?! En blockering som går att förbigå genom att stänga av javascript i sin browser? -- Innocent bystander (diskussion) 18 januari 2017 kl. 17.23 (CET)

Genom att blockera möjligheten att redigera som IP-nummer innebär inte att man förhindrar vem som helst från att redigera Wikipedia. Alla kan registrera ett konto (det finns ingen kostnad förknippad med det förutom tid) och därför kan alla också redigera. En som vill bidra seriös till uppslagsverket kommer inte hållas tillbaka på grund av detta, däremot lär klottrare inte orka ta tiden för att registrera ett konto. Kostnaden i tid är för stor för det enkla nöjet att sabotera något som ändå återställs på några sekunder. Får man dessutom kontot blockerat så kommer detta absolut inte bli värt besväret då man måste tänka ut nytt användarnamn och liknande. dnm ^{(d | b)} 18 januari 2017 kl. 17.35 (CET)

Använder sig inte tyska wikipedia av någon slags medelväg. Även oinloggade kan redigera, men deras redigeringar måste granskas av andra användare (kanske administratörer?) innan de blir synliga i artikelrymden? Hur som helst så är jag positivt inställd till inskränkningar i redigerande för oinloggade.--Gotogo (diskussion) 18 januari 2017 kl. 17.46 (CET)

Stämmer att man inte hindrar vem som helst. Men man försvårar för vem som helst. Usch! Det blir färre Wov!. Vi behöver flera Wov! i världen...--LittleGun (diskussion) 18 januari 2017 kl. 17.49 (CET)

Den enda nackdel jag kan komma på med att kräva inloggning för att kunna redigera är att vi riskerar att tappa nybörjare som behöver få aha-upplevelsen av själv kunna redigera (seriöst) som den motivation som krävs för att ta steget och skaffa ett användarnamn. Är det inte så de allra flesta som på egen hand "upptäcker" Wikipedia börjar? Tyvärr är den nackdelen rätt stor! Det behövs en ständig påfyllning av nya skribenter så varje hinder för att få det är ett problem. --Larske (diskussion) 18 januari 2017 kl. 17.51 (CET)

Kan man inte lösa det på andra sätt? Typ att köra som "reklamkampanjer" med "du kan också redigera Wikipedia" eller någonting... Det är kanske inte en bra idé i sig, men att på något sätt göra det lättare för läsare att faktiskt förstå att "jag kan också redigera Wikipedia". Fast egentligen, är det inte allmän vetskap att "Wikipedia är opålitligt för att vem som helst kan redigera Wikipedia"? Den meningen har jag hört otaliga gånger i alla fall. Skottniss (diskussion) 18 januari 2017 kl. 17.56 (CET)

Enligt min (som vanligt föga) ödmjuka åsikt är det en helt rätt lösning att stänga möjligheten för oinloggade att redigera (och till och med ha ett dygns fördröjning innan man kan redigera efter att ha skapat ett nytt konto - och kanske kan man till och med blockera IP-adressen i tio minuter för nyregistrering av konton så att man inte sitter och skapar klotterkonto1, klotterkonto2, klotterkonto3... för framtida missbruk). Det är ett massivt jobb som utförs av er som sanerar klotter, men det är egentligen ett onödigt extraarbete och, som anförts ovan, ni kunde använt er tid bättre för det som fixas av oinloggade (eller mobiler) håller ofta låg kvalitet vad gäller exmpelvis referenser o.dyl. Måhända kan man tillåta att man som oinloggad kan skriva på diskussionssidorna (om detta är möjligt?), då förstörs inte artiklarna åtminstone, och kanhända finns det någon som bevakar sidan som kan utföra ändringen om den är seriös (eller om ämnet är väldigt aktuellt så finns det kanske någon inloggad som kanske kollar - kunde man få nån form av *blink* på att diskussionssidan ändrats det senaste dygnet eller så så kan det ge en "aha, någon har något att tillfoga"-upplevelse, eller?). Och om det är så att det inte går att filtrera på IP-nummer kontra användarnamn (för något måste ju skickas, eller? Systemet torde väl veta om IP-nummer si eller så är inloggad som använare "X" och så vidare) måste väl detta bero på sloppy programming? Just my opinion. --Episcophagus (diskussion) 18 januari 2017 kl. 18.42 (CET)

Det är förvånansvärt vanligt att folk inte vet att de kan redigera Wikipedia. /Julle (disk.) 18 januari 2017 kl. 18.14 (CET)

Det är diskussionssidorna ip-numren skall hålla sig borta ifrån. Där gör de mer skada än nytta. Tostarpadius (diskussion) 19 januari 2017 kl. 02.57 (CET)

Jag har skrivit om och lagt tillbaka MediaWiki:Gadget-PreventAnonEditing.js nu, så att möjligheten återigen finns. Och för att svara på Innocent bystanders fråga: Ja. Det finns ungefär ett halvt dussin andra sätt att komma runt det också. Skriptet hindrar egentligen inte någon att spara en redigering. Det kapar bara (de mest uppenbara) redigeringsknapparna. Nirmos (diskussion) 18 januari 2017 kl. 18.00 (CET)

Den som vill testa hur det ser ut när finessen är default kan gå in i inkognitoläge (eller motsvarande) och sedan lägga till ?withGadget=PreventAnonEditing i adressfältet. Nirmos (diskussion) 18 januari 2017 kl. 18.24 (CET)

Jag håller helt med LittleGun med fler. Jag har mer än en gång varit på forum och varit på väg att svara men insett att det krävs nån form av registrering och därför struntat i det. Någon gång även efter att jag faktiskt skrivit svaret. Sedan tror jag inte vi ska vara för rädda för klotter. Det får inte ta över men enstaka fel kanfaktiskt reta en att göra något åt det och därför vara en väg in. Det har skett en del forskning på nya på Wikipedia. Jag minns inte mycket av den men barriärer och för mycket byråkrati att ta sig igenom var definitivt sådant som gjorde att färre stannade. --افيراتير (diskussion) 18 januari 2017 kl. 18.37 (CET)

Jag uppfattar att ingen egentligen fört fram att ipnumemr skulle vara uteslutna 24/7. Att bara för in det mellan 8-12 skoldagar skulle underlätta väldigt mycket (2/3 av skolklottret sker då, och efter 12 brukar det finns fler klottersanerare på plats).Yger (diskussion) 18 januari 2017 kl. 18.44 (CET)

Min uppfattning är att anonyma redigeringar skall stängas av helt eller inte alls. Alla mellanvägar brukar bli mer komplicerade, svårare att upprätthålla, knepigare att reglera och antagligen svåra att nå konsensus kring eftersom det kräver tid och energi att sätta sig in i detaljerna. Mitt förslag är att vi testar att stänga av möjligheten helt under något år och sedan utvärderar resultatet. Jag tror faktiskt inte att vi förlorar riktigt så mycket som kan befaras, men det skulle i så fall visa sig. Riggwelter (diskussion) 18 januari 2017 kl. 19.57 (CET)

Hear! Hear! Till och med så att det bör finnas en fördröjning innan ens konto blir aktivt. Att få omedelbar access till ett nyupplagt klotterkonto kanske inte är så mycket broms. Men tar det en timme så kan man faktiskt vänta om man är seriös, medan man inte längre omedelbart kan vara en "tuffing" på skolgården. --Episcophagus (diskussion) 18 januari 2017 kl. 20.18 (CET)

Betydligt färre skulle börja redigera under de förutsättningarna. Det skulle kräva att man verkligen vill och har som mål att börja redigera, att man verkligen vill skriva ett uppslagsverk på fritiden. Få börjar med att ha investerat så mycket i uppslagsverket: man inleder med små redigeringar och blir sedan gradvis mer engagerad. Jag rättade mest stavfel (som IP-användare) i ett par år innan jag började skriva på allvar. /Julle (disk.) 18 januari 2017 kl. 20.23 (CET)

Vilken kvalitet har dessa "småredigeringar". Är de belagda med referenser? Eller är det mest, "nä så tycker inte jag att det är"? Är man seriös så är man seriös... --Episcophagus (diskussion) 18 januari 2017 kl. 20.31 (CET)

Forskning på engelskspråkiga Wikipedia (presentation, Aaron Halfaker) visar att 15–20% av innehåll som behålls kommer från IP-redigeringar. Jag ser ingen nämnvärd anledning att tro att det skulle se så värst annorlunda ut för oss. Annars är det mycket stavfel, uppdateringar av föråldrat material (till exempel i tabeller) och dylikt. /Julle (disk.) 18 januari 2017 kl. 20.49 (CET)

Och hur mycket av detta skulle gå förlorat om man var tvungen att logga in? Även jag har någon gång gått in och ändrat oinloggad "utan att tänka på det", men hade jag fått ett "Sorry, you have to..." så hade jag sagt "F*n också!" och sedan loggat in. --Episcophagus (diskussion) 18 januari 2017 kl. 20.56 (CET)

Ja, du loggar in om det krävs för att redigera men jag tror inte det gäller alla. Jag tror att många bara låter bli att redigera i den situationen och sedan aldrig blir en aktiv användare. Jag tror dock inte vi någonsin kommer få reda på om det är försumbart antal eller ett betydande antal som försvinner om det blir jobbigare att redigera.--Kruosio (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.02 (CET)

Till och med jag skulle göra färre redigeringar om det krävdes (ganska många av mina är småputs, som att fixa till stavfel eller dylikt), och mitt liv kretsar ganska mycket kring Wikipedia.

2014 gjordes en studie där på engelsk-, tysk-, fransk- och italienskspråkiga Wikipedia gav vissa IP-användare en popup som bad dem att registrera sig innan de fortsatte. Den krävde det inte ens så som vi föreslår; den bara tyckte att det var en god idé. Bidragen föll ändå med tjugofem procent. /Julle (disk.) 18 januari 2017 kl. 21.13 (CET)

Ett annat intressant experiment är det här, där man slog på möjligheten att redigera anonymt på italienskspråkiga Wikipedia vilket inte ändrade takten registrerade nya användare. Man kunde tänka sig att den skulle falla, eftersom man kunde anta att folk som vill redigera registrerar sig om de inte kan, men det verkar som om de som annars skulle ha redigerat som IP-nummer helt enkelt struntade i det om de var tvungna att registrera sig. /Julle (disk.) 18 januari 2017 kl. 21.20 (CET)

Det framgår inte hur många av dessa "saknade" inlägg som var klotter! Och Italien, tja, inte för att jag har fördomar... --Episcophagus (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.27 (CET)

Vad är det som gör att det inte går att lägga 10 år långa mjuka blockeringar så fort skolklotter dyker upp från ett ip-nummer? -- Innocent bystander (diskussion) 18 januari 2017 kl. 20.21 (CET)

Eller skulle det gå med bot. Först för de som nu är långtidsblockerade lägga in en lämplig text detta ip numemr är tv blockerat från redigerings pga klotter, om detta önskas hävt lägg in mall avblockering. Och sedan årligen i mitten av augusti återlägga niomånaders blockering på alla med den texten .Yger (diskussion) 18 januari 2017 kl. 20.34 (CET)

För några år sedan hade jag en kraschad dator, så jag cyklade ner till biblioteket för att fixa det jag höll på att skriva och upptäckte att hela Malmö Stadsbiblioteks limhamnsfilial var avstängd eftersom tydligen någon slyngel suttit och varit en "tuffing". Där är kanske en nackdel med att gå alltför hårt på IP-nummer som sådana (vet inte om detta bättrats sedan dess). --Episcophagus (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.02 (CET)

(Redigeringskonflikt) Jag förstår frustrationen över situationerna när det uppstår mycket klotter, men jag anser inte att ett stopp av redigering som oinloggad är rätt väg att gå. Vi framhåller att det skall vara enkelt att redigera, och ett kontoskapande medför en tröskel. Att, som föreslagits ovan, fördröja användningen av nya konton med någon timme, är en en ännu sämre idé. De seriösa som vill börja redigera går inte först in och skapar ett konto och återkommer efter en timme för att då redigera. Jag minns själv när jag började att jag skaffade mig kontot och direkt redigerade, därför att jag då var inspirerad att göra det. Att lägga längre blockeringar på IP-nummer med ofta återkommande klotter har jag däremot inget emot.--Historiker (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.06 (CET)

Mitt förslag som jag skrev i april förra året: "Yger och övrig gemenskap: Är det inte på tiden att sv.Wiki inför ett slags "undantagstillstånd" för oregistrerade bidragsgivare vid extremt mycket klotter och vandalism? Där man helt enkelt stänger av funktionen för de oregistrerade bidragsgivarna att redigera och skapa artiklar, i syfte att lugna ner situationen under en viss tidsperiod? Det är bara göra så att det kommer upp en text som förklarar situationen när den som är oregistrerad försöker redigera/skapa. Det må vara i det extremaste laget men hellre det än att volontärer går på knäna för att hålla webbplatsen ren från klotter och annan vandalism! Den här åtgärden skulle dock inte kunna stoppa Nordisten från att vandalisera eftersom den är en registrerad användare... DIEXEL (diskussion) 28 april 2016 kl. 10.54 (CEST)." Länk: Rapport från SÄ-arbetet. DIEXEL (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.10 (CET)

DIEXEL: Om du läser den diskussionen så ser du att jag redan fixade det senare samma kväll. Och om du läser den här diskussionen så ser du att den finessen nu är tillbaka. En administratör kan nu alltså hindra redigeringar från oinloggade. Nirmos (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.34 (CET)

Rätt DIEXEL! Vad är det som gör Wikipedia så unikt? Var annars kommer du in på exempelvis ett forum utan att vara registrerad användare? Vem får (till Historiker mfl.) kommentera på ställen som (för att ta ett exempel) Youtube utan att vara inloggad? --Episcophagus (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.19 (CET)

Tja ... det som gör Wikipedia unikt är vår framgång? Wikipedia är världens mest lyckade kollaborativa webbplats; om andra gör någonting vi inte gör vet jag inte om det per definition måste vara ett argument mot oss. /Julle (disk.) 18 januari 2017 kl. 21.30 (CET)

Du läser det jag skriver som Horn-Pär själv läser bibeln! --Episcophagus (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.49 (CET)

Om jag antyder att du har uttryckt någonting du inte vill säga ber jag uppriktigt om ursäkt. Jag tolkade dig som följande: Nästan alla webbplatser kräver registrering, vad har vi för anledning att tro att vi inte också skulle vinna på det? Mitt svar på det var att Wikipedia är unikt framgångsrikt inom vårt fält, och att jag personligen är övertygad om att så låga trösklar som möjligt för att bidra – till exempel anonyma redigeringar – är den centrala förklaringen. /Julle (disk.) 18 januari 2017 kl. 21.55 (CET)

(det är en hel lång radda kolon nu!) Det jag försökte säga var att det är mer eller mindre normalt att webplatser kräver registrering, maildresser etc för att man ens skall tillåtas yttra sig eller påpeka ett fel. Om Wikipedia är ett uppslagsverk vars uppgifter skall vara åtminstone i någon mån trovärdiga, måste man då inte ställa ett minimikrav på bidragsgivarna? Enligt min mening är detta självklart, vi måste hålla näsan över Facebookträsket. Jag godtar din ursäkt (som inte behövdes) och ber själv om ursäkt om jag skrivit något som går att missförstå (och såklart har jag det, allt annat är otänkbart!). Hilsen, Episcophagus (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.08 (CET)

Jag är helt emot allt detta. Det hela löses lätt med fler administratörer. Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.24 (CET)

återigen, den fråga jag tar upp löses Inte med fler administratörer, eller ens lite fler klottersanering. Så länge klottersanerarna dyker upp lite då och då finns det alltid en sannolikhet det finns noll inne en viss tidsperiod. Yger (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.29 (CET)

Jag delar inte den uppfattningen. Är administratörerna tillräckligt många finns det alltid någon på plats. Skall uppgiften vara meningsfull måste de ha något att göra. Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.33 (CET)

Det är inte en uppfattning utan hur det fungerar med sannolikheter. Full täckning kräver schemalagd närvaro eller efterpatrullering. Och varför behöver du lägga in negativa synpunkter på något som inte berör dig eller ditt redigerande, men som många ser som vore en hjälp.Yger (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.36 (CET)

Klottersanerare växer tydligen på träd, så det är bara att gå ut och plocka. --Episcophagus (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.43 (CET)

Jag har efterlyst statistik. Den har inte levererats. Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.37 (CET)

återigen, det ges ungefär 5000 blockeringar om året. En majoritet av dessa är återblockeringar av skolipar. Dessa återställningar och återblockerignar tar orimligt mycket tid för några av oss. Med bättre rutiner/verktyg kan vi minska detta till kanske häften.Yger (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.44 (CET)

Återigen, med fler administratörer skulle arbetet fördelas bättre. Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.04 (CET)

Kan vi sätta streck för upprepning av antalet administratörer-argumentet, tack? Ni kommer inte längre. Nya synvinklar eller nya användare föredras.//Hannibal (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.07 (CET)

Varför måste vi dra ett streck här? Det är den bästa lösningen. Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.14 (CET)

{(Redigeringskonflikt) Ingen av oss har intresse av att de som klottersanerar uppfattar situationen som hopplös och ger upp. Själv lärare som gärna lär ut hur man kan använda Wikipedia i skolarbetet, stöder jag att vi prövar att stänga av möjligheten för IP-nummer att redigera vardagar mellan 08.00 och 16.00. Låt säga under ett halvår. Det skulle tyvärr drabba alla som inte har ett arbete att gå till och som då inte kan redigera oinloggade dagtid, men det får det vara värt under en prövoperiod som sedan utvärderas. Även den tyska modellen att alla oinloggade redigeringar måste godkännas av registrerade användare, är värd att pröva under en period. Tyvärr försvann det förslaget fort ur den fortsatta diskussionen. /Ascilto (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.17 (CET)

Tyskspråkiga Wikipedia har för närvarande fler än elvatusen sidor i sin backlog. Vissa sidor har legat i närmare femtio dagar. Detta trots att fler än sjuttontusen användare har behörighet att granska versioner. Flagged revisions innebär större arbetsbörda, inte mindre, när redigeringarna uttryckligen måste godkännas. /Julle (disk.) 19 januari 2017 kl. 03.10 (CET)

Alla bör inte bli lidande på grund av att någon missbrukar sina möjligheter. Fler administratörer är och förblir lösningen! Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.20 (CET)

Tack Tostarpadius, din synpunkt är noterad och du är varmt välkommen att föreslå lämpliga kandidater på Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet. Det kommer emellertid inte bli bättre av att du upprepar dig hela tiden, det är bara tröttsamt och för inte diskussionen framåt. Vi vet vad du tycker. Rasmus 28 18 januari 2017 kl. 22.26 (CET)

Jag har själv ställt mig till förfogande. Det ämnar jag fortsätta med. Då vill jag ha något att göra om jag blir vald. Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.29 (CET)

Vad själva sakfrågan anbelangar så är jag högst skeptisk till förslaget att stänga av möjligheten att redigera oinloggad. Min erfarenhet är också att det är lättare att börja lite smått oinloggad för att sedan öka sitt engagemang successivt, så började även jag en gång i världen. Att då tvingas logga in riskerar nog att skrämma bort många, likaså har jag svårt att tänka mig att någon väntar en timme eller till och med ett dygn på att korrigera ett stavfel eller liknande (typiska nybörjarredigeringar). Jag delar därför Julles analys ovan och tror dessutom att vi i någon mening tar bort det som är en stor del av nyckeln till vår framgång. Samtidigt ska jag tillägga att jag är en tämligen sporadisk klottersanerare som är ganska aktiv vissa perioder och mindre aktiv andra, det är därför möjligt att viden av problemet undgått mig. Rasmus 28 18 januari 2017 kl. 22.32 (CET)

Som de flesta andra gjorde också jag mina första redigeringar oinloggad. Men som någon klokt nog påpekade här ovan, så får man väga den stängda möjligheten för oinloggade att redigera en viss tid av dygnet mot att erfarna användare som lägger mycket tid på klottersanering får mer tid att göra kvalitativa, substantiella redigeringar. /Ascilto (diskussion) 18 januari 2017 kl. 23.40 (CET)

Men genom att blockera av människors möjligheter att redigera anonymt under betydande delar av dygnet riskerar vi att i längden slå mot vår egen överlevnad, genom tillväxt av nya skribenter. Forskning som har gjorts av WMF har också pekat mot att skribenter som tidigare redigerat anonymt i markant högre utsträckning blir produktiva än andra. /Julle (disk.) 19 januari 2017 kl. 02.14 (CET)

Dessutom är klottersanering ärligt talat roligt som omväxling. Vilket givetvis inte skall tolkas så att jag skulle sörja om behovet minskade. Men jag har aldrig uppfattat det som meningslöst. Tostarpadius (diskussion) 19 januari 2017 kl. 02.54 (CET)

Behov av data

Av historierna ovan är det svårt att få ett grepp om ifall denna massiva åtgärd faktiskt är motiverad. Hur stor andel av IP-redigeringarna är egentligen klotter? En diskussion kan starta redan innan vi vet nuläget. Hur stor andel klotter skulle det behöva vara för att en sådan här åtgärd ska vidtas? 90%, 50%, 5%, 1‰? Om en väldigt stor andel av IP-redigeringarna är produktiva redigeringar så gör vi ju Wikipedia sämre genom att neka dem tillträde. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 januari 2017 kl. 08.27 (CET)

Skoldagar är ungefär 95% klotter från 8.30-10.30, från 10.30-12.30 cirka 80%. från 13-15.30 50%-60%, efter 1600 25% eller lägre. En skolledig dag är klotternivån omkring 10%. Yger (diskussion) 19 januari 2017 kl. 10.16 (CET)

Jag anser inte att åtgärden är befogad. Snabbare och längre blockeringar torde minska klottret drastiskt. Tostarpadius (diskussion) 19 januari 2017 kl. 10.24 (CET)

Jag skulle gärna se något liknande bilden Tournesol gjorde för några år sedan, fast för alla IP-adresser samt kompletterat med hur många som inte blev återställda. Då har vi beslutsunderlag nog för att se om det är vettigt att slå av redigeringsmöjligheten helt och när i så fall. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 januari 2017 kl. 10.49 (CET)

ORES

Ovan nämns ORES, som är användbart för just det som Yger identifierar som ett av de stora problemen: klotter som blivit liggande och inte omedelbart åtgärdas. Det är inte perfekt, men kan vara till stor hjälp med att minska bördan. ORES är ett verktyg som med hjälp av maskininlärning lär sig känna igen klotter. Det vi behöver göra för att det skall fungera på svenska är att träna det. Vi behöver tillsammans gå igenom 5000 redigeringar och konstatera om de a) förmodligen var skadliga eller inte och b) förmodligen var gjorda i god tro eller inte. Det går att kryssa i att man är osäker. Jag tänker sitta lite med det här i kväll; hjälp mig gärna. 5000 redigeringar är många om man är ensam men få om vi är ett helt gäng.

Gå till Wikipedia:Etiketter och installera finessen. Den stora knappen kommer då att be dig att ansluta till servern. Gör så, och logga in med OAuth. Välj sedan "svwiki" i listan. Sedan kommer du kunna hjälpa till. /Julle (disk.) 18 januari 2017 kl. 18.48 (CET)

Skulle det underlätta få in det om föreningen kunde lägga ner lite tid och få in en baskonstellation av regler?Yger (diskussion) 18 januari 2017 kl. 19.01 (CET)

WMSE, menar du? Jag tror att det skulle underlätta vem det än är som lägger tiden, så länge som personen har erfarenhet av klotterredigering. /Julle (disk.) 18 januari 2017 kl. 20.06 (CET)

Har gjort 50 nu, ska försöka göra fler senare. Om vi är hundra stycken som gör 50 var så har vi ju 5000! Borde gå fort de här om vi hjälps åt :-) Skottniss (diskussion) 18 januari 2017 kl. 20.35 (CET)

Jag har lagt till ORES som finess nu. Finns här. Nirmos (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.12 (CET)

Jag ser inget behov av detta. Fler aktiva administratörer behövs. Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.26 (CET)

Som jag redan påpekat nu flera gånger, detta är sakmässigt fel, pga sannolikhetslagarna. Och om du inte ser detta behovet behöve du inte använda det, men hindra inte oss andra som har behov av denna typ av verktygYger (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.31 (CET)

Rekrytera fler administratörer! Hindra inte dem som vill hjälpa till från att få del av redskapen! Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.36 (CET)

Det är inte en lösning på problemet jag tar upp! Detta har med aannoliketslära att göra.Yger (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.38 (CET)

Du säger själv att det fungerar nu. Fler administratörer löser måhända inte allt, men tillräckligt för att detta inte skall vara nödvändigt. Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.40 (CET)

Fel, fel fel. Det är mina eftrpatrulleringar som gör det inte är ett problem, och efterpatrulleringar behövs om man inte schemlägger klottersaneringen. Fler klottersanerare minskar antalet kvarvarande klotter men minskar det aldrig till noll, oberoende av antal.Yger (diskussion) 18 januari 2017 kl. 21.48 (CET)

Hade vi fler administratörer skulle fler ha efterpatrullerat. Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.01 (CET)

Nirmos: Borde vi inte vänta lite? ORES är inte färdigtränat på svenska. /Julle (disk.) 18 januari 2017 kl. 21.59 (CET)

Julle: Har du tittat på vad jag faktiskt har gjort? MediaWiki:Gadget-ORES.js lägger till samma kodsnutt som m:Wiki labels#Installation säger till användare att lägga till som användarskript. Nirmos (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.57 (CET)

Nu har jag gjort 50 till. Det är väldigt mycket Lsj-redigeringar som går enkelt att bedöma, så även om det är segt arbete går det ganska snabbt att gå igenom 50 stycken. Finns det något ställe där man kan se hur många det är kvar innan vi når 5000?//Hannibal (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.05 (CET)

Arbetet är helt överflödigt om vi bara får fler aktiva administratörer. Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.08 (CET)

Det är möjligt, men det blir inte mer sant för att du säger det igen. Och igen. Matanb (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.14 (CET)

Nej, men det blir inget annat heller. Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.16 (CET)

Om det blir hack i skivan (för er som kommer ihåg sånt), så leder det bara till att eventuella lyssnare stänger av grammofonen, slutar lyssna. /Ascilto (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.28 (CET)

Nirmos: Ah, nej, nu missförstod jag. Mea culpa. /Julle (disk.) 18 januari 2017 kl. 23.10 (CET)

Förslag kring IP-nummer och blockeringstid

Vi har alltså ett återkommande problem med till exempel skolor som ständigt återkommer i klottret. Ett förslag till praktisk lösning: Vi tar för vana att sätta treårsblockeringar på återkommande klotter-IP:n. Vi kommer förlora några bra redigeringar, men kanske vinna mer i minskat klotter. Den IP-adress som har återkommit efter en lång blockering och åter klottrar rekommenderas omedelbart få en ny treårsblockering. Låter det vettigt? /Julle (disk.) 18 januari 2017 kl. 21.55 (CET)

Blockeringarna bör förlängas efterhand. Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.02 (CET)

Det låter vettigt Julle. Ataraxim (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.17 (CET)

Nej. Det kan drabba tredje part om någon från skolan tvärsöver gatan ser till att biblioteket på den här sidan gatan blockeras. Bättre att kräva inloggning! Hur kan detta vara så svårt att förstå? --Episcophagus (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.20 (CET)

Obligatorisk registrering är alldeles fel väg. Tostarpadius (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.23 (CET)

Var står det i bibeln (eftersom du inte anger källa eller argument för ditt påstående så måste jag anta att det kommer från den heliga skrift). --Episcophagus (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.35 (CET)

Skriver Du det för att häckla? Ataraxim (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.50 (CET)

Nej! Men ger man inga argument måste det väl komma från en ofelbar källa? --Episcophagus (diskussion) 18 januari 2017 kl. 23.01 (CET)

I ett samtal som detta kan man inte upprepa alla argument varje gång man uttalar sig. Att man kan börja sin bana här som ip-nummer är guld värt. Det kommer tillräckligt många goda redigeringar från det håller för att jag bestämt motsätter mig att ta bort den möjligheten. Tostarpadius (diskussion) 19 januari 2017 kl. 02.50 (CET)

Jag menar att alla internetabonnenter, vare sig de är bibliotek, skolor, kommunförvaltningar eller andra arbetsplatser, har ansvar för hur datorn används. De är de som måste säkerställa att det inte vandaliseras. Därför är Julles förslag bra. Ataraxim (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.26 (CET)

Bibliotek är en "public service" verksamhet som är till för alla. Bibliotekspersonalen kan inte stå och hänga över axeln på folk som är ute på nätet, lika lite som de kan stå och glo över axeln för att kolla vilken bok eller tidning du läser. Hur kan detta vara så svårt att förstå? TÄNK! --Episcophagus (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.31 (CET)

Jag tycker inte att detta förslag är det bästa för Wikipedia. Vi ska inte drista oss för att blockera återkommande problemnummer en längre period (helst sex eller tolv månader), men tre år är för mig lite för drastiskt. Dieselmotorvagnar (till stationen) 18 januari 2017 kl. 22.34 (CET)

Men 12 månader är väl en bra kompromiss. Ang det där med public service-verksamhet så tycker jag inte att folk skall sitta och titta på barnporr eller klottra på offentliga bibliotek. Ataraxim (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.38 (CET)

Jag brukar själv vara väldigt försiktig med att ange långa blockeringsperioder, och tycker inte om tanken på att långtidsblockera bibliotek, men jag är en sporadisk klotter- och vandalbekämpare. Om de som lägger mer tid än jag gör säger att klotternivån kräver striktare åtgärder får jag lyssna på dem. /Julle (disk.) 18 januari 2017 kl. 22.41 (CET)

Ja. Instämmer med Julle. Matanb (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.41 (CET)

Julle, jag ger gärna ett par exempel så att folk som inte blockerar så mycket (eller inte har tillgång till blockeringsverktygen) kan hänga med. 194.22.238.75 (disk • raderade bidrag • loggar om • whois) och 195.67.95.14 (disk • raderade bidrag • loggar om • whois) blockerade jag nyss i sex månader eftersom numren återkom med klotter knappt tre dygn efter en tidigare blockering på tre månader upphörde (båda IP-adresser blockerades i tre månader den 13 oktober 2016, klottrade och återblockerades den 16 januari 2017). Skulle de återkomma med klotter inom kort period efter nuvarande blockering löper ut kan en förlängning med sex eller tolv månader bli aktuellt enligt min mening. Om det skulle dröja tills de klottrar igen (eller om de kommer med konstruktiva redigeringar sen mer klotter) skulle jag vara benägen att lägga en kortare blockering. Dieselmotorvagnar (till stationen) 18 januari 2017 kl. 23.12 (CET)

194.22.238.75 tillhör Kristinehamns kommun, ta kontakt med [email protected]. 195.67.95.14 tillhör Emmaboda kommun och ta även i detta fall kontakt med [email protected]. Skulle kunna ge mer info, men vill inte. Men sök IP-adresserna på RIPE.net för att komma en bit på väg. --Episcophagus (diskussion) 18 januari 2017 kl. 23.29 (CET)

Ataraxim: Och det är vad folk gör som går ut på nätet på biblioteket? Suck! Har du inte mer att komma med? Dagens sämsta - nä, årets sämsta! --Episcophagus (diskussion) 18 januari 2017 kl. 22.53 (CET)

Vad jag avser göra

Jag avser skapa en ny mall som är starkare än {{k6}} och som då kan ligga kvar när en lång blockering följa av nytt klotter inom någon månad efter blockeringen löper ut. Bara att slippa lägga till en ny mall vid varje förlängning sparar in mycket tid. Sedan skall jag försöka få till att i mallen för längd för blockering läggas in till 15 juni (då slipper jag joxa med längden vid blockering och sparar då tid). Sedan tänker jag att så fort en tidigare långtidsblockerad skolIP klottrar jag lägger en blockering till 15 juni. Det är lite hårdare än idag då vi i princip lägger till terminsslut, nu blir det till läsårsslut i stället. Jag uppfattar denna åtgärd har stöd i diskussionen ovan. Dessutom anser jag det vore mycket bra om vi kunde få igång Ores. Som Julle skriver skulle detta göra lättare upptäcka klotter och göra "systemet" mindre beroende av min efterpatrullering. Och jag vill be om ursäkt för att jag kom i affekt, och gjorde onödiga inlägg, när jag upplevde att den inledningsmässigt mycket intressanta och konstruktiva diskussionen spårade ur. Yger (diskussion) 19 januari 2017 kl. 07.01 (CET)

Jag tycker att det låter vettigt. /Julle (disk.) 19 januari 2017 kl. 08.10 (CET)

Mall:Skolblockering kanske är ett bra namn? Eller för långt? Mall:Termin? Annars tycker jag att det är en bra idé. Jag ska se om jag hinner träna Ores lite mer idag, men ju fler vi är, desto snabbare går det.//Hannibal (diskussion) 19 januari 2017 kl. 08.27 (CET)

Mall:Skolblock? /Julle (disk.) 19 januari 2017 kl. 08.30 (CET)

Om det är själva handgreppen som tar för mycket tid när det är högtryck bör vi kanske försöka se till att vi får Twinkle att fungera på svwp. Det gör det mycket enklare att genomföra en hel rad med vanliga åtgärder. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 januari 2017 kl. 09.08 (CET)

En sak till: för denna typ av IP-nummer bör man aldrig få svaret på BOÅ att nu har de lugnat ned sig. Då är de tillbaka nästa dag igen. Tostarpadius (diskussion) 19 januari 2017 kl. 09.27 (CET)

Ainali. Just i detta fall innebär mitt förslag att handgreppen för långblockeringar minskas från 3-4 till 2, och att de bara behöver göras hälften så ofta, det innebär en minskning av arbetet med mer 75%. Twinkle kan vara bra~, men den ger inte mycket alls, om något, till i just denna typ av åtgärder.Yger (diskussion) 19 januari 2017 kl. 10.33 (CET)

Kör fram till midsommar för att vara på den säkra sidan. J 1982 (diskussion) 19 januari 2017 kl. 22.33 (CET)

Mall ({{skolblockering}}) och ny längd för blockering nu fixat.Yger (diskussion) 22 januari 2017 kl. 09.09 (CET)

En samlad lista över de adresser som är mallade med skolblockering/läsårsblockering finns här /^Fluff?_Fluff! 24 januari 2017 kl. 14.39 (CET)

Ny tävling, om språk och ord

Den här veckan pågår en tävling om språk och ord. Ta chansen att vara med och förbättra någon av de tusentals tänkbara artiklarna. Ord kan exempelvis vara begrepp (som inte är knutna till ett fysiskt ting eller varelse) som används, men där det finns mer att säga än i en Wiktionary-artikel. Ett exempel är artikeln om ordet mansplaining, där det förutom etymologi också går att beskriva ordets spridning och kontroverser kring ordet. Att det finns olika användningar av ordet gör Wikipedia till en av de platser dit läsarna går för att få en överblick av de olika betydelserna.

Man får gärna bidra på lite udda sätt: bilder för att klargöra etymologi, personer som infört ord, eller vad man nu kan komma på. Extrapoäng kan komma att delas ut om man hittar mycket fyndiga gränsfall. Lycka till!//Hannibal (diskussion) 23 januari 2017 kl. 15.20 (CET)

Hoppas fler går med i tävlingen, spännande tävlingsområde. Vill även önska att fler än Hannibal undersöker relevansen av artiklarna jag (och andra) skapar i tävlingen... mvh Skottniss (diskussion) 23 januari 2017 kl. 20.37 (CET)

Rilpedia

Borde vi skriva en artikel om Rilpedia, så vitt jag förstod, ett uppslagsverk på nätet som baseras på en biblisk världsbild, och till förväxling likt Wikipedia? --Nyström (diskussion) 16 januari 2017 kl. 17.43 (CET)

Nej, det finns inte tillräckligt med källor och uppmärksamhet för en artikel. Dessutom är det praktiskt taget dött.//Hannibal (diskussion) 16 januari 2017 kl. 18.00 (CET)

Låter som ett intressant projekt, tycker jag. Om olika Wikipedia-liknande projekt (utanför Wikipedia-sfären), exempelvis Patientwiki:n [1] som jag nyligen hörde om, Rilpedia [2] som jag nu fick höra om, och möjligen finns det diverse andra i Sverige också (som jag hittills inte hört om). Frågan är vad en sådan sida skulle kunna heta? "Wikipedia-liknande uppslagsverk"? Vame (diskussion) 16 januari 2017 kl. 20.43 (CET)

Behöver det begränsas till uppslagsverk? Det finns ju Kategori:Wikiwebbplatser, skulle inte Wikiwebbplatser vara ett bättre namn? Thoasp (diskussion) 16 januari 2017 kl. 20.55 (CET)

Det lilla jag såg nu så är rilpedia, bortsett från att förstasidan är från 2009 (dvs ej uppdaterad på evigheter), en kreationistisk sida som försöker misskreditera vetenskapliga bevis. Det de skriver är personliga åsikter byggda på deras tolkning av bibeln (som är en minoritetstolkning som såg ut att vara young earth kreationists). Visst skall vi skriva neutralt om dessa kreationister med, men med en sådan tynande tillvaro som den sidan utgör så är det inte relevant att lyfta fram den som ett exempel. Den saknar relevans. Jämför med metapedia som är större och därmed har en artikel som är saklig. Adville (diskussion) 16 januari 2017 kl. 23.58 (CET)

Trycker man på andra språkversionen, engelska, från huvudsidan kommer man direkt till enwp. Detta ger ett oerhört oseriöst intryck, vilket ännu mer pekar på att det bara är ett hobbyprojekt. Adville (diskussion) 17 januari 2017 kl. 00.05 (CET)

Jag tycker iofs att Rilpedia ändå var seriösa i sitt förhållande till Wikipedia och det är ändå ett bra försök. De löste licensen och attributeringen med att inkludera länkar till Wikipedia, där man direkt kunde jämföra och se vem som skrivit vad i Rilpediaartikeln, utan att för den sakens skull det såg ut som att Wikipediaanvändare var en del av Rilpedia. Det är ofta vi skriver till POV-pushare, och det gjorde vi även till anvädare:RIL, att "skriv din egen Wikipedia då, här gäller svenskspråkiga Wikipediagemeskapens konsensus", och det har han ju gjort! Däremot saknas det helt vettiga källor för Rilpedias verksamhet, ingen utanför Wikipediasfären eller en den del av kreationistsfären verkar ha noterat att den finns. Det finns en museimärkt sida som heter Wikipedia:Spegelsajter.--LittleGun (diskussion) 17 januari 2017 kl. 10.00 (CET)

Det växer fram fler sådana specialiserade "-pediasidor". Riksteaterns Riksipedia är ett sådant exempel. Med tanke på hur många olika slags projektgrenar som utgår från Wikimedia-organisationen finns ju en risk att människor kan tro att alla dessa fristående webbplatser också är en del av detta och bli förvirrade, inte minst då design, namn och upplägg oftast påminner om Wikimedia-familjens. Därför kunde det vara informativt med artiklar om dessa här också för läsares information och orientering.--Bemland (diskussion) 25 januari 2017 kl. 05.30 (CET)

Sortering av källor

Hej! Finns det någon mall som automatiskt sorterar en källförteckning i bokstavsordning efter parametern "författarnamn"/"Författarnamn1" och "efternamn"/"efternamn1"? Det är rätt drygt att göra det manuellt och det inte inte alltid det blir rätt ändå. Det skulle vara bra om man kunde lägga in en mall eller kod som heter <källförteckning> </källförteckning> mellan vilka man kan lägga in källor hur man vill.

I redigeringsläget ser det ut såhär:

== Referenser ==

<Källförteckning>

* Persson, Anna ...

* Nilsson, Erik ...

* Åström, Anton ...

* Svensson, Ann ...

</källförteckning>

Med resultatet att det blir såhär i artikelläget:

Referenser

• Nilsson, Erik ...
• Persson, Anna ...
• Svensson, Ann ...
• Åström, Anton ...

OBS! Denna efterfrågan är inget som redan löses med koden <references> </references>, <references />. References-koden avser fotnoter/notförteckningen som sorteras efter ordning källor används. Min fråga avser källor/källförteckningen.

Det kan hända att jag missat att denna funktion redan finns och då hänvisas jag gärna till den mallen. Men sen saknas den undrar jag om den kan skapas? dnm ^{(d | b)} 21 januari 2017 kl. 17.38 (CET)

Ibland är det önskvärt att kunna sortera källorna efter relevans, typ och/eller datering, så jag kan inte se förslaget som heltäckande. /Ascilto (diskussion) 21 januari 2017 kl. 17.43 (CET)

Jag kan göra ett sådant JavaScript om mallarna kompletteras med span-taggar med en viss klass som omsluter namn. Nirmos (diskussion) 21 januari 2017 kl. 17.48 (CET)

@Ascilto: Det jag eftersöker är givetvis inte tvingande, även om jag tycker att det tillhör varje rimlig källförteckning att vara sorterad i alfabetisk ordning. Vill du inte använda den kodning jag efterfrågar så är det bara att inte använda den omslutning jag exemplifierar med ovan och köra på som idag. Det finns heller inget som hindrar att enskilda källor läggs utanför omslutningen, vilket i det fallet skulle undanta just de källorna från automatisk sortering i artikelläge (det läsaren ser).

@Nirmos: Det låter jättebra att du kan göra en sådan! Jag förstår dock inte den tekniska biten. Att mallarna kompletteras med span-taggar är grekiska för mig. Är det något omfattande (att förändringar måste göras i varje artikel mallarna använts) eller går det att göra i själva mallens grundkodning som sådan? dnm ^{(d | b)} 21 januari 2017 kl. 20.22 (CET)

dnm: Nej, enskilda artiklar ska inte behöva redigeras. Det jag behöver kräver redigeringar i en eller ett fåtal mallar. Innocent bystander eller Larske kanske kan titta på det. Nirmos (diskussion) 21 januari 2017 kl. 20.32 (CET)

@Nirmos: Jag använder knappt källmallar, så jag vet inget om detta. -- Innocent bystander (diskussion) 21 januari 2017 kl. 20.36 (CET)

Det här verkar fungera i Användare:Nirmos/Tidningsref som används på Användare:Nirmos/reftest. Det jag skulle behöva vägledning om är dels om span-taggarna är på rätt ställe, dels om det kanske är bäst att göra det i en mall som är på en lägre nivå, så att man slipper ändra på flera olika ställen. Nirmos (diskussion) 22 januari 2017 kl. 01.00 (CET)

@Dnm, Nirmos: Vilka listor är det vi pratar om? Jag antar att de "källförteckningar" som dnm avser är sådana som i avsnitten Första världskriget#Tryckta källor och Gustav II Adolf#Källförteckning. I det förstnämnda används mallarna {{citation}} och {{bokref}} medan i det andra används {{runeberg.org}}, {{tidskriftsref}} och {{bokref}}.

För att en sortering ska fungera för en källförteckning/lista måste alla i en källförteckning/lista använda mallar kompletteras med taggar för det som man vill sortera på. Nu är det så lyckligt att många källmallar använder mallen {{Citation/core}}. I exemplen ovan är det bara {{runeberg.org}} som inte gör det. Så om vi begränsar oss till att kräva att sorteringen ska fungera för alla källmallar som använder Citation/core (bokref, tidningsref, webbref, citation och kanske några till), räcker det att ändra i en mall. Eftersom den mallen används av så många artiklar bör vi inte ändra där förrän vi är säkra på hur vi vill ha det.

Jag har därför gjort ett provskott i en testmall, {{Testmall/Larske/Test9}}. Den används av testsidan Användare:Larske/Testsida5#Test av sortering av källförteckning. I wikikoden på testsidan är källförteckningen osorterad och tanken är att den kan användas som testfall för ett javascript. span-taggen heter ref_sort och dess (osynliga) värde är uppbyggt av parametrarna Surname1, Given1, Date, Periodical och Title. Ingen hänsyn tas till att vissa källmallar accepterar upp till nio olika författare, sorteringen sker enbart på ovanstående parametrar i den ordning jag räknat upp dem. Observera att de svenska mallarna har andra parameternamn och ibland tillåts alias men de parametrarna "översätts" av respektive mall till ovan nämnda innan de exekveras av Citation/core.

Notera att mallen {{Citation/core}} redan genererar en "cite-tag" som byggs upp av författarens (author) efternamn, eller redaktörens (editor) efternamn för upp till fyra författare/redaktörer men inget mer. Men om det räcker för en sortering kanske java-scriptet kan använda den taggen istället för span-taggen ref_sort som jag har lagt in i testmallen.

--Larske (diskussion) 22 januari 2017 kl. 01.27 (CET)

Stort tack för tipset om att använda CITEREF-id:t, Larske. Tyvärr verkar inte decodeURIComponent bita på formen som id:t är på (hex?). Det vill säga, decodeURIComponent( '.C3.85' ) blir inte Å. EnDumEn? Nirmos (diskussion) 22 januari 2017 kl. 03.57 (CET)

Problemet som jag har sprungit in i verkar redan finnas beskrivet på m:Help:Parser function#ANCHORENCODE, där det står "is not fully reversible", så vi får nog släppa idén om att använda CITEREF-id:t och göra på det andra sättet i stället. Nirmos (diskussion) 22 januari 2017 kl. 06.40 (CET)

Larske: Om all den här informationen (efternamn, förnamn, år, publikation, titel) finns där och då, så kanske det är bättre att tillgängliggöra den på ett strukturerat sätt i stället för att försöka härma det här CITEREF. Alltså använda data-attribut. Det skulle tillåta användare att enkelt sortera på flera olika saker. Se Special:Diff/38738500 i Användare:Nirmos/Citation/core. Vad tycks? Nirmos (diskussion) 22 januari 2017 kl. 09.06 (CET)

Man kan inte vara säker på vilka, om ens några, av en viss uppsättning parametrar finns med för en given källa. Men jag antar att en sortering även kan ta "tomma strängen" som ett värde att sortera på. Innan jag kom fram till förslaget med span-taggen "ref_sort" arbetade jag med fem olika taggar, "ref_sort_01" .. "ref_sort_05" där tanken var att java-scriptet i första hans skulle sortera efter "ref_sort_01" därefter efter "ref_sort_02" osv. Att "slå ihop" dem till "ref_sort" var bara ett sätt att förenkla för scriptet eftersom "makten" över sorteringshierarkin ändå låg i mallkoden. Ditt förslag med "data-attribut" ger samma resultat, men med den stora skillnaden att makten/logiken för sorteringen förs över till java-scriptet och det medger naturligtvis en mycket större flexibilitet, men gör också scriptet mer komplext. Man skulle med data-attribut kunna bygga ut källreferenslistan till ett fullfjädrat spreadsheet med sorteringsknappar för alla möjliga parametrar, det finns många fler än de fem som vi nu pratar om. Det gäller nog att hålla det här på en rimligt komplex nivå och jag tror att kanske redan de fem parametrarna är lite mer än vad som ursprungligen efterfrågades. Men det vore onekligen väldigt intressant och lärorikt att se hur en "dynamiskt sorterbar" källreferenslista, ungefär som "wikitable sortable" fast utan fasta kolumner, skulle kunna se ut. --Larske (diskussion) 22 januari 2017 kl. 09.37 (CET)

Hur kommer mallen att funka för källor som inte är inlagda med mallarna bokref eller citation, utan helt enkelt antingen som t.ex. "Sörlin, Sverker:" eller ibland "Sverker Sörlin:" (som blir lättare att länka)? Själv använder jag aldrig mallarna bokref eller citation, eftersom de krånglar till något som är väldigt enkelt och är svåra att läsa i redigeringsläge. /Ascilto (diskussion) 22 januari 2017 kl. 12.40 (CET)

@Nirmos: @Larske: Kul att se att frågan arbetas med även om det är rätt mycket grekiska för mig. Haha. :) Jag tänker mig såhär när det gäller parametrar i mallar så följande tågordningar viktiga:

författarnamn / efternamn / efternamn1 --> förnamn / förnamn1 --> år --> datum --> titel / kapitel --> redaktör --> titel

Jag kanske förenklar schemat något, eller komplicerar det. Jag vet inte.

Jag vet sedan tidigare att det finns parametrar jag tycker är onödiga när man använder parametrarna efternamn / efternamn1 ... och förnamn / förnamn1 som, exempelvis, författare, medförfattare, övriga och liknande. Jag vet inte om sorteringshänsyn ska tas även till dessa parametrar?

Det finns en poäng i det Ascilto säger och det skulle ju vara bra om det gick att sortera även sådant som inte använder parametrar. Det är dock mycket svårare att hantera då likheterna ofta är begränsade på grund av att standarden för hur användare formaterar manuellt varierar, men de flesta brukar ju börja med efternamn, komma, mellanslag, förnamn osv. Men om man kan undanta skiljetecken, citationstecken, talstreck, mellanslag med flera i avkodningsprocessen så borde ju även en formatering som ser ut såhär (utan parametrar) "Andersson, Anna (2017). Mitt liv som Wikipedian. Wikimedia Sverige, Stockholm." eller "Andersson, Anna. Mitt liv som Wikipedian. (2017) Stockholm: Wikimedia Sverige." och liknande kunna avkodas? Om detta blir för komplicerat nöjer jag mig med att bara mallarna sorteras. Det kan kanske även uppmuntra till enhetlighet. dnm ^{(d | b)} 22 januari 2017 kl. 13.24 (CET)

Att kunna sortera referenser är ett rimligt önskemål. Att kunna sortera referenser utan att mata in informationen på ett strukturerat sätt är enligt min mening inte det. Det skulle vara svårt, ta lång tid och ändå bli fel ibland eftersom man själv gör antaganden om vilka tecken som är tillåtna var, eller på vilken form det är. Det skulle bara leda till frustration från båda sidor. Nirmos (diskussion) 22 januari 2017 kl. 22.50 (CET)

Referenser

Larske: På Användare:Nirmos/reftest, vad är det som gör att min testreferens inte får något data-attribut för år när den andra referensen som använder Användare:Nirmos/Tidningsref får det, och varför får referensen från 2014 2017 som år? Det är inte mitt JavaScript som pajar det, jag har testat utan JavaScript. Nirmos (diskussion) 23 januari 2017 kl. 09.27 (CET);

@Nirmos: Snåriga mallar det här. Jag tror att det är time-parsern som spelar oss ett spratt. {{Cite news}} försöker skapa Year utgående från date. Men det är inte alla månader på svenska som "time" gillar. april går bra, {{#time:Y|1 april 1996}} blir 1996, men januari går inte alls, {{#time:Y|1 januari 1996}} blir . Resultatet blir att {{Citation/core}} bara får en tom sträng och det är den du ser i ditt script. Datum skulle alltså behöva översättas till engelska innan de används. {{#time:Y|1 january 1996}} ger 1996. Översättning skulle kunna göras med Lua-funktionen emanad, men jag är lite osäker på hur resurskrävande den är. Jag har i alla fall lagt in den på prov i Användare:Nirmos/Cite news och det ser ut som om det hjälper. Motsvarande behöver förstås göras i alla "Cite-mallar" som använder "time" för att översätta från datum till år och man kanske ska fundera på att "flytta ner" översättningen till "Citation/core".

--Larske (diskussion) 23 januari 2017 kl. 13.31 (CET)

Det är de svenska månadsnamnen som ställer till det för "time" även i fallet att "2014 blir 2017". I strängen "6 augusti 2014" känner "time" igen "6 august", men resten "i 2014" känner "time" inte igen som ett giltigt årtal och stoppar därför in innevarande år i stället. {{#time:Y-m-d|6 augusti 2014}} blir alltså 2024-08-06. Ett felmeddelande om "ogiltig tid" hade känts mer sportsligt. --Larske (diskussion) 23 januari 2017 kl. 14.25 (CET)

Det är en giltig tid även om formatet är lite konstigt. Först datum "5 august" sedan tidszon "i" och sist klockslag med timme och minut "2014". /EnDumEn ✍ 23 januari 2017 kl. 17.42 (CET)

Jaha ja, i på den platsen, omedelbart efter datum, tolkas alltså som tidszon. {{#time:Y-m-d H:i|6 augusti 2014}} ger 2024-08-06 11:14. Så "Ogiltig tid" var fel av mig att förvänta. Men hur som helst tolkar "time" i detta fall inte 2014 som ett giltigt årtal och då blir det innevarande år som "fylls i" som Y. Tack EnDumEn för upplysningen. --Larske (diskussion) 23 januari 2017 kl. 18.51 (CET)

Om mallar som inte använder Citation/core

@Nirmos, Larske: mfl. Nog borde det vara tekniskt möjligt att bygga om Ruñeberg.org så att den också använder Citation/core? -- Innocent bystander (diskussion) 23 januari 2017 kl. 09.51 (CET)

Jag kanske missförstod, men jag uppfattade det som att Ascilto och/eller dnm ville kunna sortera trots att det är inlagt som <ref>fritext</ref>. Det tänker jag inte göra. Nirmos (diskussion) 23 januari 2017 kl. 10.22 (CET)

Nej, det förstår jag. Det som kanske är möjligt är om det läggs in som:

• <span data_efternamn="Andersson" data_fornamn="Anna" data_titel="Mitt liv som Wikipedian" data_ar="2017">Anna Andersson, Mitt liv som Wikipedian, 2017</span>

Det jag talar om är att göra om Runeberg.org så att dessa attribut kommer med från den mallen. Det kanske dock kräver en modul-lösning för att inte tvingas skriva om varje mallanrop och programmera om varje användare som brukar använda den mallen. -- Innocent bystander (diskussion) 23 januari 2017 kl. 10.28 (CET)

@Innocent bystander: Det går nog att får mallen runeberg.org att spotta ur sig några data, men frågan är ändå om man kan få en sortering som alla gillar.

@Nirmos: Skulle det gå att få js att sortera alla "li" i en lista med avseende på exakt den text som visas (utom listnumreringen förstås)? Då kan texten komma från mallar som använder Citation/core, från runeberg-mallen, eller från "fritext". Man får då acceptera att det blir en ren textsortering, men det är kanske "gott nog". Vad tror du om det? --Larske (diskussion) 23 januari 2017 kl. 13.45 (CET)

Det är inte så svårt att sortera på ren text i en lista. Det är kanske svårare att veta vilken lista som ska sorteras, men jag har inte läst hela den här diskussionen så noga så det kanske redan finns en lösning på. /EnDumEn ✍ 23 januari 2017 kl. 17.50 (CET)

Om man vill göra det som Larske säger, det vill säga sortera referenslistor utifrån texten, inte nödvändigtvis författarens efternamn, så kan man lägga till

$( function() {
	'use strict';
	$( '.references' ).each( function( i, e ) {
		var ul = $( e );
		var li = ul.children( 'li' );
		li.detach().sort( function( a, b ) {
			return $( a ).text().localeCompare( $( b ).text() );
		} );
		ul.append( li );
	} );
} );

på Special:Min sida/common.js. Notera att specialtecken kommer först, så på Gustav II Adolf#Referenser blir det först citattecken, sedan rundparenteser, sedan hakparenteser för referenser som används upprepade gånger, och slutligen bokstäver. Nirmos (diskussion) 24 januari 2017 kl. 16.26 (CET)

@Nirmos: Scriptet fungerar utmärkt för sortering av referenslistan. Men nu var det ju källförteckningen som skulle sorteras. Där finns inte problemet med hakparanteser och andra specialtecken i början av texten som normalt börjar med efternamn.

Källförteckningslistan har såvitt jag kan se ingen class så man behöver omge den med <div class="sourcesort"> och </div> för att scriptet ska ha något att leta efter. Jag har lagt in det i Gustav II Adolf på prov. Det ska naturligtvis inte hårdkodas på detta sätt utan läggas in med hjälp av en mall. Eftersom det inte är listan som har class utan den omgivande div'en behövs också en "children" till för att sätta variabeln ul till rätt värde.

Så här:

$( function() {
	'use strict';
	$( '.sourcesort' ).each( function( i, e ) {
		var ul = $( e ).children('ul');
		var li = ul.children( 'li' );
		li.detach().sort( function( a, b ) {
			return $( a ).text().localeCompare( $( b ).text() );
		} );
		ul.append( li );
	} );
} );

Det här tycks fungera och listan under Källförteckning i Gustav II Adolf#Källförteckning blir som jag tror att Dnm förväntade sig, med Almgren först och Weibull sist.

--Larske (diskussion) 24 januari 2017 kl. 17.41 (CET)

@Larske: Det verkade inte bli någon skillnad på sorteringen för källförteckningen mellan de olika versionerna med eller utan taggen? Jag tittade lite snabbt och det såg ut som att källorna låg i samma ordning före som efter taggarna satts dit, och att M fortfarande stod före L i både utan och med taggarna. Du kan kanske pröva taggen i den här artikeln. Där ligger källorna i total oordning. dnm ^{(d | b)} 24 januari 2017 kl. 17.54 (CET)

Fungerade bra för mig. Men du måste lägga in koden som finns här ovan i din egen Special:Min sida/common.js för att den ska exekveras när du laddar en sida. --Larske (diskussion) 24 januari 2017 kl. 18.03 (CET)

@Larske: Kommer alltså läsare av artiklar generellt att inte kunna dra fördel av denna sortering? Min tanke från början var just sådan att få till ett sorterat och enhetligt utseende. För även om jag får det sorterat när jag tittar får ingen annan det och det gör att jag och andra ändå måste manuellt sortera. dnm ^{(d | b)} 24 januari 2017 kl. 18.10 (CET)

För att ett sånt där script ska köras för alla måste det stoppas in i den javascript-fil som används av alla. Det brukar inte vara så lätt att få sådana "förbättringar" accepterade och då finns möjligheten att göra det till en "Finess" som antingen kan vara inkopplad som standard och, för inloggade, går att stänga av eller vara avstängd som standard och, återigen för inloggade, går att koppla på. Det är enda sätten som jag känner till att få en sån här ny funktionalitet att spridas till andra än dem som explicit kompletterar sina egna commons.js sidor. --Larske (diskussion) 24 januari 2017 kl. 18.24 (CET)

@Larske: Tanken är ju att "finessen" bara ska gälla i artiklar som använt taggen, precis som det går att göra spalter av fotnoter borde det ju gå att sortera källor utan att man måste använda finesser eller ändra Wikipedias grundkoder, eller? Jag förstår ju inte dessa bitar (det tekniska). Men om det inte går att göra med <div>-taggar som omsluter mallar kanske det går att göra någon mallfunktion som omsluter mallar som sorterar innehållet den omsluter?

Sedan är jag plågsamt medveten om hur ovilliga wikipedianer kan vara inför förändringar. Detta är dock en rätt oförarglig kan jag tycka, och följer en given standard inom allt som är relevant. Dessutom låser det ju inte användare från att tvingas använda den eller att sätta alla källor inom omslutninen, så att säga. Det går ju därför att lyfta fram vissa specifika källor om man vill och anser någon källa vara mer huvudsaklig än någon annan varför den inte ska sorteras. Men att ändra själva grundkoden så att läsare av Wikipedia kan ta del av förbättringen kanske är för stor uppgift?

Varför jag tar upp detta är dels för att jag tänkt på det ett tag, dels för att i arbetet i omgångar fått höra kritiska synpunkter på vårt referenssystem som "otillgängligt" och "dåligt" på grund av att det inte är sorterat. Det är syn att en så viktig del, och som många använder, är så "illa eftersatt" (citat). dnm ^{(d | b)} 24 januari 2017 kl. 23.27 (CET)

Problemen fortsätter

Lsjbots arbete fortsätter orsaka bekymmer, trots att projektet stannat här. I Bäckseda finns det nu interwiki till en artikel på cebuano som beskriver Bäckseda socken. Vår artikel handlar om kyrkbyn. Problemet har introducerats av boten själv, med en old-school-iw-länk till vår artikel. -- Innocent bystander (diskussion) 25 januari 2017 kl. 09.46 (CET)

Eller om cebuano-artikeln beskriver Bäckseda församling, nu blev jag osäker. -- Innocent bystander (diskussion) 25 januari 2017 kl. 09.57 (CET)

Wikidataobjektet Bäckseda är ju en instans av (P31) tätort. Om man får tro texten i sv:Bäckseda är det inte längre en tätort och det påståendet borde väl därför förses med ett slutdatum (P582) i Wikidata. Därmed är det en öppen fråga vilket "icke avslutat" P31 som detta objekt ska ha. Kanske det ska vara kyrkby. Det måste vara detta som styr vilka språkversioners artiklar som ska länkas till d:Q10438432. Det finns ju många "Bäckseda-ojbekt" att välja på, dock (ännu) inget som är en kyrkby.

		Språkutgåvor
Wikidataobjekt	Etikett	#	svwiki	cebwiki
d:Q21721184	Bäckseda distrikt	2	Bäckseda distrikt	-
d:Q10438432	Bäckseda	2	Bäckseda	-
d:Q10438433	Bäckseda-Korsberga pastorat	1	Bäckseda-Korsberga pastorat	-
d:Q104384345	Terpenoids from Salvia nemorosa	0	-	-
d:Q10438434	Bäckseda kyrka	2	Bäckseda kyrka	-
d:Q10438435	Bäckseda församling	2	Bäckseda församling	Bäckseda
d:Q10438436	Bäckseda landskommun	1	Bäckseda landskommun	-
d:Q10438437	Bäckseda socken	3	Bäckseda socken	Bäckseda socken

--Larske (diskussion) 25 januari 2017 kl. 10.20 (CET)

"Kyrkby" är i princip av samma typ som "tätort", dvs en mänsklig bebyggelse. De kan därför dela objekt. Kyrkan är däremot en byggnad. Socknen, Landskommunen och Församlingen är/var territoriella administrativa enheter. Vissa av dessa är (ibland samtidigt) kyrkliga enheter i Svenska kyrkan. -- Innocent bystander (diskussion) 25 januari 2017 kl. 10.32 (CET)

När det gäller att påståendet "är en:tätort" inte har ett slutdatum, så beror det nog på att det framgår först i 1970 års SCB-statistik. Och de som arbetar med denna data på Wikidata, har inte kommit till sidan för Jönköpings län i SCB-rapporten för 1970 ännu. Det kommer, men det tar (väldigt mycket) tid innan det är färdigt. -- Innocent bystander (diskussion) 25 januari 2017 kl. 10.44 (CET)

Stora branden i Sävsjö

Jag hittar inget som bekräftar denna brand. Och uppgiften att tingshuset uppfördes efter 1912 motsägs av den artikeln som anger 1908. Även den andra artikeln som skaparen skapat Slaget vid Komstad ängar hittar jag ingen annan stans. Och arkitekten Humbug ger dåliga vibbar och inte adlade O II många individer förutom Sven Hedin.Yger (diskussion) 22 januari 2017 kl. 17.05 (CET)

Optimalt vore väl om någon kunde kolla i källorna som angivits. Det medeltida småland finns på en del bibliotek, gör ett stickprov där, kolla i boken om det står något om det där slaget vid Komstad. Om det inte står ett ord om saken är det kanske personen hittat på alltihopa av någon anledning. Skottniss (diskussion) 22 januari 2017 kl. 17.20 (CET)

Det finns numera en artikeldiskussion om branden och angivna källor. Tostarpadius (diskussion) 22 januari 2017 kl. 17.22 (CET)

Dåliga vibbar ger också den icke existerande författaren L. Ögner i Komstadartikeln. Hoaxförsök båda två, bra hittat. --Caztorp (diskussion) 22 januari 2017 kl. 17.23 (CET)

Att det då och då dyker upp till synes källbelagda artiklar som dessa är inte enbart av ondo. Det skärper vårt kritiska sinne. Jag är rädd att det kan finnas en eller annan bluffartikel som vi hittills inte upptäckt. Låt oss fortsätta att vara vaksamma! Tostarpadius (diskussion) 22 januari 2017 kl. 17.37 (CET)

Det verkar som om någon skämtar – arkitekten Humbug och författaren L. Ögner (=Lögner).--Historiker (diskussion) 22 januari 2017 kl. 18.01 (CET)

För övrigt verkar det vara användaren Användare:Kjell Critic som skrivit :) Humor! //Mippzon (diskussion) 22 januari 2017 kl. 18.32 (CET)

Tack för hjälpen. När man ser de tre namnen är ju hoaxen tydlig, men i patrulleringen jag gör brukar fokus vara på språkdräkten och strukturen, så jag blev lite ställd när frågetecknen hopade sig. Det är nog som Tostarpadius skriver att man är ovan vid denna typ av hoax och en påminnelse att det förekommer är snarast bara nyttigt.Yger (diskussion) 22 januari 2017 kl. 18.33 (CET)

Kan det vara någon journalist som är ute efter att pröva Wikipedias trovärdighet och se om vi fångar detta? Stora branden i Sävsjö fick vara kvar i 37 minuter medan Slaget vid Komstad ängar överlevde i 2 timmar och 19 minuter. Kan det bli en stor artikel om detta i någon tidning?--Historiker (diskussion) 22 januari 2017 kl. 20.50 (CET)

Komstad-grejen verkar i vilket fall vara skriven av någon som kan sin smålandshistoria och geografi. Det såg ut som lite blandning av personer och platser från en historia blandat med handlingen från en annan med viss utbrodering. Väl gjort! -- Innocent bystander (diskussion) 22 januari 2017 kl. 21.05 (CET)

"Kjell Critic, professor vid Lidköpings Universitet" är en påhittad person som förekommer i diverse oseriösa sammanhang på nätet, t.ex. här. /Annika (diskussion) 22 januari 2017 kl. 21.14 (CET)

Det kanske kan vara värt att hålla koll på användarna KjellKritisk (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats), KjellK (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) och KjellC (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) också. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 22 januari 2017 kl. 21.25 (CET)

Det fanns inte någon nybyggd järnväg i Sävsjö 1912, vilket påstods i artikeln. Södra stambanan nådde Sävsjö 1864 och den smalspåriga Vetlanda-Sävsjö Järnväg tillkom 1884. /Annika (diskussion) 22 januari 2017 kl. 23.48 (CET)

Kan man göra en tidningsartikel av att det tog två timmar innan den ena raderades? Kan det kallas annat än snabbt och effektivt? Tostarpadius (diskussion) 23 januari 2017 kl. 08.21 (CET)

Håller med, även om man i efterhand kan se många varningstecken med dessa bidrag är det inte rimligt att allt vi inte kan verifiera omedelbart raderas. Även om vi ska vara vaksamma måste vi också utgå från att till synes seriösa och välmenade bidrag också är det. Mvh Luriflax (diskussion) 23 januari 2017 kl. 08.25 (CET)

All heder åt er som patrullerar och upptäckte detta. Och håller med Tostarpadius, att det fick ligga så kort tid betyder att ni har bra koll! --Chandra Varena (diskussion) 23 januari 2017 kl. 08.33 (CET)

Visst kan man göra en tidningsartikel för folk som inte förstår hur Wikipedia fungerar. Se till exempel denna bondfångare från Aftonbladet. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 23 januari 2017 kl. 08.42 (CET)

Det står faktiskt att det gick ganska snabbt. Då finns det andra som är mer långsamma med att rätta sina fel. Tostarpadius (diskussion) 23 januari 2017 kl. 16.33 (CET)

Jag tycker också att det var snabbt hanterat, då det var ganska välgjorda artiklar. Bland annat så angavs som källor Det medeltida Småland och Smålands historia, som är existerande böcker och Scandia - Tidskrift för historisk forskning, som är en tidskrift och Lauritz Weibull var en historiker, så det fanns goda och korrekta referenser. Däremot finns inget verk Bortglömda slagfält av L. Ögner. Platsen Komstad ängar finns också. Den som vill koka soppa på en spik och göra en artikel om Wikipedias trovärdighet kan säkert göra det, även om det bara blivit kvar i fem minuter.--Historiker (diskussion) 23 januari 2017 kl. 19.26 (CET)

Förutom Komsta, så även Eksjöhovgård och Sture finns/fanns också här. (Stureost har många av mina vänner tvingats arbeta med.) Några historier om Sture har jag, som under en tid boende i Sävsjö, dock aldrig hört. Historien tyckte jag dock delvis hade vissa likheter med vad som tidigare och senare (uppges ha) hänt i andra delar av Småland. (Och jag har svårt att tro att lilla Sävsjö då kunde rymma en stor brand.) -- Innocent bystander (diskussion) 23 januari 2017 kl. 19.58 (CET)

"Den stora branden" i Sävsjö inträffade tydligen 1897, då nästan all bebyggelse vid Sandsjövägen blev lågornas rov. /Annika (diskussion) 23 januari 2017 kl. 20.08 (CET)

<humor>I Norra Ljunga, kunde tro det, ingen större skada alltså! Jo, där brukar ju lite vad som helst hända. Då är det bättre ordning i Vallsjö! Där har vi raka breda gator med skötsamma invånare! [3]</humor> -- Innocent bystander (diskussion) 23 januari 2017 kl. 20.30 (CET)

Innocent bystander, som uppväxt i Vallsjöområdet kan jag bara hålla med dig! /Ariam (diskussion) 23 januari 2017 kl. 20.48 (CET)

Intressant läsning! Är den gamla sockengränsen alltså fortfarande levande i folkmedvetandet? Och här påstås det att människor inte ens vet i vilket härad de bor. Tostarpadius (diskussion) 24 januari 2017 kl. 11.13 (CET)

Sockengränser är nog i allra högsta grad levande på landsbygden, men härader är det nog ingen j-l som har en aning om. /Ascilto (diskussion) 24 januari 2017 kl. 12.02 (CET)

"Väne härad i Hullsjö bo" har jag svarat någon gång när folk frågar varifrån jag kommer. Svaret har ansetts vara precis så ohjälpsamt som det faktiskt är. /Julle (disk.) 24 januari 2017 kl. 13.06 (CET)

Att jag är född i "Östra härad" har jag fått i mig med modersmjölken. Att gränsen mot Västra härad går utanför Lannaskede, så mycket vet nog folk i gemen. (Det är kanske det sockennamnet antyder.) Men hur det är med gränsen mot Aspeland och andra gudsförjätna landsdelar, det är det nog sämre med. -- Innocent bystander (diskussion) 24 januari 2017 kl. 13.54 (CET)

@Ascilto: På landsbygden, ja, men här handlar det om en gräns som går mitt i Sävsjö stad. Tostarpadius (diskussion) 26 januari 2017 kl. 06.48 (CET)

@Tostarpadius: I Sävsjö är de infödda mycket väl medvetna om var sockengränsen går. Flytta till andra sidan denna gräns är inget man tar lätt på! Jag bodde här (på Vallsjösidan) i kanske 3 år och lärde känna folk på båda sidorna gränsen. Det var som att lära känna två helt olika folk. -- Innocent bystander (diskussion) 26 januari 2017 kl. 12.05 (CET)

Mycket intressant! Finns det fler vittnesbörd om liknande förhållanden i tätorter som vuxit upp över en sockengräns? Har det varit mindre påtagligt när församlingarna historiskt tillhört samma pastorat (Vallsjö var ju annex till Norra Sandsjö fram till 1940, medan Norra Ljunga var annex till Bringetofta)? Tostarpadius (diskussion) 26 januari 2017 kl. 12.13 (CET)

I fallet Vetlanda låg ju sockengränsen mot Bäckseda ganska snart innanför tätortsgränsen. Lösningen där var att mark avträddes från Bäckseda till Vetlanda. Diskussion om vem/vad som var "stan" och vad som var "landet" var inte ovanliga. Ännu idag kan folk som bor på det avträdda markavsnittet söka medel ur en fond. Det har gjort att saken inte är oviktig ens idag. -- Innocent bystander (diskussion) 26 januari 2017 kl. 12.25 (CET)

Nja jag har nog inte samma upplevelse som du har Innocent Bystander. Den tydligaste gränsen i Sävsjö är vilken sida om järnvägsspåret man bor på, vilken socken man tillhör har jag aldrig uppfattat som särskilt viktigt för någon. Däremot sitter det nog i vilken skola man gick i som barn Vallsjö, Ljunga eller Hägne, men så är det nog på många orter. Att det är som olika folk beroende på vilken socken man hör till, håller jag inte alls med om . /Ariam (diskussion) 26 januari 2017 kl. 13.00 (CET)

Rapport från en skurhink

Idag mellan 08.50 och 14.00 blockerades 90 konton. 38 av dessa var inloggade och 52 ip nummer. Av Ipnumren blockerades 33 till läsårsslut enligt nya modellen vi diskuterat och som bara av några börjat användas. Då flera skolors ipnummer är långblockerade sedan i höstas, indikerar det att antalet som framöver kan bli läsårsblockerade är omkring 1500, och att vi med denna modell kan minska antalet blockeringar om året med uppemot 3000, eller nära 1/3. Men det blir ett drygt jobb att i september återblocka alla (men inte mer än tidigare år) för att därefter kunna förvänta oss en märkbar (1/4-1/3) minskning av klottret.Yger (diskussion) 23 januari 2017 kl. 14.17 (CET)

Steg framåt är bra steg. /Julle (disk.) 24 januari 2017 kl. 08.04 (CET)

Inte för att strö grums i glädjebägaren, men det blir allt vanligare med sommarlovsskolor för elever som behöver ta igen sådant de missat under läsåret. Har det synts i klottertrafiken? /Ascilto (diskussion) 24 januari 2017 kl. 09.51 (CET)

Sommarskolor har inte märkts av alls i form av ökat klotter. Och större grums än det är nog det vi börjar märka efter att mer blockera ip-nummer att de väljer logga in och klottra istället. Siffran 38 inloggade konton bland de 90 blockerade uppfattar jag som högre andel än bara för något år sedan. Yger (diskussion) 24 januari 2017 kl. 11.08 (CET)

Kan man tänka sig att blockera ip-nummer fram till avsatt datum omedelbart efter första klottertecken, med registreringsfunktionen intakt? Vore ju enormt enklare än att hålla på och kolla/göra individuell bedömning för varje ip-nummer som klottrat hela tiden. Skottniss (diskussion) 24 januari 2017 kl. 14.39 (CET)

Tycker inte att det är en bra idé, tror att det leder till fler vandalkonton istället. /^Fluff?_Fluff! 24 januari 2017 kl. 14.42 (CET)

Catch 22? Ja självklart leder det till fler vandalkonton, men det gör ju skoltidsblockeringen även om man inte blockerar alla ip-nummer med det. På något sätt måste det ju anses ha varit värt det, att blockera skol-ip med vetskapen om att det kommer komma fler vandalkonton, för den totala mängden klotter blir väl mindre ändå? Annars skulle väl inte skoltidsblockering vara en grej? Skottniss (diskussion) 24 januari 2017 kl. 14.45 (CET)

Jag tillåter i princip alltid kontoregistrering på de långa blockeringarna, däremot blockera ip:t för kontoregistrering när en användare blockeras. Vet dock inte hur länge den blockeringen då ligger. Bör vi även blockera kontoregistrering från de läsårsblockerade adresserna? Mvh Luriflax (diskussion) 24 januari 2017 kl. 14.47 (CET)

Tanken med skoltidsblockeringen är väl att tillåta skapande av användarkonton, {{skolblockering}} säger ju det i alla fall. Min tanke var väl att omedelbart långtidsblockera efter första klottertecken, med möjlighet för skapande av användarkonto oavsett om det är skolip eller ej. Kändes som det kanske skulle vara ett sätt att mötas halvvägs från att kräva registrering från alla. Jag antar att skoltidsblockeringen var en sådan typ av "kompromiss" också men... Skottniss (diskussion) 24 januari 2017 kl. 14.52 (CET)

Jag tillåter alltid (om inte särskilda skäl föreligger) att redan registrerade konton får lov att redigera över en blockerad IP-adress, men att förhindra kontoskapande på den här typen av adresser ser jag som uppbromsande. Annars blir det till att städa i efterhand när det regnar in allsköns konton som inte är i ett visst mönster, så kan vi också välja att jobba. /^Fluff?_Fluff! 24 januari 2017 kl. 14.54 (CET)

Skulle du vara för en odiskriminerande långtidsblockering med registreringsfunktionen avstängd då? Jag tänkte att eftersom tanken var att långtidsblockera omedelbart efter första klottertecken är det kanske lite att ta i att inte tillåta registrering. Skottniss (diskussion) 24 januari 2017 kl. 14.58 (CET)

Inser att jag inte läst mallen ordentligt eftersom jag missat att det tom rekommenderas att man skall registrera ett konto, jag tycker att det är att bjuda in de som klottrar att skapa konto efter konto efter konto. /^Fluff?_Fluff! 24 januari 2017 kl. 15.03 (CET)

Hm, ja det har du rätt i, mallen kanske borde ändras... @Yger: ?? Skottniss (diskussion) 24 januari 2017 kl. 15.05 (CET)

Smart tänkt!, då blir vi ju av med ett otal klotteranvändarkonton också. Jag har tagit bort den delen av texten. En begäran via {{avblockering}} får räcka om det blivit fel.Yger (diskussion) 24 januari 2017 kl. 15.47 (CET)

@Skottniss: Min tolkning av diskussionen (som jag hoppas inte är alltför långt ute i diket och cyklar) är att vi försöker identifiera IP-adresser som används av den klottrartyp som inte bara skriver "hej" eller "Moa är bäst" utan de som det nästintill ser ut som en sport att försöka förstöra så mycket/ofta det bara går. Med en blank bidragshistorik går det inte att på förhand avgöra vad som är vad och utan lite detektivarbete så går det inte att se om det rör sig om en IP-adress som ingår i en dynamisk pool som ofta roterar eller om det är en IP-adress som är (någorlunda) fast allokerad till just den här datorn/lokalen/institutionen/aktören. Det gör att bästa beviset är i bidragen och att vi därför bör avvakta med längre blockeringar tills vi antingen vet via teknik (RIPE nämns i ursprungsdiskussionen) eller att historiken är sådan att det går att bedöma som en återkommande skolklottrare. Mina löst ihopsvamlade tankar. /^Fluff?_Fluff! 24 januari 2017 kl. 23.40 (CET)

Länkar även här till min sammanställda lista över de som blivit mallade med {{Läsårsblockering}} eller {{Skolblockering}} - den återfinns här. /^Fluff?_Fluff! 24 januari 2017 kl. 14.43 (CET)

Snyggt! Tillkommer väl något hundratal sex månader eller längre som också ligger som troligtvis skulle blockerats på detta sätt om möjligheten funnits. Mvh Luriflax (diskussion) 24 januari 2017 kl. 14.47 (CET)

@Luriflax: Skall försöka rota ihop något även på den fronten... /^Fluff?_Fluff! 24 januari 2017 kl. 23.43 (CET)

Ny modell för blockering

Yger refererar ovan till en ny modell för blockering av IP-nummer till lärsårsslut som har diskuterats. Var har detta diskuterats? Stigfinnare (diskussion) 24 januari 2017 kl. 14.53 (CET)

Se denna länk. /^Fluff?_Fluff! 24 januari 2017 kl. 14.56 (CET)

#Starkare verktyg för att upptäcka/hindra klotter. Det är frivilligt att använda den nya "skolblockeringen". --MagnusA 24 januari 2017 kl. 14.58 (CET)

Idé

Skulle man inte kunna flagga återkommande klotter-IP på en alert-lista på motsvarande vis som det tidigare fanns en vitlista över användare vars redigeringar inte behövde patrulleras? Med ett script skulle klottersanerare kunna anmäla sig att bli pingade med ett systemmeddelande eller en notis när något notoriskt klotter-IP gjort en ny redigering efter att blockeringstiden gått ut. Skulle detta kunna förenkla saneringsarbetet? /Ascilto (diskussion) 26 januari 2017 kl. 15.50 (CET)

Ingen aning hur det skulle fungera rent praktiskt men idén låter då bra. Notifikationer skulle jag helst undvika dock, vill helst inte få min e-post bombarderad varje dag med sånt, men en botuppdaterad sida att bevaka kan kanske vara något. Skottniss (diskussion) 26 januari 2017 kl. 15.58 (CET)

Det var något sådant som var min ursprungstanke i den tråd jag sakade förut. Och om vi nu kommer lyckas att till oktober ha denna nya mall på de 1000-1500 återkommande klotteripadresserna, och då borde det gå ännu enklare känna igen dessa. Och det är en fördel ha mallen och inte bara ett antal blockeringar, de dåliga ip-adressran kan ju överförts till andra eller blivit välfungerande.Yger (diskussion) 26 januari 2017 kl. 16.42 (CET)

Försvarsmaktens grundutbildningsmedalj och liknande

Jag såg i en artikel att artikelsubjektets erhållande av försvarsmaktens grundutbildningsmedalj togs upp. Är den typen av medaljer som under det senaste seklet måste ha utfärdats i miljonserier (helt analogt med hur man fick en bibel av konfirmationsprästen) verkligen relevanta att ta upp i en encyklopedi? - Tournesol (diskussion) 25 januari 2017 kl. 10.10 (CET)

Jag har rätt till en medalj, häftigt! Då kan jag bredvid simborgarmärket i brons (längre om jag aldrig) ha något på fracken när jag går på fest. Nej detta är inte relevant omnämna.Yger (diskussion) 25 januari 2017 kl. 10.42 (CET)

Jag kan se poängen att i biografier om militärer räkna upp alla deras militära utmärkelser (eftersom de faktiskt bär dessa till vardags), men för andra, nej. /ℇsquilo 25 januari 2017 kl. 10.54 (CET)

Utdelningen började 2002 så det inte miljoner exemplar som delats ut. Tror ganska få begärt ut medaljen i efterhand. Men det är ju miljontals som är berättigade att få ut den.FBQ (diskussion) 25 januari 2017 kl. 12.46 (CET)

Utgår man från att en majoritet av de inkallade värnpliktiga får sin utbildning godkänd bör minst 50 000 svenskar ha fått medaljen baserat på Värnplikt i Sverige#Volymer inryckta så jag tycker inte det är relevant för omnämnande. Mvh Luriflax (diskussion) 25 januari 2017 kl. 13.11 (CET)

Jag tycker att det blir onödigt om det ska stå som ett eget påstående, i artiklar där man listar personens utmärkelse anser jag dock att den ska stå med i likhet med övriga officiella och halvofficiella medaljer, jämför GMnor som också utdelats i stor mängd (om än inte tillnärmelsevis lika många) och som bör behandlas på likartat sätt. Rasmus 28 25 januari 2017 kl. 13.18 (CET)

Ja, att lista den bland övriga utmärkelser känns relevant då den får bäras till uniform. På samma sätt borde även Vierdaagsekruis (för Nijmegenmarschen) kunna listas då den får bäras till uniform. Mvh Luriflax (diskussion) 25 januari 2017 kl. 13.27 (CET)

Fast det blir ju ganska intetsägand information. Om man ha rätt att bära uniform har man närmast garanterat rätt till medaljen. Vilka som genomfört geundutbildningen före 2002 som valt att plocka ut den är ju inte heller särskilt intressant.FBQ (diskussion) 26 januari 2017 kl. 07.08 (CET)

Eftersom vi har haft allmän värnplikt i Sverige under väldigt lång tid så har nästan alla militärer den medaljen. Men man behöver inte har gjort värnplikten för att bli t.ex. generalläkare. /ℇsquilo 26 januari 2017 kl. 08.22 (CET)

Ett problem är väl hur det skall källbeläggas. Finns det några officiella publicerade listor över vilka som mottagit dessa tecken? Jag hör själv till dem som i efterskott rekvirerat medaljen flera år efter min värnplikt, och det var ett mellanhavande bara mellan mig och medaljtillverkaren (som dock fick kopior av mina militära betyg etc). Jag betvivlar att ens Försvarsmakten vet att jag har den... /FredrikT (diskussion) 26 januari 2017 kl. 09.57 (CET)

Jag instämmer i att det verkar orimligt att ta upp dem för personer som inte haft en fortsatt militär karriär. Jag tycker inte heller det verkar som en större brist om en biografi över någon militär skulle missa att ta upp den, till skillnad från det den visar på: att någon gjort värnplikt är vanligen betydligt mer relevant än om personen hämtat ut en medalj för det; på samma sätt förväntar jag mig inte att det i artiklar om nutida akademiker noteras om de promoverats, endast om de framgångsrikt disputerat. Om man har en god källa för att någon har medaljen och att den bedöms relevant så kan den naturligtvis skrivas ut, men annars får det väl helt enkelt anstå till sådan framkommer, precis som med andra uppgifter?

andejons (diskussion) 26 januari 2017 kl. 10.08 (CET)

Ja, jag menar naturligtvis också att det är relevant i en lista över dekorationer för militära personer. När man skriver om personer som är relevanta av helt annat skäl än militära ser jag ingen relevans i att nämna medaljen. Min kommentar att den får bäras till uniform var snarare att avgränsa alla medaljer som finns men inte får bäras till uniform. Mvh Luriflax (diskussion) 26 januari 2017 kl. 13.18 (CET)

Museiverket i Finland släpper 100 000 bilder fria

Hej! Jag lägger en blänkare här på bybrunnen om att Museiverket i Finland har släppt över 100 000 bilder fria, där skyddstiden gått ut. Bilderna finns tillgängliga på söktjänsten www.finna.fi. Klicka på bilder. Med vänlig hälsning! Pax (diskussion) 26 januari 2017 kl. 03.31 (CET)

Ihana! /FredrikT (diskussion) 26 januari 2017 kl. 11.27 (CET)

Wikimedias affärer med MSB och museer

Såg att Wikimedia gjort affärer med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens maritima museer, Livrustkammaren och skoklosters slott med stiftelsen hallwylska museet, Riksantikvarieämbetet och Nationalmuseum med prins Eugens Waldemarsudde: http://www.allabolag.se/8024378310/offentliga-varden

Vad är det för något? 217.214.145.250 26 januari 2017 kl. 14.36 (CET)

Föreningen Wikimedia Sverige är en stödförening till Svenskspråkiga Wikipedia och har ett antal samarbeten med olika aktörer, du kan läsa mer om det bla här och i föreningens verksamhetsberättelse för 2015 och 2014. /^Fluff?_Fluff! 26 januari 2017 kl. 14.44 (CET)

Tack för snabbt svar. Att museer stödjer Wikimedia ekonomiskt, även att MUCF stödjer skrivstugorna finner jag naturligt, men hur kommer MSB in i bilden? 217.214.145.250 26 januari 2017 kl. 15.06 (CET)

Du kan läsa mer om det här. /Julle (disk.) 26 januari 2017 kl. 15.22 (CET)

Nya kartmöjligheter

På ryska Wikipedia har man infört den nya funktionen <maplink> på bred front och gjort om länken uppe i högra hörnet på artiklar med koordinater. Se exempelvis ru:Зальцбург. Jag föreslår att vi gör detsamma här, så får användarna en snabbare karta utan att behöva lämna Wikipedia. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 januari 2017 kl. 00.55 (CET)

Låter bra. Jag har lite synpunkter på de extraknapparna som är svåra att förstå men själva funktionen ser bra ut. --افيراتير (diskussion) 21 januari 2017 kl. 09.25 (CET)

Jag ser bra ut, och det hela blir mer begripligt än plottriga tools-sidan för ovana användare. Frågan är om alla fyra extraknappar behövs? Någon sorts länkning till tools-sidan räcker enligt mig.I99pema (diskussion) 21 januari 2017 kl. 09.31 (CET)

Kanske tre extraknappar G för Google, O för OpenStreetMap och Ö för övriga, dvs tools-sidan? Kitayama (diskussion) 21 januari 2017 kl. 09.34 (CET)

Jag föreslår att själva koordinaterna som nu länkar till tools istället länkar till kartan och så en extra länk till tools (där det finns länkar till alla andra kartor). --افيراتير (diskussion) 21 januari 2017 kl. 09.36 (CET)

Averaters förslag är bra. Att ha en extraknapp för OpenStreetMap känns redundant då kartdatat är byggt på OpenStreetMap. Att välja Google framför något annat företag ur listan med propreitära kartor känns som att vi gynnar det företaget särskilt. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 januari 2017 kl. 11.50 (CET)

Kommer man lätt åt de landspecifika karttjänsterna med denna "snabbare" karta? Personligen tycker jag det är väldigt bra att kunna komma till dem utan alltför många klick. För närvarande tar det två klick. Fler än så ser jag inte hur den nya kan vara "snabbare" än den nuvarande lösningen. --MagnusA 21 januari 2017 kl. 10.06 (CET)

Om jag förstått ett inlägg på d:WD:PC rätt så kräver detta att en "Extension" läggs till här hos oss och att det på OSM finns en Wikidata-koppling i OSM's kartobjekt? -- Innocent bystander (diskussion) 21 januari 2017 kl. 10.19 (CET)

Funderar på hur vi gör med egna kml-filer. Nu synns de ju i på "jordgloben". Långt ifrån alla gränser passar ju i osm, exempelvis skogsbränder och historiska gränser, och annat faller på upphovsrätten - kartdata från finländska myndigheter är kompatibla med vår licens men inte med osm:s om jag fattar rätt. Egna km-filer behöver alltså fortsatt kunna visas, och helst bättre än idag. Taxelson (diskussion) 21 januari 2017 kl. 11.16 (CET)

Det är även på G att Commons ska få ett eget Wikidata (Commonsdata) och där ska det tydligen också rymmas kml-filer. -- Innocent bystander (diskussion) 21 januari 2017 kl. 11.25 (CET)

@MagnusA: Med Averaters förslag ovan så blir det ingen förändring i antalet klick för att komma till icke-fria kartor. Men det är ett klick mindre för att få upp en stor fri karta. @Innocent bystander: Extensionen:Kartographer är redan tillagd här. Och ja, för att se gränserna automatiskt såsom i den ryska artikeln måste koppling från OpenStreetMap till Wikidata finnas. @Taxelson: Redan nu kan man spara kartdata på Commons i Data-namnrymden och suffixet .map fast i json, inte kml, se mw:Help:Map Data och exempel på c:Data:Neighbourhoods/New York City.map. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 januari 2017 kl. 11.50 (CET)

@Ainali: bra, men tyvärr är de cc0-krav där, vilket utesluter "lantmäteridata" Finländska har CC BY 4.0. Taxelson (diskussion) 21 januari 2017 kl. 11.56 (CET)

@Taxelson: Ja, just nu är det så. Man valde det för att kunna komma igång snabbt. Tanken var också att försöka tillåta fler licenser om möjligt efter diskussion/utredning. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 januari 2017 kl. 12.08 (CET)

Mer information om att använda <maplink> finns på mw:User:DTankersley (WMF)/misc/how to: maps (utkast, som länken antyder). /Julle (disk.) 24 januari 2017 kl. 08.03 (CET)

Lägger till en lite generell kommentar.

* Länkar till Google Maps, Bing etc är tillgängliga under knappen i nedre högre hörnet.

* KML stödjs ej men GeoJSON stödjs både inline och via den nya namnrymden "Data" på Commons(KML blir nog ej av heller (T28059)).

* Refererade Wikidata ID slås upp direkt i OSM och ej via Wikidata(genom taggen wikidata).

* Licensieringen behöver så vitt som jag vet bara vara Commons kompatibel då den kan anges i Kartographer eller inline och att visa olika data med olika licenser tillsammans är ju tillåtet(GeoJSON kan ligga lokalt här på sv.wikipedia).

* Vi pratade lite om stödet för lokala kartlager på no.wikipedia men i nuläget stödjs det ej.

--Abbe98 (diskussion) 26 januari 2017 kl. 22.30 (CET)

(för) stora tabeller

Lista över läroverk och realskolor i Sverige skapades med en tabell med 350-400 ingående element. Den har sedan gjorts om till elva tabeller. Detta antagligen då så den känns mer överskådlig, men samtidigt har möjligheten lista hela tabellen på olika parametrar försvunnit. Och då detta var en central sak för mig, att kunna lista per ort/kommun, när examen gavs etc, då skolnamnet ofta kan vara mindre känt, så är det min tanke återställa denna uppbrytning. Men först vill jag höra om det anses vara dåligt med stora listor (länk till listan ouppbruten).Yger (diskussion) 27 januari 2017 kl. 09.19 (CET)

Den listan är mycket värdefull, tack för den! Att ta reda på en skolas historia med namnändringar, inriktning etc kan vara mycket tidsödande. Att få den sorterad även på län skulle göra den ännu bättre. /Nesse (diskussion) 27 januari 2017 kl. 09.31 (CET)

Det går ju redan att sortera så upptäckte jag. Var lär man sig (sammanfattande) mera om tabellens möjligheter på Wikipedia? /Nesse (diskussion) 27 januari 2017 kl. 09.50 (CET)

@Nescionomen: Har du kikat på Wikipedia:Tabeller? /^Fluff?_Fluff! 27 januari 2017 kl. 09.52 (CET)

Jodå, men bara översiktligt. Hade inte noterat: Wikipedia:Tabeller#Sorterbar tabell /Nesse (diskussion) 27 januari 2017 kl. 10.00 (CET)

Jag brukar ibland slå ihop såna där rent alfabetiskt splittade tabeller till en stor, just för sorteringens skull. Därefter kan man få listan ordnad efter vilken kolumn man vill, namn, storlek, eller vad som nu finns att tillgå. Ibland finns det nog till och med vettigare sött att dela upp stora tabeller än rent alfabetisk efter någon till synes godtycklig komulm, exempelvis geografisk som någon var inne på ovan. --MagnusA 27 januari 2017 kl. 10.01 (CET)

Tack för återkoppling. Boive har nu slagit ihop den, så frågan är redan avklarad.Yger (diskussion) 27 januari 2017 kl. 10.25 (CET)

Ja, en uppbrytning i olika tabeller förstör ju möjligheten att sortera så det bästa är att behålla det som en tabell. 400 rader är inte så mycket. Kolumnerna Studentexamen och Realexamen bör också delas upp så att man kan sortera på startår och slutår separat. Sortering på Anmärkningar kan man nog vara utan. Så här alltså:

Skolnamn 1964	Plats	Kommun 2016	Län 1964	Studentexamen		Realexamen		Anmärkningar
				Från	Till	Från	Till
Hultsfreds statliga allmänna gymnasium och kommunala realskola	Hultsfred	Hultsfred	Kalmar län	1960	1968	1947	1966?	var 1956–1964 Hultsfreds kommunala realskola med kommunalt gymnasium (från 1957) och 1947–1956 en kommunal mellanskola
Huskvarna försöksgymnasium	Huskvarna	Jönköping	Jönköpings län	1964	1968	1914	1961	(Centralskolan) var samrealskola 1932–1961, kommunal mellanskola 1911–1931
Hvitfeldtska högre allmänna läroverk	Göteborg	Göteborg	Göteborgs och Bohus län	1864	1968	1936	1965	var före 1941, Göteborgs h.a.l, latinläroverket och Lorensbergs h.a.l.

--Larske (diskussion) 27 januari 2017 kl. 10.36 (CET)

Kandidat till ny presskontaktperson

Paracel63 har uttryckt intresse ta över som presskontaktperson efter Sniper Zeta. Jag ser honom som en utomordentligt lämplig och lagt upp en ansökan för honom på AAB.Yger (diskussion) 20 januari 2017 kl. 12.38 (CET)

 Gillar Jag tyckte det var synd att posten skulle stå tom och tänkte att rollen kunde passa mig. Jag har under de senaste 8-9 åren varit inblandad i liknande eller motsvarande roller via en mängd wikiaktiviteter med eller utan presskontakt.--Paracel63 (diskussion) 20 januari 2017 kl. 16.00 (CET)

Föredömligt! Rasmus 28 20 januari 2017 kl. 16.08 (CET)

Mycket positivt!--Historiker (diskussion) 20 januari 2017 kl. 21.29 (CET)

Låter alldeles utomordentligt! Gratulerar till att du ska svara på klagomål över att en artikel raderats, mitt i natten :-) Det var ju det presstalespersonen fick svara på, enligt statistiken. --Janwikifoto (diskussion) 23 januari 2017 kl. 00.33 (CET)

@Janwikifoto: Just den nattliga biten har jag garderat mig för. Jag kör tyst läge mellan 00:00 och 06:00. Dessutom vet jag var mobilinställningen för blockering av onödigt efterhängsna nummer finns. --Paracel63 (diskussion) 24 januari 2017 kl. 01.56 (CET)

Ny presskontakt

Nu finns en ny presskontakt, nämligen undertecknad. Jag plockade upp stafettpinnen som Sniper Zeta lämnade in tidigare i månaden. Förhoppningsvis kommer det att bli trevligt. Kontaktinfo finns här samt här. Jag är vald vid sidan om mitt administratörsskap, och av praktiska skäl gäller mitt tillförordnande till april 2018.[4] Vänliga wikihälsningar! --Paracel63 (diskussion) 27 januari 2017 kl. 22.03 (CET)

Man får gratulera till utnämningen! / Sniper Zeta (diskussion) 27 januari 2017 kl. 22.09 (CET)

Befolkningsstatistik

Den 21 februari kommer SCB att publicera ny befolkningsstatistik, finns det en bot som uppdaterar detta i artiklarna eller kommer det göras manuellt, i sådana fall, kommer det att vara något projekt för det? Theo Meier Ström (diskussion) 28 januari 2017 kl. 00.19 (CET)

Statistiken har väl redan publicerats? Vi diskuterade tätortsstatistik för någon månad sedan iaf. Men nu kanske även Lantmäteriet sagt sitt om namngivningen av orterna? /Grillo (diskussion) 28 januari 2017 kl. 01.11 (CET)

@Theo Meier Ström: Din info här var mycket knapphändig. Vilken befolkningsstatistik? Vissa data uppdateras varje månad/kvartal på SCB. Vad gäller tätorter så pågår arbete på Wikipedia:Projekt geografi/Tätorter 2015 och småorter på Wikipedia:Projekt geografi/Småorter 2015. Sådant som sammanslagningar, delningar och upprättande av nya SCB-orter måste ske för hand. Sådana artiklar kan man då förbereda för att enkelt kunna uppdatera med Robot eller med hjälp av Wikidata. Det arbetet pågår för fullt, men vi är lite kort om folk! Den här gången har det skett väldigt mycket ändringar, vilket gör nyttan med robotar begränsad. Anpassning av namnen har skett i mycket begränsad omfattning. Helst vill vi idag slippa artikelrubriker som "Skara och Skövde". -- Innocent bystander (diskussion) 28 januari 2017 kl. 05.53 (CET)

Det jag menade var detta [5], som jag kunde uppfatta var detta statistik över 2016, medans det som publicerades tidigare var för 2015, men jag kanske missuppfattade detta. Theo Meier Ström (diskussion) 28 januari 2017 kl. 14.11 (CET)

Det är nog samma data som vi redan jobbar med. Men sådant som "bebyggelsestruktur och förvärvsarbetande dagbefolkning" fanns dock inte i det redan publicerade materialet. Revidering av namnen kan också vara aktuell då! Nästa tätortsavgränsning sker 2018 enligt uppgift. -- Innocent bystander (diskussion) 28 januari 2017 kl. 15.12 (CET)

Veckans tävling - Referensutbyte

Under vecka 5 är veckans tävling ett samarbetsprojekt. Det går ungefär till som på "månadens uppdrag" med undantaget att deltagarna byter konkreta tips med varandra hur en enskild artikel kan utökas. Den som utökar artikeln behöver alltså inte leta själv på webben eller med hjälp av andra språkversioner. Tävlingen är särskild lämplig för nya skribenter som vill ha lite stöd från de gamla rävarna. Å andra sidan kan någon som känner en hög med referenser men som inte hinner ikapp med skrivandet få några fler artiklar förbättrade. Alla är hjärtlig välkomna! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 28 januari 2017 kl. 10.44 (CET)

Mallar

Jag råkade igår på artikeln Carl Bernhard Rydström där en faktamall lagts in där han sägs ha varit yrkespolitiker. Det är givetvis helt fel. Jag vet inte om problemet är en wikidatakategori där occupation översatts med yrke eller om någon trott att riksdagspolitiker under 1800-talet var heltidspolitiker. Det skulle nog behöva ses över, jag vet inte hur omfattande problemet är.FBQ (diskussion) 28 januari 2017 kl. 09.17 (CET)

@Jura1: This question here is regarding that you added "Occupation: (P106):politician (Q82955)" to Carl Bernhard Rydström (Q6085748), which affects the infobox here at svwiki. The problem FBQ expresses above is that in the 19th century, "politician" was not a full time occupation. Do we have any solution to this problem on WD? -- Innocent bystander (diskussion) 28 januari 2017 kl. 10.26 (CET)

Den svenska etiketten (benämningen) för det påstående i Wikidata som värdet politiker är inlagt i är sysselsättning (P106) och den beskrivs just som "en persons yrke". Värdet är inlagt av Jura1 för drygt två år sedan. Det verkar vara så att många (alla?) i Kategori:Bondeståndets riksdagsledamöter har fått detta "yrke" så det är nog rätt omfattande. --Larske (diskussion) 28 januari 2017 kl. 10.39 (CET)

• There are many countries where a political activity is meant to be secondary to some other. Normally, we would add a P106 statement for each one. I think we applied "politician" to most members of a parliament. There could also be some activities included in P106 that aren't really representative for the person ("autobiographer") or differentiated differently depending on the language ("author" and "writer" occupations troubled French speaking users). A solution may be that one might want to filter in the infobox what is considered suitable for display. Not sure if my edit on this person matters, but the article defines him with "var en svensk politiker". Jura1 (diskussion) 28 januari 2017 kl. 10.41 (CET)

The problem is that "Yrke" means job or main suorce of income while occupation has a wider meaning.FBQ (diskussion) 28 januari 2017 kl. 10.47 (CET)

Occupation is on wikidata translated "sysselsättning" that is a better translation but in the infobox as "yrke".

But sysselsättning (P106) is still described as "en persons yrke". It is a problem if the "label" and the "description" is not aligned. --Larske (diskussion) 28 januari 2017 kl. 10.56 (CET)

Replyto: Jura1, he definitely filled some of his day with political activity. That is probably the main reason he has an article here. The problem here is that we have to sort out "real" full time politicians from those who did it at their spare time. Otherwise it is hard to create a filter, that isn't located on article-level. (IF P106=politician AND label_sv=Carl Bernhard Rydström -> block the claim.) We have filters we could install here to sort out unsourced or poorly (imported) sourced claims, but I am afraid that does not make the job well enough here. Any ideas? I did not pinged you here, to complain on your edit. I did it since I know you as a user filled with good ideas! -- Innocent bystander (diskussion) 28 januari 2017 kl. 11.00 (CET)

Thanks. Essentially, there are probably three approaches, partially already mentioned:

1. attempt to rescope P106 as "profession" (on Wikidata), or attempt to determine if the P106 value is a "profession" according to some statement on d:Q82955 (outcome of this might be interesting, but I'm not quite sure how useful it would be for the infobox).
2. add a qualifier to the politician statement on d:Q6085748#P106 (and display that or use it to filter out the statements for part-time politicians)
3. change the description for P106 in the infobox

The third is probably the easiest solution, but the optimal solution depends on what you want to see in the infobox. Jura1 (diskussion) 28 januari 2017 kl. 15.23 (CET)

Jag ser att det nu är åtgärdat. Tack för det Väsk. Det känns dock lite jobbigt att det skall vara så bökigt, det tog mig en bra stund att hitta mallen och om det då inte varit åtgärdat är jag inte säker på att jag klarat av att fixa det.

@Jura1 - it seem to have been fixed according to your third suggestion, perhaps the best one at the moment. I would acctually prefer a separat property for work/job than for other occupations that made the person famous. But that is perhaps something for some distant future.FBQ (diskussion) 28 januari 2017 kl. 23.07 (CET)

For politicians, there might be another option:

• 4. Sometimes, there is a P39 statement with a public office held by the person. If there is one, maybe P106=politician doesn't need to be displayed.

Obviously, it would help if the information available on Wikidata would be expanded:

• Politicians with an article on svwiki (only) without another occupation (P106 statement on Wikidata)
• Politicians with an article on svwiki (only) without a P39 ("posiiton held") statement

The line " ?item wikibase:sitelinks 1 ." limits it to people who have an article only on svwiki).

If there are Wikipedia categories that hold the information, the "PetScan" tool can be used to add P106 values. Sample for

• Category:Svenska journalister and the first of the above: http://petscan.wmflabs.org/?psid=702849&al_commands=P106:Q1930187 (for the "P106:Q1930187" to be available for addition, one needs to login in with Widar).

For positions, it might be more efficient to check public offices and ensure that they are included. Some I did on US governors are here. --Jura1 (diskussion) 30 januari 2017 kl. 14.35 (CET)

Koordinatangivelserna

Jag tycker koordinaterna ser konstiga ut i den artikeln Mittuniversitetet. Vad beror det på? Förut var det diskreta med en liten jordglob och siffror. Jag funderar förövrigt om det inte vore klokt att göra en mall i mallen som praktiseras automatiskt för artiklar som har infoboxar. I detta fall är det universitet-boxen. Jag tycker inte att det är snyggt som i artikeln Mittuniversitetet att ha en blobba ovanför infoboxen. Om det ska vara en separat box så bör den i sådana fall vara under.

Så mina frågor är:

• Har man ändrat utseendet för koordinaterna?
• Ska infoboxen om koordinaterna ligga över infoboxen för artikelämnet?
• Kan man göra en mall i mallen för att snyggt integrera koordinaterna i relevanta infoboxar? (som automatiskt slår igång när koordinater finns tillgängliga, typ en parameter som heter GeoLänk/Geoinfo)

dnm ^{(d | b)} 31 januari 2017 kl. 10.33 (CET)

Det är Mall:GeoLänk och den har inte ändrats nyligen, så det är inget nytt. Det är nog snarare så att den mallen är ovanligare än Mall:Coord och att du därför inte sett Mall:GeoLänk tidigare. Mall:GeoLänk används på 337 000 sidor medan Mall:Coord används på 1 950 000 sidor. Nirmos (diskussion) 31 januari 2017 kl. 10.43 (CET)

(Redigeringskonflikt) Den mall som används där är {{geoLänk}}, inte (bara) den vanliga {{coord}}. Syftet är uppenbarligen att visa alla de platser där universitetet har lokaler(?), Sedan kan man diskutera var i artikeln mallen ska placeras, förstås. Och tyvärr har Bing tagit bort sin visningsservice av kml-filer, så den länken borde tas bort i mallen av någon som vågar sig på att gräva i en så välanvänd mall (den ligger bl.a på alla Lsjbots grensidor och kategorier). Taxelson (diskussion) 31 januari 2017 kl. 10.50 (CET)

Det är inte bara kml-filerna som inte funkar i Bing. Var jag än följer den länken, så får jag en kartbild över Ångermanland istället för runt de platser som har koordinater i sidan. -- Innocent bystander (diskussion) 31 januari 2017 kl. 10.58 (CET)

Innocent bystander det är {{KML}} också. Är det fler mallar som ger den länken? Taxelson (diskussion) 31 januari 2017 kl. 11.01 (CET)

Jag har kommenterar bort Bing i {{Geolänk}} och {{KML}}. Ytterligare en mall som behöver ses över är {{KML faktaruta}} som används i {{Ortsfakta Sverige}} och möjligen på fler ställen. --Larske (diskussion) 31 januari 2017 kl. 11.44 (CET)

Nu ska även {{KML faktaruta}} vara uppdaterad till att visa KML från artiklar som använder {{Ortsfakta Sverige}} (och som har en associerad KML-fil), till exempel Göteborg, Malmö, Uppsala och Eskilstuna. Länken till Bing är bortkommenterad på samma sätt som i {{KML}}.

Det tar väl en bra stund innan alla artiklar är uppdaterade, men den som vill se resultatet snabbare i någon artikel eller på någon kategorisida kan göra en "nulledit" på sidan. --Larske (diskussion) 31 januari 2017 kl. 12.37 (CET)

När Sverige beskrivs väldigt olika på olika wikier

Flera wikipediaartiklar på andra språk ger en beskrivning av svenska förhållanden som saknas eller är helt annorlunda på svwp, bland annat kring integration, kriminalitet och rasism. Är det lättare för exempelvis invandrarfientliga krafter att få ge sin vinklade beskrivning av Sverige på andra språkversioner? Ickesvensktalande beklagar sig att de har svårt att kontrollera och värdera trovärdigheten i svenskspråkiga källor bakom problemartiklar. Kan vara bra om fler svensktalande granskar artiklarna.

• en:2016 social unrest in Sweden (ifrågasatt neutralitet)
• en:2017 Uppsala rape Facebook live streaming incident
• en:Antisemitism in Sweden
• en:2010 Rinkeby riots
• en:List of grenade attacks in Sweden
• en:New Year's Eve sexual assaults in Germany#Sweden
• tr:İsveç#Irk.C3.A7.C4.B1l.C4.B1k_ve_ter.C3.B6r (Turkiska artikeln om Sverige, avsnittet Rasism och terrorism, Google-översättning till svenska)
• en:Arabs in Sweden
• en:Peter Dahlin (activist)
• en:Scandinavian defence union

Fler exempel?

Vad av detta innehåll borde översättas till svwp och vad hindras av att vi har andra kriterier t.ex. kring nyheter? 176.10.249.111 29 januari 2017 kl. 16.24 (CET)

Mycket intressant vittnesmål om hur främlingsfientliga krafter agerar! Vi har ju diskuterat några gånger hur denna typ av POV-pushning tar sig ut och hur den kan stävjas. /Ascilto (diskussion) 29 januari 2017 kl. 16.41 (CET)

Jag har noterat exakt det IP-numret skriver. Problemen på enwp är i stort sett samma som vi haft men rättat till och stoppat genom åren. Det behövs en granskning om svenska förhållanden på enwp. dnm ^{(d | b)} 29 januari 2017 kl. 18.03 (CET)

I och för sig är ju sannolikheten större att en artikel om Sverige på ett annat språk redigeras av färre än en artikel på svwp. Men det är en intressant slutsats att svwp med automatik är neutralt medan andra versioner är vinklade... :-) Har man regelbundet följt medier på andra språk i andra västländer (något vi som bott utomlands oftast gjort) märker man att svensk medial rapportering ofta skiljer sig, och det avspeglar sig kanske också i vad som brukar skrivas på svwp (och "tillåts" skrivas på svwp) kring aktuella händelser. Det blir ju ungefär vad DN kan tänka sig att skriva som hamnar på svwp. För övrigt skulle jag avråda att redigera i mer eller mindre kontroversiella ämnen på andra språkversioner enbart utifrån vad som accepteras på svwp snarare än utifrån källäget i kombination med aktuell språkversions praxis. Det riskerar nämligen att leda till POV-pushningsanklagelser. Tomas e (diskussion) 30 januari 2017 kl. 13.20 (CET)

Jag la till ytterligare några i listan ovan som saknas på svwp.

En del i problemet kanske också är att på svwp har man varit snabba med att radera nyhetsartikel om händelser som är i ett inledningsskede - trots att det är just då som det finns många som är villiga att skriva om ämnet. Därför finns inte alltid svenska "referensartiklar" att jämföra med, och då är det svårare att bedöma de utländska artiklarna. 176.10.249.111 31 januari 2017 kl. 07.26 (CET)

Just en:2017 Uppsala rape Facebook live streaming incident är exempel på åsiktsskillnader mellan enwp och svwp angående relevans. Engelskspråkiga Wikipedia är, enligt min erfarenhet, benägen att skriva om händelser som inte får särskilt mycket uppmärksamhet (eller någon uppmärksamhet överhuvudtaget) efter något eller några dygn. Ofta krävs uppmärksamhet under en längre period för att ett ämne ska bli relevant på svenskspråkiga Wikipedia. Påståendet i artikeln som saknar källbelägg (The Kurdish-Swedish economist and author, Tino Sanandaji, accused the media in Sweden of hiding the foreign origin of the perpetrators, foreign perpetrators were known for the main number of group rapes.) verkar kunna källbeläggas med detta inlägg (och möjligtvis även detta)... men då är vi inne på vad som "tillåts" skrivas/användas som källa på svwp. Dieselmotorvagnar (till stationen) 31 januari 2017 kl. 07.45 (CET)

Det är inte en del av problemet utan en del av lösningen att vi är restriktiva med att förmedla nyheter. Enwp är ingen förebild i det stycket. Tvärtom! Artikeln som nämns i föregående inlägg är ett skräckexempel på hur det kan gå när man inte har is i magen. Tostarpadius (diskussion) 31 januari 2017 kl. 16.13 (CET)

Jag tycker det visar på hur det går när man inte har någon form av källkritik och därtill okunskap om det svenska politiska klimatet. Tino Sanandaji är en politisk debattrör och propagandist (i vissa fall på gränsen till demagog) och skulle i egenskap av detta inte kunna användas på Wikipedia för att beskriva en händelses skeende. På EnWP är det däremot lätt för personer med sympati för åsikter Sanandaji framför att vrida uppslagsords olika innehåll trots att det är minoritetsuppfattningar det är frågan om. Jag har mött på många artiklar på EnWP där det mer eller mindre står att det konspirationsteorin runt Lilla Saltsjöbadsavtalet är sanning. Det är mer än uppenbart att den "sverigevänliga" rörelsen byggt många artiklar där som sätter Sverige i en dålig dager genom ett fenomen som fått ett begrepp senaste tiden: Alternativa fakta. Är det vårt ansvar att rensa där är ju däremot frågan, men jag tycker ändå att vi måste påpeka fel och brister i neutralitet även om det inte är vår språkversion. dnm ^{(d | b)} 31 januari 2017 kl. 16.22 (CET)

Fallet blev världsnyhet The New York Times (återanvänd av The Sydney Morning Herald), CNN, The Washington Post, The Independent (återanvänd av The Times of India), BBC, The Guardian, The Irish Times, Dagbladet (Norge), DR Nyheder, Huffington Post på italienska. Detta är bara ett axplock. Kräver vi bara större uppmärksamhet för att ett ämne ska bli relevant, så platsar detta fall. DR Nyheder lät även skrivas en analys (med flera intressanta, men inte godkända för svwp, infallsvinklar) till följd av händelsen.

Sanandaji kommenterar rapporteringen kring händelsen. Detta är en del av hur händelsen förmedlas till, och uppfattas av, allmänheten (det vill säga, en del av den större bilden). Som en välkänd och framträdande debattrör är hans åsikt lika relevant som hans meningsmotståndares åsikter (om vi nu inte mörkar de åsikter vi ogillar, förstås). Vore det Blogg Svenssons åsikt skulle det inte vara relevant. Det intressanta när man beskriver sitt eget land, sin egen kultur (och så vidare), är att det kan gränsa till intressekonflikt (för man står väl mycket nära sitt land, och vill, av förståeliga skäl, att sin uppfattning om hur saker och ting är ska fram). Att ta ett steg tillbaka och låta utomstående beskriva landet (det vill säga ämnet) är kanske inte så fel. Dieselmotorvagnar (till stationen) 1 februari 2017 kl. 00.34 (CET)

Det räcker inte med uppmärksamhet. Den måste vara varaktig och beständig över tid. Det är inte ett uppslagsverks uppgift att dokumentera det som annars hade sjunkit i glömskans hav (hamnat i glemmebogen, som danskarna säger). Lyfts det fram av andra i framtiden kan vi ta med det. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2017 kl. 08.49 (CET)

Ursprungsfrågan var borde översättas till svwp vilken fråga jag är konfunderad över. Vi väljer väl alla själva vad vi är intresserad skriva om och startar inte med en önskelista. Jag arbetade själv med Husbykravallerna två år efter händelsen, då jag kunde konstatera uppmärksamheten bestod, och utökade med text från enwp vilket väl snarast är att se som självklarhet man gör. Jag känner inte för att skriva om Rinkebyoroligheterna, då jag inte bedömer den kommer ha bestående intresse, och tycker det känns oseriöst lägga ner möda på varje orolighet som inträffar. Däremot skulle jag välkomna en genomarbetad artikel, om utanförskapet i Rinkeby baserat på forskning etc och där denna del kunde ingå.Yger (diskussion) 1 februari 2017 kl. 09.55 (CET)

Kvalitetsmätningen februari

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %
2024-12-01	35	136	76	21	70	1	27	268	366	2	163	295	433	2 245	0	4 138	64 763	68 901	2,65 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

En smula upp på de flesta.Yger (diskussion) 1 februari 2017 kl. 06.51 (CET)

Någon med Focus till hands?

Inledningen i artikeln Albaniens geografi är delvis hämtat från uppslagsverket Focus. Har varit på bibblan men har inte hittat textstycket och vilken sida och så vidare. Har någon här uppslagsverket till hands som kan kolla upp det? Jag vore tacksam för ett svar! --Vannucci (diskussion) 1 februari 2017 kl. 17.07 (CET)

Men de mesta utökningarna verkar det ju vara du själv som gjort? Du och yterligare en användare. Den senare är blockerad sedan ganska precis tio år. --MagnusA 2 februari 2017 kl. 18.31 (CET)

Det var många engagerade i skapandet av artikeln. Jag har som sagt svårt att hitta textstycket i Focus som jag letar efter. Jag ska söka i bland mina dokument och försöka hitta källan. Det är viktigt att artikeln om Albaniens geografi blir väl källbelagd innan den kan bli en utmärkt artikel. --Vannucci (diskussion) 2 februari 2017 kl. 19.17 (CET)

Linjeskepp

Det finns nu två artiklar som handlar om linjeskeppet Blekinge som byggdes 1682 ( Blekinge (1682) och Blekinge (örlogsskepp)). Det ena byggdes i Kalmar, det andra i Karlskrona. Sjösattes det verkligen 2 linjeskepp med samma namn samma år men på olika platser?-Wvs (diskussion) 2 februari 2017 kl. 20.48 (CET)

Det handlar om samma skepp och hade tom samma källa. Jag har omdirigerat den tunnare (B 1682).Yger (diskussion) 2 februari 2017 kl. 21.06 (CET)

Bra, jag tänkte göra detsamma, men ville fråga först.-Wvs (diskussion) 2 februari 2017 kl. 21.10 (CET)

Pjäser som satts upp, konserter som spelats - var drar vi gränsen?

Jag stötte tidigare idag på en artikel om en teater. Teatern som sådan är som jag ser det tveklöst encyklopediskt relevant, men artikeln består av en dryg skärmhöjd berättande text och tolv skärmhöjder listor över alla uppsättningar som satts upp på teatern -- listan var dessutom så illa wikifierad att många av länkarna i listan inte alls gick till artiklar om pjäserna ifråga utan till förgreningssidor och homonymer

Jag började kapa ner listan till ett representativt urval, men det återrullades två gånger och jag fick veta att det faktiskt är önskvärt att lista allt som spelats på en teater.

Stämmer det verkligen med praxis och vår ambition att vara en encyklopedi? Artikeln om Dramaten listar ett drygt tjugotal pjäser som spelats där, och att ägna en liten del av en artikel om ett kulturetablissemang åt en väl sammanställd lista med exempel på vad som spelats där känns rimligt, men Wikipedia är ju inte en mediedabas. - Tournesol (diskussion) 27 januari 2017 kl. 16.13 (CET)

Vilken artikel gäller det? Stigfinnare (diskussion) 27 januari 2017 kl. 16.18 (CET)

Idag Folkteatern i Gävleborg i går var det Värmlandsteatern.Yger (diskussion) 27 januari 2017 kl. 16.30 (CET)

(Redigeringskonflikt) (Inklippt från Diskussion:Folkteatern i Gävleborg, där det inte besvarats av Användare:Tournesol innan diskussionen flyttades hit. Nu också något utökat.) Det är ingen som skrivit några riktlinjer om detta, men vi är ett antal användare som arbetar med att lägga in repertoardokumentation i artiklar om teatrar (ex. Södra Teaterns uppsättningar), dramatiker (ex Christina Ouzounidis), pjäser (ex. Drottningens juveslsmycke), regissörer, scenografer och skådespelare (ex Sif Ruud). Repertoardokumentationen finns i spridda men svåråtkomliga källor och är efterfrågad bl.a. i akademiska sammanhang. Att göra urval är egen forskning - vad har en användare här för grund att stå på när hen väljer bort vissa uppsättningar? Hur kan en veta att de är mindre viktiga? De listade uppsättningarna i artikeln Dramaten representerar inte något medvetet urval av de viktigaste uppsättningarna, utan är slumpmässigt inlagda. På samma sätt är det med urvalet i artikeln om Sif Ruud och andra, urvalet är slumpmässigt och inte encyklopediskt. /Ascilto (diskussion) 27 januari 2017 kl. 16.37 (CET)

I det konkreta fallet med Folkteatern i Gävleborg, den artikeln jag har kikat på, anser jag att Tournesols trimning var fullt rimlig. Om Folkteatern själva ser något värde i att vidmakthålla en förteckning över samtliga uppförda verk, gör de lämpligast det på sin egen hemsida. Att ha denna jättelista i artikeln på WP förfular och är allmänt oencyklopediskt. De felaktiga wikilänkarna gör den dessutom felaktig. Sedan kan jag instämma i Asciltos invändning att det inte finns några riktlinjer för hur urvalet av uppförda pjäser ska göras. Jag kan ju anse att om man saknar kunskap om vilka uppsättningar som har varit särskilt omskrivna, kan man hellre avstå helt från att publicera något urval. Stigfinnare (diskussion) 27 januari 2017 kl. 16.44 (CET)

Kan vi inte skapa någon riktlinje eller så kring urval då, så det inte blir slumpmässigt? Skottniss (diskussion) 27 januari 2017 kl. 16.48 (CET)

Ascilto: Egen forskning? Nej, så är det väl ändå inte? Alla, precis alla, artiklar består av ett urval av möjliga uppgifter och fakta som skulle kunna presenteras. Alla detaljer i den verklighet som ska beskrivas går inte att sammanställa och presentera. Ur den aspekten finns det inget som skiljer dessa artiklar från vilka andra artiklar som helst. Någon - den ansvarsfulla och kunniga skribenten som följer WP:s övergripande regelverk - måste ta på sig rollen att avgöra vad som är viktigt, vad som är relevant och vad som bör (eller måste) nämnas för att ämnet ska bli balanserat beskrivet. Det är just det som är vitsen med ett uppslagsverk, och det som skiljer det från en katalog, en matrikel eller en på annat sätt "ovärderad" samling av kända uppgifter: Ett ämne, som alltid är betydligt mer komplext än dess sammanfattning, koncentreras. Vissa egenskaper lyfts upp och betonas, medan andra ställs åt sidan. Det är självklart att man ska kunna göra ett urval. Men det kräver både kunskap och ansvarskänsla. Lindansaren (diskussion) 27 januari 2017 kl. 16.55 (CET)

(Redigeringskonflikt) Frågan diskuterades först på Diskussion:Vasateatern och mynnade då ut i att lyfta ut repertoarförteckningen till en egen artikel. Det skall också sägas att det arbete Användare:Knallhatten genomfört med repertoardokumentation är mycket bättre och värdefullare än listan i artikeln om Folkteatern i Gävleborg, den listan innehöll flera brister, det kan jag hålla med om. Vilket inte legitimerar ändringar under pågående diskussion och egen forskning utan motivering. Under hela svwp:s existens har filmografier och diskografier fyllts på, vilket är relativt enkelt, men det har aldrig utsatts för några redigeringsangrepp. Att vi är några som ägnat oss åt repertoardokumentation har bara några år på nacken, men det utgår från mer svåråtkomliga källor (själv har jag suttit i dagar på KB och plöjt teaterprogram) och är som jag nämnde ovan eftertraktat. /Ascilto (diskussion) 27 januari 2017 kl. 16.58 (CET)

@Skottniss:Absolut kan man det, jag antyder ju dessutom vad man skulle ha för riktlinje, nämligen särskilt uppmärksammade uppsättningar. Men, hur får vi som artikelförfattare fram den informationen och hur källbelägger vi den? Stigfinnare (diskussion) 27 januari 2017 kl. 17.02 (CET)

@Lindansaren: Vilka källor har Användare:Tournesol hänvisat till för sitt urval bland Folkteaterns uppsättningar? Med en snabb blick ser det ofantligt okunnigt ut. Vari ligger det encyklopediska värdet i okunnighet? /Ascilto (diskussion) 27 januari 2017 kl. 17.07 (CET)

@Ascilto: Jag har inte på något sätt tagit ställning till Tournesols urval. Mitt inlägg var en kommentar till ditt påstående att urval är egen forskning. För det finns i sak ingenting - sett ur perspektivet egen forskning - som skiljer ett urval teaterpjäser i en lista från ett urval händelser i en person liv, ett urval sakuppgifter om en ort eller ett urval byggnadsdetaljer när vi skriver om ett hus. Urvalsprocessen och resultatet av den är, både vad gäller ämnen och uppgifter i enskilda artikln, grundläggande kännetecken för själva begreppet "encyklopedi". Lindansaren (diskussion) 27 januari 2017 kl. 17.27 (CET)

Huvudproblemet med de här listorna var väl att de inte var källbelagda. Om vi kan källbelägga en komplett lista över en teaters uppsättningar finns det ingen anledning att tacka nej till detta. Det finns inget oencyklopediskt i det. Om listan tar för stor plats kan man undersöka om det går att formatera bättre eller eventuellt bryta ut den.

Att det skulle vara bättre att korta ner listorna till ett urval rimmar illa med att vi samtidigt raderar listor på löpande band för att de är ofullständiga. Samtidigt kan ett urval vara lättare att ta till sig för många läsare. Det bästa är om man kan ha både och, alltså en sammanfattning med urval i huvudartikeln och en fullständig lista i en annexartikel. Verifierbarheten för ett urval ökar betydligt om man har en komplett lista att jämföra med. Listan över uppsättningar i artikeln om Dramaten hade exempelvis känts mer vederhäftig om man haft en komplett lista att jämföra med. Väsk ✎ 27 januari 2017 kl. 17.33 (CET)

Även en komplett lista är ett urval, d v s resultatet av att man gjort en bedömning av vad som bör var med. Så för mig handlar det här egentligen främst om form och presentation. D v s - passar urvalet "komplett lista" i det sammanhang som den presenteras? Lindansaren (diskussion) 27 januari 2017 kl. 17.39 (CET)

(redigeringskonflikt)Detta kanske är ett fall liknande det om gator vi diskuterade nyligen. Vi kom där fram till att existensberättigande mer beror på att det finns rimlig volym av källbelagd substans mer än några regler, som kan tillåta tunna skelett. Dvs om listorna kan bli de knallhatten skapat är de ok. Tunna uppräknanden, dessutom med felaktiga internlänkar som i Värmlandsteatern ligger då risigare till.Yger (diskussion) 27 januari 2017 kl. 17.41 (CET)

(Redigeringskonflikt) När det gäller urval av uppgifter i t.ex. biografiska artiklar så är det grundat i vad som finns att tillgå i källorna, inget märkvärdigt med det. När det gäller svensk teaterhistoria så finns det ett standardverk i tre band med ett hårt sovrat urval av uppsättningar som nämns. Vad man för övrigt har att gå efter är databaser, förteckningar och teaterprogram utan någon sovring. Hur gör man då ett urval? Vem avgör vilka uppsättningar som varit viktiga? Visst, ett sätt vore att för tiden efter 1991 gå till Mediearkivet Retriever och läsa recensioner. Men hur värderar man dem? Vilka kritiker är tongivande och vilka kan ignoreras? Det urval som finns i våra teaterartiklar strävar antingen efter att vara heltäckande eller är helt slumpmässigt, vilket är helt okej i brist på bättre, enligt vår vanliga princip att man måste börja någon stans och sedan bygga på. Men värdet i den slumpmässigheten är något helt annat än att en slumpvis okunnig användare gör ett "urval". F.ö. finns det inga skäl att värdera repertoardokumentation annorlunda än diskografier, bibliografier och filmografier, vilka alla har en traditionellt stark ställning på Wikipedia. /Ascilto (diskussion) 27 januari 2017 kl. 17.45 (CET)

Håller helt med Väsk. Sådana här listor tillför information (helt i linje med vad en encyklopedi ska vara och vad som är encyklopediskt "relevant"). Blir de ohanterligt stora är det enkelt att bryta ut dem till egna listartiklar och då presenteranågot urval baserat på lämpliga kriterier samt en länk till den kompletta(re) listan. --افيراتير (diskussion) 27 januari 2017 kl. 17.49 (CET)

Jag ser inget som helst problem med listor av detta slag. Jag skulle dessutom kunna tänka mig artiklar om uppsättningar (normalt inte enskilda föreställningar) på etablerade teatrar och operahus. Tostarpadius (diskussion) 27 januari 2017 kl. 17.57 (CET)

Artiklar om själva teatrarna bör väl vara överskådliga. Fullständig repertoarinformation (som jag absolut tycker platsar på Wikipedia, och gärna på Wikidata också) kanske kan brytas ut till separata artiklar, typ Lista över produktioner vid Folkteatern i Gävleborg osv? (edit: dvs samma som Averater nyss skrev här ovan) mvh Aron Ambrosiani 27 januari 2017 kl. 19.36 (CET)

Jag håller med Väsk och Averater! Jag förstår inte varför en del tycker att artiklar om teatrar och deras uppsättningar inte ska få vara kompletta? Är det någon som ifrågasätter idrottsartiklars redovisande av kompletta resultatlistor (även om man kan behöva scrolla en hel del för att ta sig igenom dem)? Idrott är jätteintressant och all tabell-läsning om detta är superrelevant för vissa, och detsamma borde väl gälla även för andra intresseområden (som till exempel film, musik och teater)? //Vätte (diskussion) 28 januari 2017 kl. 01.33 (CET)

Ju komplettare listor desto högre informationsvärde och desto bättre service till våra läsare! /FredrikT (diskussion) 30 januari 2017 kl. 18.30 (CET)

Jag håller inte med om det. I en encyklopedi förväntar jag mig knappast listor med precis allt och tycker inte att det är något att eftersträva heller. Fullständiga och detaljerade listor drar ofta ned trovärdigheten och får encyklopedin att mer kännas som en intressesida. Det är viktigt att ta fasta på relevans och källor samt motverka enskilda intressen. Istället kan vi länka till fördjupning och annan detaljinformation. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 2 februari 2017 kl. 05.52 (CET)

Kan inte påstå att jag älskar tabell-artiklarna om sport. -- Innocent bystander (diskussion) 2 februari 2017 kl. 07.12 (CET)

Jag är i många fall en anhängare av sovring och medvetet urval, men uppskattar den omfattande redovisningen av idrottsresultat (kanske en påverkan hemifrån, då min far klippte fotbollstabeller ur tidningarna och klagade till redaktionerna när de inte var kompletta - på den tiden var man ju totalt beroende av tryckt information) och ser gärna lika utförlig redovisning av verksamhet inom kulturområdet. Att bryta ut dem till egna artiklar har jag dock ingenting emot. Tostarpadius (diskussion) 2 februari 2017 kl. 12.04 (CET)

Jag tänker att det kan vara relevant med fullständiga listor när det är sådant som är av historiskt värde och kräver det. För i vissa sammanhang går det inte att göra urval utan att det blir missvisande. Då bör man välja mellan fullständiga listor eller inga alls. Jag skulle hellre se att man lägger in sporttabeller efter avslutad säsong eller tävling (när det är möjligt) än försöker hålla aktuella tabeller uppdaterade. Aktuella tabeller finns ofta på andra webbplatser och det vore enklare att bara länka. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 4 februari 2017 kl. 03.48 (CET)

Det påstås ofta att eftersom Wikipedia är en digital encyklopedi så har vi ingen utrymmesbegränsning. Det stämmer förvisso att det inte finns någon gräns för hur stor svenskspråkiga Wikipedia kan bli i byte räknat, men allt för mycket detaljinformation går ut över överskådligheten. Enligt min ringa åsikt är en lista över en teaters uppsättningar, komplett eller inte, inte önskvärt att ha i artiklar lika lite som kompletta listor över flygplan av en viss typ och deras registreringsnummer, tillverkningsår osv. /ℇsquilo 4 februari 2017 kl. 10.02 (CET)

För den som är okunnig om eller ointresserad av t.ex. teater, idrott, musik eller film ter sig naturligtvis listorna som meningslöst brus, men för den kunnige och intresserade ger listorna ett stort mervärde. Inom teatervetenskap är repertoarforskning ett etablerat område, så för teaterstudenter är de än så länge få och ofullständiga men källbelagda listorna värdefulla. De bygger på sammanställningar av flera olika mer eller mindre svårtillgängliga källor. Listorna finns alltså i allmänhet inte alls att tillgå utanför Wikipedia. /Ascilto (diskussion) 4 februari 2017 kl. 11.26 (CET)

Och oberoende av kunnighet och intresse, så blir listorna för skrymmande kan och ska de brytas ut. Det är ändå ett relativt begränsat antal föreställningar.--LittleGun (diskussion) 4 februari 2017 kl. 11.32 (CET)

Månadens artiklar (december)

"Ackusativism" och "Älvdalska".

När december månads bästa nya och utökade artiklar röstades fram blev resultatet Ackusativism och Älvdalska. Det är uppenbart att vi har språkkunnigt folk här i gemenskapen.

Av projektets 161 nya och 84 utökade januariartiklar har 19 respektive 18 blivit nominerade till den nu påbörjade omröstningen. Välkommen att bidra med röster eller att lista artikelbidrag. Eller att bara titta in – möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 2 februari 2017 kl. 23.41 (CET)

Bra jobbat! Fina artiklar. --Vannucci (diskussion) 4 februari 2017 kl. 00.54 (CET)

WMF söker arbetare från gemenskaperna för att forma en strategiprocess

Hejsan alla!

Som ni nog alla har sett (genom de massiva reklamrutorna längst upp på sidan), så kommer WMF snart att lansera en "movement strategy process" (strategiprocess för Wikimediarörelsen) och de söker just nu personer från olika Wikimedia-gemenskaper som kan vara delaktiga vid varje steg av dess utformning etc. De söker ett antal olika Wikipedianer och Wikimedianer som kan agera, samt arbeta, som gemenskapernas strategisamordnare. Dess positioner kommer att vara lagda på distans och på deltid i upp till 20 timmar i veckan med ett kontrakt på 3 månader. Startdatum för denna anställningen kommer vara i början av mars. Du kan se arbetsbeskrivningarna och ansöka om positionen på wmf:Work with us, men här är en snabb sammanfattning av vem de letar efter och vad den anställde kommer att göra:

Språkspecialist-strategisamordnare

Dessa kommer att vara flerspråkiga personer med kunskaper i både engelska samt t.ex. svenska. De förväntas kunna kommunicera både med gemenskaperna i dera specialistspråk, samt med andra anställda på WMF på engelska. De kommer också att granska, hålla koll på och sammanfatta diskussioner om strategiska ämnen och förväntas producera en sammanfattande rapport i slutet av deras avtal.

Metawiki-strategisamordnare

Dessa personer behöver inte vara flerspråkiga (även om det är ett plus), men måste vara flytande i engelska och måste vara erfarna användare på en eller flera Wikimedia/Wikipedia-gemenskaper. De kommer att arbeta tillsammans med språkspecialist-strategisamordnare, de globala gemenskaperna, Wikimedia Foundation och "strategi-laget" för att underlätta den mest omfattande och inkluderande strategiprocessen som möjlig. Detta kommer att innefatta kontakter med, och nå ut till, globala gemenskaper, erbjuda sina egna gemenskaper erfarenhet och råd till dem som är inblandade i processen, och vara ledande, granskande, och sammanfatta strategirelaterade diskussioner. De förväntas producera en sammanfattande rapport i slutet av deras kontrakt.

Om du tycker att någon av dessa saker låter som något du skulle vara intresserad av, rekommenderar jag dig att besöka jobbansökan och granska arbetsbeskrivningarna för mer information (wmf:Work with us#Wikimedia Careers). Berätta om dina erfarenheter som en Wikimedian och varför du tror att du skulle vara en bra matchning för denna roll. Deras mål är att få den mest omfattande och inkluderande strategiprocess de kan, och det innebär att de behöver erfarna gemenskapsmedlemmar som du att hjälpa till!

Översatt, med ändringar, från https://lists.wikimedia.org/pipermail/wikimedia-l/2017-January/086145.html

Hälsningar, Josve05a _{(prata med mig)} 3 februari 2017 kl. 00.28

Huvuduppgiften blir alltså (typ) att hjälpa användare på enspråkiga wikis, som svwp, att förstå vad som diskuteras vid Metawiki (och på andra ställen) genom att översätta sammanfattningar från EN->SV, och hjälpa dem att få vårat perspektiv i processen, genom att samla in och sammanfatta våra diskussioner, och att översätta det från SV->EN (och lägga upp det på Metawiki). D.v.s. de försöker hjälpa till med att språköverskridande diskussioner ska fungera, och att lösa "inte vår wiki"-problem", genom att tillåta/uppmuntra diskussioner på annat håll.

Josve05a _{(prata med mig)} 3 februari 2017 kl. 00.41 (CET)

Krävs högskoleutbildning? Kan man arbeta hemma? --Vannucci (diskussion) 4 februari 2017 kl. 00.52 (CET)

Nej, det krävs inte. Jag skulle mycket bestämt rekommendera att man arbetar hemifrån (eller motsvarande, var man sitter är upp till en själv). Det här har visserligen bedömts tungt nog att det är orimligt att någon skall ta ansvar för att binda upp sig att lägga så mycket av sin fritid under lång tid för att vi på svenska skall ha en chans att vara med och påverka riktningen Wikimedia Foundation skall arbeta i de kommande åren, men om man inte redan är bosatt i USA (San Francisco-området, egentligen, jag har svårt att se hur det skulle vara värt att flytta för ett halvtidsuppdrag över några månader) med tillstånd att arbeta där bör man nog arbeta hemifrån. Det gör jag, till exempel. WMF har inga särskilda arbetsplatser utanför kontoret i San Francisco. /Johan (WMF) (diskussion) 4 februari 2017 kl. 03.12 (CET)

Tack för ditt svar! Just den här annonsen verkar annorlunda och på hög nivå, men spännande och kul och ger mycket tillbaka. Om ni (Wikimedia Sverige) behöver anställa en självlärd översättare (från svenska till engelska och vice versa) för översättning av olika typer av texter (istället för att vara beroende av gemenskapen) så vet ni vart ni hittar mig. --Vannucci (diskussion) 4 februari 2017 kl. 13.29 (CET)

Notera att det här inte är Wikimedia Sverige utan Wikimedia Foundation. (: /Johan (WMF) (diskussion) 4 februari 2017 kl. 13.41 (CET)

Multipla duplikat?

Upptäckte precis att följande artiklar egentligen verkar vara samma sak: Klippspik, Klippspik (svampar) och Klippspik (svamp). Hur gör man med sådant här? Är de samma? Ska de märkas upp på nåt speciellt sätt? //Mippzon (diskussion) 3 februari 2017 kl. 15.14 (CET)

Mallen {{slå ihop}} är lämplig använda om man inte gör detta direkt med omdiringar till den som bör behållas.Yger (diskussion) 3 februari 2017 kl. 15.24 (CET)

Sedan skulle den nya artikel behöva förtydliga att den handlar om en lav som består av en svamp och en alg.FBQ (diskussion) 3 februari 2017 kl. 15.42 (CET)

Det beror på vad du avser. Alla lavarter består av en svamp och en alg (eller undantagsvis cyanobakterie) i symbios. Genom att ordet lavart är länkat i artikeln, finns den förklaringen för den som behöver. Att lägga in en förklarande text i varje lavartsartikel skulle föra på avvägar, eftersom det finns ungefär 17 000 arter. Men det kanske inte är just detta du menar!? Deryni (diskussion) 3 februari 2017 kl. 18.55 (CET)

Nej, jag ville bara påpeka det så att inget försvann i sammanslagningen. Två av artiklarna verkar egentligen handla om svampen. Nu tycker jag inte att svamparten behöver en egen artikel, jag ville bara att det var tydligt vad den beskrev.FBQ (diskussion) 3 februari 2017 kl. 20.16 (CET)

 Gillar Deryni (diskussion) 3 februari 2017 kl. 20.29 (CET)

Klippspik måste vara någon typ av klipp och klistra eftersom boten inte skapade den, tidigare omdirigering till spik. Maundwiki (diskussion) 4 februari 2017 kl. 00.35 (CET)

Här bör nog lavarten ha företräde till grundordet!? Deryni (diskussion) 4 februari 2017 kl. 10.14 (CET)

Sa inget om det, men grundordsartikeln skapades genom klipp och klistra som borde ha varit en admin flytt. Maundwiki (diskussion) 4 februari 2017 kl. 22.13 (CET)

Hjälp med persondata

Söker persondata för Blenda Margareta Törnquist (född 1902? - död?) grundare av SkoBell.--Holger.Ellgaard (diskussion) 5 februari 2017 kl. 11.57 (CET)

Förfrågan flyttad till Wikipedia:Persondatafrågor#Blenda Margareta Törnquist /Ascilto (diskussion) 5 februari 2017 kl. 12.13 (CET)

Uppslagsord ska alltid skrivas med liten begynnelsebokstav (om de inte är namn)

Undertecknad skrev en motion till Wikimedias årsmöte utan att förstå, att föreningen inte hade befogenhet att bifalla den. Jag hänvisades hit och återger här motionen i sin helhet:

Giron 2016-01-08

Wikimedias årsmöte 2016

Motion om uppslagsord

En allvarlig brist vidlåder alla wikimedier: uppslagsorden skrivs alltid med stor begynnelsebokstav. Därmed kan användaren tro, att Maskros och andra växter, Katt och andra djur, Granit och andra bergarter, Filosofi och andra vetenskaper, Finska och andra språk samt Svensk och andra folkslag stavas med stor begynnelsebokstav. I den just lästa meningen ser man ju, hur fel detta är.

Naturligtvis skall alla ord stavas med versal, när de inleder en mening (utom af, de, von, van, al- och så vidare). Och naturligtvis ska användaren kunna söka ett ord genom att skriva det med eller utan versaler i början av ordet. Däremot är det förödande för språkanvändningen, att uppslagsordet på den sida man kommer till är stavat med versal, när det inte är egennamn.

Förmodligen är det ogörligt att ändra uppslagsorden i hela Wikipedia-arkivet, men det bör göras fortlöpande varje gång man ser detta fel.

Jag yrkar, att årsmötet fastslår,

att uppslagsord, som inte är egennamn, alltid skrivs med liten begynnelsebokstav (gemen).

att alla, som inför nya uppslag, uppmanas att efterleva detta efter att noga ha förvissat sig om aktuellt uppslagsords svenska rättstavning.

Kiruna dag som ovan, Björn Forseth (namnteckning) Kiirunankarhu (diskussion) 30 januari 2017 kl. 22.38‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag är inte säker på hur du menar. Vill du att uppslagsordet som till exempel Alliance Defending Freedom skall skrivas som alliance defending freedom? Riggwelter (diskussion) 30 januari 2017 kl. 22.45 (CET)

Jag tror Björn menar att titlarna på artiklarna sko och hen ska visas med liten bokstav och titeln på artiklarna Tyskland och Olsson visas med stor bokstav. Vi har diskuterat det, och det huvudsakliga "tekniska" hindret är att vi då måste gå igenom de flesta artiklar för hand och avgöra om de är egennamn eller ej. Sen finns lite andra invändningar, att det kan bli plottrigt att vissa sidor har titel med versal och andra med gemen etc. Wiktionary, Wikipedias ordbokskusin, har ett system där uppslagsorden normalt visas med gemen första bokstav. /NH 30 januari 2017 kl. 22.58 (CET)

NH tolkar säkert förslagsställaren rätt. Ett annat tekniskt problem blir att varje gång man länkar ett ord först i en mening måste man skriva t.ex [[skola|Skolan]] byggdes 1943 alternativt omdirigera Skola till skola. Inget litet projekt... Taxelson (diskussion) 30 januari 2017 kl. 23.41 (CET)

Känns inte som ett rimligt åtagande. Det torde vara bättre att sätta sin lit till skolsystemet som förhoppningsvis lär folk vad som är vad. För övrigt görs väl inte den åtskillnaden i andra uppslagsverk, till exempel NE? Riggwelter (diskussion) 30 januari 2017 kl. 23.43 (CET)

Alla kan ju "störa sig" på något och det kan jag respektera. Jag stör mig inte på detta, snarare tvärtom. Invändningen mot att göra en sådan ändring nu är dock att det blir ett "hästjobb" att gå igenom alla de nästan 3,8 miljoners uppslagsord för att kolla om de är egenman. Därför rekommenderar jag inte förslaget. I det här fallet kan man försvara sig med uppslagsordet inleder, om inte en mening, så en hel artikel. En rubrik, således och det bör kunna motivera versal. --Andhanq (diskussion) 30 januari 2017 kl. 23.51 (CET)

Britannica har versala förstabokstäver i sina uppslagsord, så vi är inte ens helt ensamma internationellt sett. Merriam-Webster, däremot, som är en ordbok, har gemena förstabokstäver.//Hannibal (diskussion) 31 januari 2017 kl. 00.05 (CET)

Själv tycker jag att det är skillnad på rubriker och listor, och jag ser våra artiklar som längre texter som har titel, och titlar brukar i det svenska språket skrivas med stor begynnelsebokstav (även låttitlar, kapitelrubriker och liknande). Ordlistor och ordböcker har däremot en praxis av liten begynnelsebokstav, men jag anser inte att Wikipedia är en ordlista/ordbok. //Vätte (diskussion) 31 januari 2017 kl. 03.47 (CET)

Det vore ett väldigt tidskrävande arbete, och ingenting som en ensam initiativtagare rimligtvis själv kan göra. Oavsett om det hade varit ett vettigt beslut eller inte 2001 (eller 2002, eller kanske 2003) så finns det prioriteringar som gör mer för uppslagsverket nu. /Julle (disk.) 31 januari 2017 kl. 04.05 (CET)

Konsekvens är en bra sak här. /Julle (disk.) 31 januari 2017 kl. 04.07 (CET)

Konsekvensen är som flera påpekat alldeles för stor. Dessutom är detta inget större problem, såvitt skrivreglerna följs i löpande text. Där är kanske något gott som kan komma ut ur Björns motion. Jag har noterat att det inte är så ovanligt att skriva Sko mitt inne i en artikel vid länkningar, för att skribenten uppfattar att uppslagsord måste skrivas med stor första bokstav som vore det namn. Genom att skanna över Wikipedias skrivråd och nybörjartips kan vi säkert förtydliga att uppslagsord i Wikipedia i sig inte är några namn med stor begynnelsebokstav. Det vore ett trivsamt resultat av motionen till årsmötet. Deryni (diskussion) 31 januari 2017 kl. 07.35 (CET)

Är inte uppslagsord i regel början på en ny mening och använder man då inte stor bokstav enl svenska skrivregler? Ataraxim (diskussion) 31 januari 2017 kl. 07.38 (CET)

Självklart, men det är nog inte det som motionsställaren vill rätta till. Deryni (diskussion) 31 januari 2017 kl. 07.41 (CET)

Stor eller liten begynnelsebokstav i titlar diskuterades i fjol också. Det vi kom fram till är att encyklopedier vanligen skriver uppslagsord med stor begynnelsebokstav (Bra Böckers lexikon, Uppslagsverket Finland, Nordisk familjebok, etc) medan ordböcker skriver med gemener. Nationalencyklopedin sticker ut genom att använda gemener. Sedan behöver en omställning inte innebära några förändringar av länkar eftersom Mediawiki inte är skriftlägeskänslig för första bokstaven vik länkning (dvs [[Skola]] och [[skola]] går till samma artikel) och inte för några tecken vid sökning (det går inte att länka till [[SKOLA]], men det går att söka på SKOLA och hamna på skola). /ℇsquilo 31 januari 2017 kl. 08.05 (CET)

Att det är mycket jobb är ett icke-argument. Det fixar vi om vi vill. Däremot vill inte jag. Till att börja med är det ingen naturlag, och det är inte ens en genomgående praxis. NE har valt gemener, de hade så även i den pappersbundna utgåvan, kanske för att visa skillnad på substantiv och egennamn. Att börja en mening med gemen, än värre en helt ny sida, bryter mot alla skrivregler och pedagogiken i det är därför dålig. Ungarna får lära sig skrivskillnad mellan substanyiv och egenamn på annat sätt. Genom att läsa Wikipedias artiklar i ämnet till exempel.--LittleGun (diskussion) 31 januari 2017 kl. 08.20 (CET)

Absolut. Följer vi skrivreglerna kommer Wikipedia att leda läsarna mot riktig språkbehandling, precis som skolans svensklektioner. Jag vill inte heller, LittleGun. Dock menar jag att förslaget har en liten poäng: Det är inte alltför ovanligt att uppslagsord förekommer inne i löpande text, med Versal som Begynnelsebokstav. Här kan vi jobba för förbättring och säga att "motionen" har en god intention. Jag ber om ursäkt för versalisseringslustigheten, i den mån någon är lättretlig. Deryni (diskussion) 31 januari 2017 kl. 08.51 (CET)

RE:"Mediawiki [är] inte är skriftlägeskänslig för första bokstaven vik (sic!) länkning". NB! Det stämmer inte riktigt!!! Ändrar vi inställningarna här, så att vi tillåter uppslag med gemen begynnelsebokstav, likt Wiktionary, så kommer inte alls [[Skola]] och [[skola]] leda till samma plats. Testa och se på Wiktionary vad som händer om ni skriver "[[Skola]] och [[skola]]" där! Det finns Wikipedia-upplagor som har sådana inställningar, men de har, så vitt jag vet, alla alfabet de flesta av oss inte alls är bekanta med. Så exakt varför dessa projekt har sådana inställningar, kan jag inte svara på. -- Innocent bystander (diskussion) 31 januari 2017 kl. 09.38 (CET)

Det är möjligt att jag är en obotlig traditionalist, men det ser ärligt talat inte klokt ut i Nationalencyklopedin. Motionens intentioner är goda, men det finns ingen anledning att genomföra förslaget. Däremot är det ett oskick att uppslagsord versaliseras i löpande text, men det är en allmän tendens i svenskan att i strid med våra skrivregler ha stor begynnelsebokstav på alltfler ord. Tostarpadius (diskussion) 31 januari 2017 kl. 11.01 (CET)

Jag förmodar att förslaget gäller artikelsidornas rubriker?

Motargument mot förslaget:

• rubriker skrivs normalt med stor inledande bokstav. Så gör vi i alla underrubriker, vad jag vet.
• meningar inleds normalt med stor bokstav. (Jo, jag ser inkonsekvensen i hur jag skrivit inlägget :p – dock punktlista.)

(Undantag från båda: af, von, tror jag väl? Och typ skiftlägeskänsliga kommandon, o. dyl.)

Därmed anser jag att det är motiverat att artikeltiteln samt inledningsmeningen börjar med stor bokstav (utom i specialfall). I de fall där ämnesordet inte står först i inledningsmeningen, och det inte är ett egennamn el. dyl., så får det heller ingen stor bokstav.

Hade vi med goda argument haft en specialnorm om att som i förslaget "skilja på" gemen och versal i artikelrubrik sedan gammalt, så hade jag kanske däremot inte varit emot den, ändå. Men ovanstående talar e.m.m. för nuvarande norm. Mvh, flinga 31 januari 2017 kl. 15.15 (CET)

I Store norske leksikon [6] tycks det fungera med liten begynnelsebokstav i artikelrubriken.-Wvs (diskussion) 1 februari 2017 kl. 13.38 (CET)

Med risk för att ha missat/missuppfattat något... Ursprungsinlägget är möjligen en aning överarbetat, men som jag tolkar det är det främst artikelnamnet som påverkas av förändringen. Det var åtminstone det som jag först kom att tänka på, alltså likt flera andra uppslagsverk och ordlistor. Där man kan se direkt på uppslagsordet om det ska skrivas med inledande versal eller gemen. Artikeln "Skola" får då alltså titeln "skola" och artikeln "Albert" behåller sin titel eftersom det är ett personnamn. Det borde inte påverka länkar i brödtext eftersom länkarna är oberoende av versaler/gemener. Inte heller bör det innebära förändringar för brödtext eftersom brödtext redan följer standarden. Om det ska följas strikt innebär det en förändring för listor i artiklar. Där brukar jag irritera mig på när ord inleds med en blandning av gemener och versaler, exempelvis i avsnittet "se även". Jag tycker att det försämrar läsningen, ser slarvigt ut och påverkar estetiken negativt. Kategorilistor påverkas, där man vant sig vid att artikelnamnen nästan alltid inleds med versal. Det som kan tala emot förändringen är att Wikipedia inte är eller ska vara en ordbok eller ett vanligt uppslagsverk. Vissa uppgifter hänvisas redan till externa webbplatser (inklusive systersajter).

Det är ett stort arbete att gå igenom artiklar och döpa om många av dem. Går det att automatisera? /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 1 februari 2017 kl. 17.02 (CET)

Det går att automatisera allt som är någorlunda enkelt att kategorisera och som du kommer att tänka på i förväg – biografier, till exempel, finns i kategorier som "Män", "Kvinnor", "Levande personer" och så vidare och bör nästan alltid ha begynnelseversal. Länder och orter likaså. Problemet är de udda fallen som vi inte kommer att tänka på i förväg. /Julle (disk.) 1 februari 2017 kl. 18.07 (CET)

Det vore kanske inte nödvändigt att "döpa om" d.v.s flytta artiklar eller införa skilnad mellan sko och Sko. En mildare variant vore väl DISPLAYTITLE: . Detta sagt är jag likväl emot. Taxelson (diskussion) 1 februari 2017 kl. 20.54 (CET)

Som jag uppfattar samtalet finns det inte konsensus för förslaget. Detaljdiskussioner torde därför vara överflödiga. Tostarpadius (diskussion) 2 februari 2017 kl. 11.58 (CET)

Det var trevligt att se, att jag hamnade på rätt plats med motionen till sist. Nu är jag ovan att redigera wikitext, så det här svaret fick jag inte in vid första försöket.

I Bonniers 30-bandiga konversationslexikon från mellankrigstiden står förvisso samtliga uppslagsord med stor begynnelsebokstav. Det ser fullständigt galet ut att fetstilta sökord som »smörblomma« stavas som vore de egennamn. Men Bonniers moderna lexika skriver uppslagsorden med gemener, om de inte är namn. Så gör NE och Alf Henrikssons En uppslagsbok också (Alf Henrikssons uppslagsord är alla i kapitälstil och består således alltid av »stora« bokstäver, men när uppslagsordet är ett namn är begynnelsebokstaven större!).

Kommentaren »Att börja en mening med gemen, än värre en helt ny sida, bryter mot alla skrivregler och pedagogiken i det är därför dålig« förstår jag inte. Uppslagsorden inleder ju inga meningar, de står i rubrikstil ovanför artiklarna. Och jag noterar, att uppslagsordet »von« är skrivet med liten begynnelsebokstav. Detta visar den pedagogiska nödvändigheten i att skriva uppslagsord i »naken« form - så som de ska stavas inne i en mening.

(Ibland förekommer dock rena rubriker i Wikipedia, såsom »Lista över prefix i svenskan«, och i de fallen är de rubriker, inte uppslagsord, och ska ha första bokstaven som versal.)

De praktiska problemen med att ändra gamla artiklar är oemotsägliga argument, men måste vi omarbeta hela Wikipedia för det? Räcker det inte med att alla nya artiklar och alla reviderade artiklar följer denna språkregel? (Och att principen anges i den smala spalten till vänster.)

Avslutningsvis sätter jag verkligen inte min lit till skolsystemet, som idag är helt under isen. Folk skriver numera Göran’s bil och annat som tyder på att de haft grammatik i ämnet engelska men inte i svenska, och just engelskan är en stor anledning till att folk faktiskt skriver med stor begynnelsebokstav i tid och otid. Mitt förslag skulle just »leda läsarna mot riktig språkbehandling«, med Derynis ord.Kiirunankarhu (diskussion) 3 februari 2017 kl. 09.20 (CET)

För att öht kunna genomföra detta, så måste en specifik inställning ändras i mjukvaran. Wiktionary har redan denna inställning. I exakt det ögonblick inställningarna ändras, kommer skola och Skola att vara två vitt skilda artiklar. Länkar kommer att leda olika beroende på hur de är skrivna. En gradvis övergång av "nya och reviderade" artiklar är därför inte genomförbar idag. Och »leda läsarna mot riktig språkbehandling« är något som vi absolut inte ska göra. Vi ska skriva korrekt svenska, ja. Men vi ska inte styra läsarna, varken i språkbruk eller i övrigt. -- Innocent bystander (diskussion) 3 februari 2017 kl. 09.44 (CET)

@Kiirunankarhu: Bra att du hittade hit igen! När jag skrev "Att börja en mening med gemen, än värre en helt ny sida, bryter mot alla skrivregler och pedagogiken i det är därför dålig" trodde jag att du menade att både artikelnamnet (rubriken) och ingressen skulle inledas med gemen, som svenskspråkiga encyklopedier i pappersformat ibland gjort. Framförallt i senare tid, sedan 1960- 70-talet, enligt uppslagsverksgurun Christer Psilander, som för övrigt liksom du föredrar gemen och som jag kontaktade för nåt år sen när frågan var uppe. Han föredrar den till och med i artikelns inledande ord, rubriken berörde vi aldrig.

Men pedagogiken blir dålig ändå eftersom inte heller det, rubrikers inledning med gemen, följer svenskans gängse skrivregler.

Däremot följer uppslagsordet "von" och alla uppslagsord om olika "von-släkter" svenskans gängse skrivregler, eftersom de är undantag som ska inledas med gemen, i rubriker och när de påbörjar en mening även i löptext.

Synd att du inte har något förtroende för den svenska skolan, men det är inte svenskspråkiga Wikipedia uppdrag att sköta den undervisningen. Däremot ska vi bidra med fakta som bland annat kan användas i undervisningen, och det gör vi i alla sammanhang. Inklusive språkvård och skrivregler och också genom att ha ett konsekvent och genremässigt sätt att skriva och ökade krav på externa källor till exempel.

Som du noterat så fattar vi inte såna här beslut på årsmöten eller omröstningar, utan det sker genom vad vi kallar konsensus i såna här samtal och dessa sker kontinuerligt. I det här fallet tolkar jag konsensus som att vi behåller versaliseringen, men jag är såklart färgad av min starka åsikt.

Däremot hävdar jag fortfarande att gällande tekniken så går det att lösa och arbetsinsatsen fixar vi om vi vill. Och ska det någonsin införas så ska det göras på alla artiklar, gamla som nya. Annars skulle den redan haltande pedagogiken gå fullständigt åt pipsvängen. Däremot skulle det såklart inte lösa sig över en natt.

Hoppas du kan förlika dig med "konsensus" och att du vill fortsätta bidra till Wikipedia trots motståndet du mött i den här frågan!--LittleGun (diskussion) 6 februari 2017 kl. 12.45 (CET)

Wikimedia Foundation is hiring Wikimedia community members as strategy coordinators

Hello all! At the moment, the Wikimedia Foundation is hiring 20 contractors - 17 strategy coordinators for specialized languages and 3 Metawiki coordinators. I was am posting this on your noticeboard to reach out to any Swedish Wiki community members who would be both interested in being a part time contractor with us for three months and a good fit for the movement strategy facilitation roles. Even if you are not personally interested in the position, we would appreciate your assistance in encouraging community members to apply, either individually or with local wiki announcements. You can find the Job Description for the position at this page. There is a less-formal description of the tasks they would be working on here on Meta. Kbrown (WMF) (diskussion) 6 februari 2017 kl. 19.58 (CET)

Det här är alltså precis samma sak som Josve05a skrev om högre upp. /Julle (disk.) 6 februari 2017 kl. 20.00 (CET)

Utformningen av Mall:Commonscat och Mall:Commonscatbox

Hur ska dessa mallar utformas? Skall artikelnamnet stå med i mallen? Vi kan ta exemplet Patrice de Mac-Mahon. En användare menar att det är praxis att alltid utelämna artikelnamnet i mallen [7], men enligt wikistandard ska dock artikelnamnet stå med om sidan flyttas på commons; annars blir commonshänvisningen bruten. Diskussionen finns att läsa här: Användardiskussion:Tostarpadius#Commonscatboxens utformning. Jag hade inte tänkt ta upp denna mindre viktiga fråga, men då användaren uttrycker att han ska "slåss till sista blodsdroppen för att kunna fortsätta som hittills" [8] och att det krävs maktspråk för att han skall foga sig [9] anser jag att ärendet bör lyftas här. Synpunkter? Disembodied Soul (diskussion) 31 januari 2017 kl. 15.50 (CET)

Är artikelnamnet här och på commons detsamma finns det ingen vettig anledning att ha med det. Påståendet att länken bryts torde vara direkt felaktigt. Denna typ av diskussioner är synnerligen enerverande. Det har aldrig funnits en praxis av det slag Disembodied Soul hävdar. Tostarpadius (diskussion) 31 januari 2017 kl. 16.00 (CET)

Finns det någon fördel respektive nackdel med att ha namnet i mallen? dnm ^{(d | b)} 31 januari 2017 kl. 16.08 (CET)

En fördel är om artikeln flyttas. Då brister inte länken om namnet står mallen. Av bl.a detta skäl har Lsjbot alltid namnet i mallen. Jag har för egen del svårt att se något skäl att varken lägga till eller ta bort när det är samma. Taxelson (diskussion) 31 januari 2017 kl. 16.16 (CET)

(Redigeringskonflikt)Nackdelen skulle väl vara att länken till Commons bryts om artikeln flyttas. Men när man flyttar en artikel behöver man ändå gå igenom den och ändra namnet i texten. /ℇsquilo 31 januari 2017 kl. 16.19 (CET)

(Redigeringskonflikt) Ja, om commonssidan eller -kategorin flyttas, följer hänvisningen på svwp med. Annars blir det en bruten länk. Det är därför direkt olämpligt att systematiskt avlägsna artikelnamnet. Disembodied Soul (diskussion) 31 januari 2017 kl. 16.21 (CET)

Wikidata har väl ersatt Commonscat och Commonscatbox? J 1982 (diskussion) 31 januari 2017 kl. 16.33 (CET)

Mja, bara delvis. Ett problem är att en artikel här normalt inte alls delar objekt med en kategori på Commons. (En artikel delar istället objekt med ett Galleri.) Det kan dessutom vara så att en artikel här kan ha koppling till flera kategorier på Commons (se exv Björkå) eller att flera artiklar här kan vara kopplade till samma kategori på Commons. Det finns inte heller en helt stabil konsensus för hur Commons ska hanteras på Wikidata. Så behåll mallarna tillsvidare! -- Innocent bystander (diskussion) 31 januari 2017 kl. 16.49 (CET)

Det finns ett otal artiklar med denna mall, men där data på Commons saknas, dvs länken går ut i luften. Jag utgår därför numera från att om parameter saknas så finns inget på Commons, så jag förordar namnet åsätts.Yger (diskussion) 31 januari 2017 kl. 16.54 (CET)

Jag skulle föredra ett system som klarar att hantera både sidflyttar här och på Commons. Det saknas dock tekniska förutsättningar för det idag. -- Innocent bystander (diskussion) 31 januari 2017 kl. 16.56 (CET)

Det Yger framhåller ser jag inte som ett godtagbart argument. Missbruket får inte hindra bruket. Tostarpadius (diskussion) 31 januari 2017 kl. 17.34 (CET)

Menar du, att det är ett missbruk att lägga in artikelnamnet? Disembodied Soul (diskussion) 31 januari 2017 kl. 17.38 (CET)

Nej, men att lägga in mallarna trots att inget finns på commons. Tostarpadius (diskussion) 31 januari 2017 kl. 17.55 (CET)

På vissa andra språkversioner (Robotskapat på vietnamesiska har jag för mig) läggs mallarna in oavsett om det finns något på commons eller inte eftersom det kan komma senare. Då är det dock meningslöst med någon länk. Ytterligare fördelar med att ha med länkarna är att det blir lättare för den som flyttar en sida att inte missa en sådan länk. Jag kör en sök på sidan efter det gamla artikelnamnet för att se om något behöver ändras och kan då missa en commonsmall om den är tom. Det blir också lättare att hitta vad som den som la in mallen ville länka till om artikelnamnet är med om commonssidan sedan ändrats. Är enda anledningen att inte ha med namnet att det ibland är onödigt? --افيراتير (diskussion) 31 januari 2017 kl. 19.03 (CET)

Ja, det är fullständigt onödigt. För övrigt är det ointressant vad artikelskaparen ville att länken skulle gå till. Jag kan sträcka mig till att vara mindre pigg på att ta bort länkarna, men då vill jag inte se redigeringar som bara går ut på att lägga in dem. Sådana kommer jag att återställa även framgent, då jag betraktar dem som rent demonstrativa. Tostarpadius (diskussion) 31 januari 2017 kl. 23.05 (CET)

Den här typen av länkar lyder under samma regler som andra externa länkar. Leder de till ingenting, ska de tas bort. -- Innocent bystander (diskussion) 1 februari 2017 kl. 06.23 (CET)

Jag förordar inte (nu) att vi, likt ViWP, ska ha commonsmall även om det inte finns något på commons. Det kommer nog lösa sig när/om Wikidata får ordning på detta. Den som la in commonsmallen hade förhoppningsvis koll på vart den länkade. Det blir tydligt om namnet står med. Står det inte med har man ingen aning och kan bara gissa. har commonssidan/kategorin flyttat blir gissandet ännu svårare. Det var vad jag menade med vad den som la in "ville". Hur som hellst verkar det inte finnas skäl att ta bort länkarna, inget som blir bättre av det. Då verkar det rent demonstrativt och destruktivt att ta bort dem, även i fall där de är onödiga vid tillfället de tas bort då de kanske inte är onödiga om sidan till exempel flyttas. --افيراتير (diskussion) 1 februari 2017 kl. 17.38 (CET)

Att lägga in (eller ha kvar) en Commonslänk till en sida som inte existerar verkar dumt. Det finns andra metoder för att efterlysa bilder till artiklar. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 1 februari 2017 kl. 17.54 (CET)

Fördelen är att länken då fungerar automatiskt när någon annan lägger in bilder på commons. Det händer hela tiden med arter där man också i hög grad kan förutsäga namnet på kategorin som kommer användas (det vetenskapliga namnet). Men som det är nu när man inte kan se om länken borde vara "röd" är det dumt. --افيراتير (diskussion) 1 februari 2017 kl. 18.16 (CET)

Jag förstår hur du menar med att lägga in den i förberedande syfte. Jag tycker dock att det blir vilseledande eftersom länken säger att det finns media på Commons. Sedan kan det ta många år innan kategorin skapas/fylls på. Det är inte lika förutsägbart alla gånger och med tiden kan katalognamnet förändras. Det går att skapa länken när bildbiblioteket är tillgängligt och det finns ett behov av att länka dit. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 2 februari 2017 kl. 04.50 (CET)

Mallen skulle kunna omformuleras, men nu blir det inte en rödlänk och mallen kan väl inte se att den pekar tomt. Då är mallen hur som helst till ingen nytta. Att kunna förutsäga kategorinamnet med någorlunda säkerhet är dessutom ovanligt. Då det gäller arter (där kategorinamnet är förutsägbart) är det möjligt att det finns bilder i en kategori om släktet, eller utan taxonkategori – en länk till en röd kategori är då skadlig. Det man kan göra är att söka; om det finns någon bild men ingen kategori är det i allmänhet ganska lätt att skapa kategorin, lägga dit bilden och lägga commonscat i artikeln. --LPfi (diskussion) 2 februari 2017 kl. 07.59 (CET)

Mallen skulle kunna se att den "pekar tomt", det vill säga om det inte finns någon commons-kategori definerad i Wikidata, om vi använder befintlig funktionalitet i modulen Wikidata2. Genom att modifiera mallen {{commonscat}} skulle vi kunna få den att ta reda på om det till artikeln tillhörande objektet har något "påstående" i wikidata om commons-category (P373). Om det inte finns något sådant påstående, kan vi göra så att mallen inte alls visas. När någon i framtiden skapar detta påstående, då det finns en commonskategori med innehåll, kommer mallen helt automatiskt att dyka upp i artikeln och automatiskt få rätt länk. Det hela bygger på en funktion som heter "numberofclaims" som kan fås att returnera antalet commons-category. Det ska normalt vara högst en kategori, men om vi vill skulle vi kunna visa länkarna till fler commonskategorier för de objekt som har det. Funktionen blir alltså liknande den som finns i {{auktoritetsdata}} som man också kan lägga in "i förväg" men som inte syns förrän objektet har några katalogdata definierade i Wikidata.

Skulle det kunna vara ett sätt som löser de flesta av ovan nämnda problem? --Larske (diskussion) 2 februari 2017 kl. 09.36 (CET)

Ja, jag har inget emot en koppling till Wikidata, som gör att det verkligen blir en standard som inte ifrågasätts att inte skriva ut artikelnamnet. Det skulle förenkla mycket. Tostarpadius (diskussion) 2 februari 2017 kl. 12.00 (CET)

Att mallen blir osynlig ifall Wikidataobjektet inte har någon P373 och mallen anropas utan argument tycker jag är en bra idé. Mallen använder väl redan idag P373 om den finns och faller tillbaka på {{PAGENAME}} om den inte finns? Ifall mallen har ett argument så ska den alltid peka på det, men det tycker jag är ett reservförfarande som man möjligen kan ta till ifall man behöver har fler än en länk till Commons i samma artikel. /ℇsquilo 2 februari 2017 kl. 12.32 (CET)

Är den redan kopplad till Wikidata har ju hela denna diskussion varit onödig. Tostarpadius (diskussion) 2 februari 2017 kl. 12.39 (CET)

Nja, den "koppling" som finns idag lägger bara in artikeln i en åtgärdskategori om det finns en annan länk definierad i Wikidata än vad som anges i mallen. Mallen måste alltså ändras manuellt för att man ska komma till "rätt" commons-kategori. --Larske (diskussion) 2 februari 2017 kl. 12.57 (CET)

Tekniska möjligheter

1. Man skulle kunna bygga om mallen, så att den klarar att följa P373 på WD.
2. Man skulle kunna bygga mallen så att den kontrollerar om Commonswiki-länken som finns på WD leder till en sida som börjar med "Category:".
3. Man skulle kunna bygga mallen så att den kontrollerar om "artikelns huvudkategori P901" finns och om detta objekt har en sitelink till Commonswiki.

Alternativ 2 och 3 här har fördelen att sådana länkar är dynamiska. Flyttar någon vår sida, eller kategorisidan på Commons, så flyttar länken med. Alla alternativ här leder ibland till kategori-sidor som är omdirigeringar. Det finns inget (så vitt jag vet) tekniskt sätt att upptäcka sådana fall automatiskt. Av dess är Modul:Wikidata2 bara förberedd att ta hand om den förstnämnda. Vilken prioritering ovanstående ska följa och nuvarande (PAGENAME resp manuellt inskrivet alternativ) är öppet för diskussion. Tyvärr hag jag häcken full på jobbet just nu, så jag kan inte vara till mycket hjälp. -- Innocent bystander (diskussion) 2 februari 2017 kl. 16.49 (CET)

Jag har gjort en första variant av en mall {{Commonscat WD}} som presenterar länkar till en eller flera Commons-kategori (P373) som finns i Wikidata utan att ge några "falska förhoppningar" genom länkar till (ännu) ej existerande kategorisidor.

Exempel (i mallanropen i tabellen nedan har jag lagt in Q-id för de olika artiklarnas Wikidataobjekt. Detta behövs inte när mallen placeras i respektive artikel.):

Om mallen läggs in i artikeln...	Kommentar	...blir resultatet av mallanropet {{Commonscat WD}} följande
Sarah Sjöström	Normalt fall där Wikidata bara anger en kategori.	Wikimedia Commons har media som rör Sarah Sjöström.
Aftonstenknäck	Ett exempel där svwp idag leder fel	Wikimedia Commons har media som rör aftonstenknäck.
Renskötsel	Mer än en kategori angiven i Wikidata.	Wikimedia Commons har media som rör renskötsel.
Pierce the Veil	Flera kategorier angivna i Wikidata.	Wikimedia Commons har media som rör Pierce the Veil.
Dagmar Hagelin	Ingen kategori (ännu) angiven i Wikidata.	

När kategorierna ändras i Wikidata, till exempel att någon lägger in en Commons-kategori för Dagmar Hagelin, kommer detta att avspeglas i artikeln utan att den behöver ändras.

--Larske (diskussion) 3 februari 2017 kl. 04.43 (CET)

Det låter fint. Man bör ändå kunna ange commonskategori och beskrivning i själva mallen, och en manuellt angiven kategori bör ha företräde, för att inte göra det för svårt att redigera alla aspekter av en artikel. Däremot är automatiken bra när den ger önskat resultat. En mall med manuellt innehåll som strider mot WD kunde läggas i en åtgärdskategori, likaså WD-länkade Commons-sidor som saknar svenskspråkig beskrivning (jfr Rangifer tarandus ovan, i nuvarande version). --LPfi (diskussion) 3 februari 2017 kl. 11.20 (CET)

Om man vill överrida vad som står i Wikidata kan man använda {{Commonscat}}. Den mallen har redan idag funktionaliteten att lägga in artiklar där commons-kategori som man skriver i mallen inte överensstämmer med vad som står i Wikidata i den här åtgärdskategorin. Jag vet inte riktigt när man skulle vilja ha en annan commons-kategori angiven i svwp-artikeln än i Wikidata. Att man vill ha en annan länktext är en separat fråga. Ta Aftonstenknäck som exempel. Där har svwp angivit commons-kategorin Coccothraustes vespertinus i mallen, men där finns bara en hänvisningsskylt. Om vi använder {{commonscat_WD}} i den artikeln kommer vi istället till commons-kategorin Hesperiphona vespertina. Jag har lagt in detta exempel i tabellen ovan. --Larske (diskussion) 3 februari 2017 kl. 11.54 (CET)

@Larske: Den "importerad från Danskspråkiga Wikipedia" som dyker upp här på Bybrunnen just nu kommer nog från dina anrop här. En referens som "sätts ihop" av modulen, skrivs ut i referenslistan även om mallen aldrig skriver ut själva anropet av den referensen. Ett "noref=ja" är därför bra en gång för mycket än en gång för lite. -- Innocent bystander (diskussion) 3 februari 2017 kl. 15.34 (CET)

@Innocent bystander: Tack för påpekandet. Det var en lite lurig "bieffekt" som jag inte tänkte på. Funktionen är åtgärdad nu så att "noref" används även när det "bara" är en test av om det finns några påståenden om commons-kategori för objektet. --Larske (diskussion) 3 februari 2017 kl. 16.53 (CET)

Du anar inte hur mycket jag kliade min stackars flint innan jag fattade varför det dök upp spökreferenser. Det är funktionen "mw.getCurrentFrame():extensionTag( 'ref'" som skapar dessa referenser, bara man passerar den raden i modulen. Det spelar sedan ingen roll om modulen skriver ut något. -- Innocent bystander (diskussion) 3 februari 2017 kl. 18.17 (CET)

Den främsta orsaken att vilja ha annorlunda här än vad som för tillfället står på Wikidata är att man uppfattar att vad som står där är fel på något sätt. Jag vill inte förutsätta att tillfälliga redigerare förstår sig på Wikidata och jag vill inte hindra dem att ändra. Om man i sådana fall bör byta {{commonscat WD}} mot {{commonscat}} borde detta vara dokumenterat på ett sätt som är uppenbart i redigeringsläge (visar VE HTML-kommentarer?). Ibland är det ett enkelt fel i WD, men i andra kan det vara redigeringskrig, någon teknisk märklighet eller snårig iw som är orsaken. Jag tycker det vore bättre om man kunde behålla WD-mallen, men redigera parametrar enligt behov. Då kunde mallen lägga artikeln i en åtgärdskategori, så att de som begriper sig på Wikidata kan åtgärda saken. --LPfi (diskussion) 6 februari 2017 kl. 11.44 (CET)

VE visar inte HTML-kommentarer, men visar den beskrivning som man har stoppat in i "templatedata" vilket är mer användarvänligt. Du kan testa att, med VisualEditor, redigera sidan Wikipedia:Sandlåda för Wikidata som just nu, så länge ingen tar bort P373 för Sandlådan i Wikidata, visar ett exempel på Commonscat_WD. När du använder VE och klickar på meningen "Wikimedia Commons har media som rör..." kommer du till en dialog för att redigera. Klicka på "Redigera" och sen kan du läsa den förklaring som jag har lagt in som templatedata för Commonscat_WD. Var det så du menade med "ett sätt som är uppenbart i redigeringsläge"?

Att fylla på en åtgärdskategori är givetvis möjligt, men det finns 2 852 artiklar i åtgärdskategorin just nu. Det verkar inte vara så stort intresse att göra något åt dessa avvikelser genom att ändra i artikel eller i Wikidata. Innocent bystander kanske vet om det är vanligt med redigeringskrig på Wikidata när det gäller påstående P373 (commons-kategori). En av anledningarna till "avvikelse" som jag har sett är att man har angivit värdet för påstående Commons-galleri (P935) som parameter till {{Commonscat}} istället för att använda mallen {{Commons}}. Exempel på detta är Alpin skidsport (d:Q186222). Till förvirringen bidrar att båda mallarna ger upphov till samma text, "Wikimedia Commons har media som rör..." --Larske (diskussion) 7 februari 2017 kl. 03.42 (CET)

Jag kan inte minnas att jag sett ngt krig om just P373, men det förekommer ett småskaligt krig om exakt hur Commons ska länka till Wikidata. "artikelns huvudkategori" är en möjlighet och en annan är att länka kategorin direkt till artikeln. Det har förekommit flera stora principdiskussioner och ingen har lett till ngn form av konsensus. -- Innocent bystander (diskussion) 7 februari 2017 kl. 07.59 (CET)

Folkgruppen XX i Sverige - historiska personer?

Jag tror att vi åter har att diskutera (en variant på) frågan om artiklar av typen "Folkgruppen XX i Sverige". Det är en spinoff av diskussionen Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2017-01#Kurder i Sverige och Diskussion:Kurder i Sverige#Namnlistan. Thomas.T frågar nu bland annat på Diskussion:Danskar i Sverige och Diskussion:Norrmän i Sverige om historiska personers listande. Jag har förstått det så att det finns någon form av konsensus för att lista ett fåtal, säg ett tiotal, kända personer i artiklar av typen Folkgruppen XX i Sverige. Mitt problem med frågan i sig är och har hela tiden varit hur man i så fall skall göra urvalet. Om vi nu skulle få för oss att inkludera historiska personer i detta artiklar ställs just urvalsprincipen på sin spets. Synpunkter? Riggwelter (diskussion) 4 februari 2017 kl. 14.20 (CET)

När det gäller t.ex. kurder eller assyrier i Sverige kan det vara motiverat med listor av ett urval, även om också dessa är så många att avgränsningen blir knepig. Men när det gäller individer från grannländer som de nordiska länderna eller Tyskland och Storbritannien blir avgränsningen helt omöjlig. De är så många att en lista med ett tiotal eller tjugutal bara skulle te sig konstig. Kända vallonättlingar kanske och kanske framstående skottar och holländare i Göteborg eller tyska köpmän i Stockholm under medeltiden. Vad jag far efter är relevanta sammanhang och avgränsningar. /Ascilto (diskussion) 4 februari 2017 kl. 14.53 (CET)

"Vad jag far efter är relevanta sammanhang och avgränsningar." Det gillade jag! Matanb (diskussion) 4 februari 2017 kl. 22.19 (CET)

Ironi? /Ascilto (diskussion) 4 februari 2017 kl. 22.33 (CET)

Nej, verkligen inte. Förlåt om det uppfattades så. Jag håller med. Matanb (diskussion) 4 februari 2017 kl. 22.33 (CET)

Jag tänkte att det kanske är lite luddigt. /Ascilto (diskussion) 4 februari 2017 kl. 22.35 (CET)

Relevans är väl alltid en gränsdragning, men luddigt, nej. Listor över folkgrupper i Sverige (eller vilket land som helst) måste visa relevans, och jag tycker ditt inlägg klargjorde det. Matanb (diskussion) 4 februari 2017 kl. 22.48 (CET)

Även här måste kriterierna för att hamna på listan redovisas och källor som visar att kriterierna uppfylls.--LittleGun (diskussion) 5 februari 2017 kl. 11.41 (CET)

Jag ser det som mycket viktigt att kriterierna för sådana listor, och även för motsvarande kategorier, inte utgår från personens genetiska ursprung eller födelseplats utan från vilken nationell och/eller etnisk tillhörighet hen själv väljer (eller för historiska personer valde) att identifiera sig med. Det finns många människor i Sverige som entydigt ser sig som svenskar även om en eller båda föräldrarna har eller har haft en annan nationalitet.--Chandra Varena (diskussion) 5 februari 2017 kl. 11.55 (CET)

Total röra i kategoriträdet

Hitflyttad från Diskussion:Lista över kända svenskar med kurdisk härkomst.

Hela segmentet med olika minoriteter i Sverige präglas av en himla röra och total brist på struktur. De som från och till sysslat med detta ämnesområde har inte haft någon klar tanke om hur det hela skall organiseras. Vi har först Kategori:Migration till Sverige. Tillsammans med artiklar som Kurder i Sverige ligger där Kategori:Svenskar efter nationellt ursprung som blandar ihop Kategori:Estlandssvenskar med Kategori:Officiella minoriteter i Sverige. Svenska samer och romer har alltså sorterats in under migration till Sverige och påstås ha annat nationellt ursprung än det svenska. Samtidigt saknas Kategori:Finlandssvenskar och Kategori:Svenskamerikaner i kategorin för svenskar efter nationellt ursprung och alla kategorier likt Kategori:Kurder i Sverige i huvudkategorin Migration till Sverige. Minst sagt grumligt. De som sysslar med etniciteter tycks inte veta vad de vill. Det är illavarslande att svenska romer och samer är insorterade under både migration och annat nationellt ursprung än det svenska. Med ett logiskt och konsekvent kategoriträd skulle listor likt Lista över kända svenskar med kurdisk härkomst vara överflödiga. /Ascilto (diskussion) 6 februari 2017 kl. 06.36 (CET)

Jag har inte sett på kategoriträdet men har skapat kategorin "Kurder i Sverige" som en underkategori till "Kurder" och lagt personerna från Lista över kända svenskar med kurdisk härkomst där (något odokumenterat fall undntaget). Jag saknar helt personliga kontakter till befolkningsgrupper i Afrika eller i Mellanöstern. Det har varit intressant att se på pe några av personerna på listan jag arbetat med. För mig är det uppenbart att listan ger mycket mer information än vad ett kategoriträd någonsin kan ge.

Detta hindrar självklart inte att oredan i kategoriträdet måste åtgärdas. Wikipedia är aldrig perfekt och kan heller aldrig bli det. Roufu (diskussion) 6 februari 2017 kl. 09.05 (CET)

Också här skulle det hjälpa om den som skapar kategorier skulle dokumentera dem på kategorisidan. Är Kategori:Svenskar efter nationellt ursprung avsedd att avse svensk etnicitet i någon mening, oberoende av landet Sverige (Kategori:Estlandssvenskar, Kategori:Finlandssvenskar) eller personer bosatta i Sverige (Kurder i Sverige)? Det kanske framgår av kategoriseringen av kategorierna, men dels måste man vara insatt i systemet (och/eller ha mycket gott förstånd), dels är det känsligt för att någon förbipasserande lägger till en kategori som inte från början var avsedd. --LPfi (diskussion) 6 februari 2017 kl. 12.00 (CET)

jag har avvecklat Kategori:Svenskar efter nationellt ursprung och sedan raderat den. Kategori:Migration till Sverige täcker ämnet, när de som var felkategoriserade tagits bort.Yger (diskussion) 6 februari 2017 kl. 12.23 (CET)

Jag har inte sett närmre på det, men det verkar olyckligt att ha personkategorier direkt under Kategori:Migration till Sverige. Vore en Kategori:Svenskar efter etniskt ursprung möjlig? Tostarpadius (diskussion) 6 februari 2017 kl. 12.57 (CET)

Etnicitet som begrepp är totalt oklart, liksom begreppet svenskar, det är nog huvudskälen även denna del blivit rörig. Och viss kunde kategorierna flyttas från Migration till Sverige, till den kategori jag just tagit bort (det vara dock bara kategorin valloner i Sverige som passade in i den, av de som var kategoriserade till den).Yger (diskussion) 6 februari 2017 kl. 13.06 (CET)

Jag vill föreslå att det görs ett kategoriträd för svenskar i världen, såsom finlandssvenskar, estlandssvenskar och svenskamerikaner och ett kategoriträd för minoriteter i Sverige. Jag håller dock med om att man skall vara försiktig med etnicitet. En viktig fråga är om dessa skall avgränsas till första, andra eller tredje generationen. När någon i andra eller tredje generationen har en kurdisk förälder och en svensk eller av annat ursprung, är det då verkligen okontroversiellt att kategorisera denne/denna som kurd i Sverige? Här föreligger ett källproblem, eftersom vi måste utgå från hur en person själv identifierar sig. Även kategorin Vallonättlingar som skulle kunna vara hur vidlyftig som helst tar ju framförallt upp första generationens valloner, alltså inte så många ättlingar just. Samerna har ju en egen avgränsning för att få rösta till sametinget, en mor- eller farförälder som talar/talade samiska, plus att man själv identifierar sig som same. (Själv känner jag några som uppfyller det första kriteriet men som inte själva haft någon kontakt med samisk kultur.) /Ascilto (diskussion) 6 februari 2017 kl. 13.58 (CET)

Och olika grupper assimileras i olika takt. Min närmaste släkt består till mycket stor del av andra och tredje generationens invandrare, men eftersom invandrarnas etniciteter varit "tysk" och "finsk" är det inte direkt någonting vi bryr oss om till den grad att vi anser oss behöva kvalificera begreppet "svensk". Ingen ser på mig och frågar var mina föräldrar kom ifrån. Hade det istället för "tysk" varit "iranier" istället hade vi, om inte annat, betydligt oftare blivit påminda om detta av omgivningen. /Julle (disk.) 6 februari 2017 kl. 20.19 (CET)

Men man skall vara försiktig med att blanda samman nationalitet (i betydelsen "folk") och medborgarskap, förstås. /Julle (disk.) 6 februari 2017 kl. 20.26 (CET)

Hur ofta blir administratörerna kontaktade av "intressenter"?

Hej!

Jag undrar hur ofta ni administratörer upplever att ni blir kontaktade av intressenter i ämnen som de vill ha ändrade/skapade/raderade? Med intressenter menar jag organisationer/personer som har ett intresse i ett ämne. Det kan vara företag som vill "putsa" på sin image genom Wikipedia eller intresseägare i frågor som kan vara känsliga och rör dem personligen. Sker det också att företagen som kontaktar er erbjuder någon slags ersättning för ert administrerande?

/Nyfiken 134.25.0.133 6 februari 2017 kl. 16.34 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.) (Sveriges Radio)

Jag som en av de mest aktiva får aldrig detta (via mail eller telefon). Sedan är transparens en hörnsten för arbetet med Wikipedia, dvs allt som är relevant för redigeringar skall redovisas även om det kommit offwiki, och då kan man se det sker då och då och mest ofta för att dölja födelseår på någon. Så sådan kontakter förekommer kanske 5-10 gånger per år, vilket är en bråkdel av de förfrågningar och önskemål vi får på våra diskussionssidor. Jag är dock aldrig föreläsare eller håller i workshops, för vilket admistratörsbefogenheter inte är relevant, och de kanske får flerYger (diskussion) 6 februari 2017 kl. 17.10 (CET)

En gång har jag fått ett mejl-erbjudande om tjänster emot att jag spammar med en länk till en namngiven sida. -- Innocent bystander (diskussion) 6 februari 2017 kl. 17.15 (CET)

Hej Nyfiken! Jag skulle vilja inflika att många ändringar kan vem som helst utföra, såsom skapa artiklar, lägga till uppgifter, radera uppgifter och flytta artiklar. Utan att vara administratör är min uppfattning att många utomstående har en missvisande uppfattning om hur Wikipedia fungerar och tror att man måste vara administratör för att kunna göra ändringar, eller att administratörerna har egen bestämmanderätt. Flera företag redigerar artiklar om företagen utan att kontakta någon. Behöver man hjälp eller inte vill redigera på grund av intressekonflikt finns artiklarnas diskussionssidor. Många frågor som administratörerna får kan även besvaras av faddrar eller i hjälpforumen. Behöver man administratörshjälp med något kan man istället vända sig till Wikipedia:BOÅ. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 6 februari 2017 kl. 17.16 (CET)

Tror inte att det har hänt mig någonsin på grund av mitt administratörskap. Det jag möjligtvis kan få är mer eller mindre hotfulla kontakter från sådana som inte uppskattat att deras (vanligtvis trollartade) sidor raderats, men det är inte heller särskilt vanligt.

När jag några enstaka gång kontaktats i det syfte som beskrivs i frågan har det varit på grund av föreläsningar, bloggande etc om Wikipedia snarare än aktivitet här, och så hände det några gånger när jag var presskontakt att någon som var upprörd över hur deras biografi utformats försökte ringa upp och få det ändrat genom mig, förmodligen mest eftersom det inte fanns något annat svenskt telefonnummer att finna. /Julle (disk.) 6 februari 2017 kl. 19.09 (CET)

Jag har fått det några gånger, fler än tre men färre än fem/sex på sju år, men är inte säker att det är på grund av adminskap. Det har varit frågor av typen "varför får inte min artikel vara kvar"/"artikeln om mig vara kvar". Sådana frågor kommer ständigt på användares diskussioner och jag har fört kortare konversationer och hänvisat till att skriva på Wikipedias diskussionssidor, men jag har valt att inte själv flytta konversationerna till Wikipedia. Jag ser inte något problem med transparensen, tycker det kan jämföras när man i privata sammanhang får uppmaningar av typen "du kan väl skriva om XX du som skriver på Wikipedia".--LittleGun (diskussion) 6 februari 2017 kl. 19.20 (CET)

Det har alltså inte varit pengar eller hot inblandat som kanske mer var syftet med frågan. Den senaste som ställde frågan svarade "äntligen någon som svarar" efter mitt svar, så han hade åtminstone försökt kontakta flera användare.--LittleGun (diskussion) 6 februari 2017 kl. 19.45 (CET)

Ja, sådana allmänna frågor händer det lite oftare att folk skickar i väg via mejl. Det ser jag som oproblematiskt, annat än som tecken på att vi stöter bort folk som vill bidra men inte förstår hur Wikipedia fungerar. /Julle (disk.) 6 februari 2017 kl. 20.02 (CET)

Eftersom sign Nyfiken uppenbarligen hör av sig från en SR-adress är det kanske på sin plats att tipsa om Wikipedia:Press. Riggwelter (diskussion) 6 februari 2017 kl. 20.14 (CET)

Presskontakten har haft kontakt med Sveriges Radio enligt loggen.--Historiker (diskussion) 6 februari 2017 kl. 20.20 (CET)

På Bokmässan har jag flera gånger fått frågor och försökt hjälpa användare genom att beskriva hur Wikipedia fungerar och hur trovärdiga/oberoende källor bör användas för att påvisa relevans.--Historiker (diskussion) 6 februari 2017 kl. 20.25 (CET)

Under tre år som administratör har jag, vad jag kan minnas, blivit kontaktad två gånger: en gång via mail och en gång på diskussionssidan. Ena gång handlade det om en felaktig (?) födelseort och andra gången om någon som inte ville ange samtliga sina namn. /Ariam (diskussion) 6 februari 2017 kl. 20.28 (CET)

Och jag har under mina år som administratör kontaktats annat än av andra etablerade wikipedianer, och andrig om något sådant.FBQ (diskussion) 6 februari 2017 kl. 21.27 (CET)

Jag har svarat mer utförligt i mejl till personen (som mejlade mig) och där förklarade jag våra regler om betalda redigeringar, omtalade våra kvalitetshanteringssystem och våra patrullerare och hänvisade till presskontakten och Wikimedia Sveriges presskontakt. Vad jag inte berättade är att jag fått, och det verkar som att det är mönstret här, fler frågor om betalda redigeringar än faktiska erbjudanden om betalda redigeringar.//Hannibal (diskussion) 6 februari 2017 kl. 23.59 (CET)

Hah. Ja. Jag också.

Jag tror att vi är tämligen förskonade från den typen av betalda redigeringar på svenska; vi är helt enkelt inte tillräckligt stora för att vara attraktiva nog att sätta upp hela rörelser kring på det sätt som finns på engelskspråkiga Wikipedia. /Julle (disk.) 7 februari 2017 kl. 00.22 (CET)

Befolkning i svenska tätorter

Hej! Är det möjligt att uppdatera befolkningsstatistiken i svenska tätorter, utifrån Lista över Sveriges tätorter från 2015-12-31? Tänkte uppdatera i exempelvis Östersund (senast 2010 i artikeln), men såg att det är mall-styrt och jag hittar inte riktigt... /Mvh Vostok (disk.) 7 februari 2017 kl. 12.59 (CET)

Kör på! Det är (normalt) parametrar med namnet "invort", "invnot" och "invår" som du kan ändra. "areaort", "areanor" och "areaår" är några andra som kan behöva ändras samtidigt. Alla siffror ska skrivas in utan tusenavgränsare! {{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning}} kan inte ändras förrän alla upphörda tätorter uppdaterats. Det pågår ett sakta arbete att "Wikidatafiera" dessa mallar, men det går ganska långsamt. Och använd hellre den källa som finns i Lista över Sveriges tätorter än listan själv som källa! -- Innocent bystander (diskussion) 7 februari 2017 kl. 13.53 (CET)

@Innocent bystander: Antar att du menar {{Stat/Sverige/Tätorter/Befolkning}}. --Larske (diskussion) 7 februari 2017 kl. 14.06 (CET)

Sorry, jag kopierade från Östersund där båda finns. -- Innocent bystander (diskussion) 7 februari 2017 kl. 14.10 (CET)

Givetvis hade jag tänkt hänvisa till SCB! :-) /Mvh Vostok (disk.) 7 februari 2017 kl. 15.18 (CET)

Kommande ändring för länkar till andra språkversioner

Hej, jag ville ge en förvarning om en ny funktion för den här wikin som snart kommer att slås på – kompakta språkänkar. Med kompakta språklänkar påslagna kan användare få en mycket kortare lista med länkar till språk som artikel finns på, med de språk som är mer relevanta för dig. När du använder funktionen kan du bestämma vilka språk som skall visa; genom att välja ett språk som är av intresse kommer det att dyka upp automatiskt nästa gång. Du kan också hjälpa till att definiera vilka språk som visas för andra användare innan de gjort personliga val. Mellan sju och nio språk visas oftast i språklistan. Den huvudsakliga faktorn för vilka språk som syns är tidigare val av den användaren; bara första gången, på grund av avsaknad av tidigare val, är listan baserad på andra faktorer som webbläsarens inställningar och geografisk information.

Det är möjligt att du redan har sett den här funktionen som betafunktion. Nyligen har den blivit tillgänglig för alla användare på de flesta Wikimediawikier, inklusive de flesta Wikipediaversioner. Vi har samlat in feedback och fixat buggar för att göra den mer användbar. Enligt data vi har samlat in ser vi att:

Användandet av länkarna till andra språkversioner har ökat för samtliga språk sedan den här funktionen slogs på på bred front i juni 2016, med större spridning i vilka språk användarna väljer att gå till. Ökningen i användning av språklänkarna var 35 % för de största Wikipediaversionerna,197 % på medelstora och över 500 % på de minsta språkversionerna. Om vi istället ser till wikier användarna valde att gå till ser vi också ökning: 42 % för de största språkversionerna, 93 % för de medelstora och 172 % för de minsta.

Baserat på den här informationen, och på observationer vi gjort i tidigare användarundersökningar, tror vi att det är enklare för läsare att hitta språken de behöver, och att wikier av alla storlekar kommer att vinna på det.[1]

För mer information se den data vi har samlat in.

Vi planerar att slå på den här funktionen för alla användare även på den här wikin. Den kan stängas av eller aktiveras i inställningarna. Vi ser fram emot er feedback de kommande veckorna. Om inga större hinder finns hoppas vi vara klara med att rulla ut funktionen under februari 2017. Kontakta oss gärna om du har några kommentarer, förslag eller frågor. Mer detaljerad information om kompakta språklänkar finns i projektets dokumentation. Tack!

För Wikimedia Foundations språkteam: --Runa Bhattacharjee (WMF) (diskussion) 24 januari 2017 kl. 14.45 (CET)

[1] (för att inte ha ref-taggar i flera olika sektioner på Bybrunnen) "Stora" Wikipediaspråkversioner är här de med fler än en miljon sidvisningar per dag, "mellanstora" de med mellan etthundratusen och en miljon sidvisningar och “små” de med färre än etthundratusen sidvisningar

Det här meddelandet har översatts till svenska av Johan (WMF).

@Runab WMF, Johan (WMF): I see the point in this change!

But as a Wikidata-user I am not interested in a "compact" list of languages in any project. As a WD-editor, the sitelinks are often the main part of information I am looking for in the page I am visiting. I would therefor turn off this feature! And I want to turn off it in one place, not at "Special:Settings" in 700 different projects. -- Innocent bystander (diskussion) 24 januari 2017 kl. 15.07 (CET)

Är det här ett skämt eller? Som Innocent bystander vill jag kunna slå av denna funktion detta fanskap på en gång, inte på var och ett projekt jag besöker. Dieselmotorvagnar (till stationen) 24 januari 2017 kl. 16.05 (CET)

Hittar inte den tidigare diskussionen, men detta har varit uppe förr, kanske i somras (i samband med att man oväntat gjorde någon testkörning av de "kompakta" länkarna) och som jag minns det var det inte bara jag utan många andra som då tyckte att systemet verkade helt idiotiskt. /FredrikT (diskussion) 24 januari 2017 kl. 16.19 (CET)

PS Här är diskussionen från i somras. /FredrikT (diskussion) 24 januari 2017 kl. 16.25 (CET)

Vi hade tidigare begränsningar på sådana sidor som huvudsidan, över hur många iw-länkar vi tillät på en enda sida. Och vi har inte varit ensamma om att tycka listan med språk varit för lång. Det har tom lett till att vissa objekt på WD har blivit skyddade, för att folk velat gallra bland den stora mängd språklänkar som dykt upp på vissa sidor. Funktionen är därmed efterfrågad, men den är missriktad mot vissa grupper av användare! -- Innocent bystander (diskussion) 24 januari 2017 kl. 16.26 (CET)

Har inte sett det "in action" men det låter ju som något som skulle förbättra läsarupplevelsen för den typiske läsaren, men som något som missgynnar de som redigerar. Förstår att de vill slå på det automatiskt för alla, då de som "behöver" det här inte lär veta om finesser/inställningar/etc. Men då borde de ju också göra det enkelt att slå av det också. Skottniss (diskussion) 24 januari 2017 kl. 16.29 (CET)

(Redigeringskonflikt) Det måste väl ändå bli möjligt att slippa eländet? Att direkt se hur många språk en artikel finns på är ju något av det bästa med Wikipedia. Jag blir alltid lika irriterad när jag kommer in på andra språkversioner där det är en kortare lista. Detta är inte utveckling utan avveckling (av det globala perspektivet om inte annat). Tostarpadius (diskussion) 24 januari 2017 kl. 16.31 (CET)

Det är möjligt att stänga av funktionen om man inte vill ha den, förstås. Det finns argument för hur det är användbart för många läsare ("hitta artikeln på engelska eller arabiska" är ett vanligare behov av språklistan än "kolla hur många språk artikeln finns på" eller "gå in på artikeln på chavacano" – som är det språk jag har omedelbart till vänster om raden jag skriver på just nu på Bybrunnen – och undersökningar som gjorts och nämns ovan pekar mot att de långa språklistorna är ett problem, i det att användningen ökar när de blir kortare och folk faktiskt ser språken de är intresserade av), men, tja, jag vill ju också ha hela språklistan. Men jag får väl inse att jag inte är typisk Wikipedialäsare heller. /Johan (WMF) (diskussion) 24 januari 2017 kl. 17.12 (CET)

Jag kan göra ett JavaScript som ändrar inställningar på alla projekt till de användare som vill stänga av det överallt utan att behöva göra det manuellt. Nirmos (diskussion) 24 januari 2017 kl. 16.49 (CET)

Tack, Nirmos. (:

(För övrigt: Globala inställningar som fungerar över alla wikier, i de fall där man har inställningar man vill ha likadana över samtliga wikier, är någonting som Wikimedia Foundations Community Tech-team nu undersöker möjligheterna att lösa.) /Johan (WMF) (diskussion) 24 januari 2017 kl. 17.12 (CET)

Som ovan sagt hoppas jag att funktionen går en enkelt att slå av. Som redigerare är den en klar försämring som inte bara handlar om att se antalet språk en artikel finns på. Om jag skriver en ny artikel eller redigerar i en vill jag ofta se vad som står skrivet i ämnet på andra språk. I första hand väljer jag engelska, tyska eller något av de nordiska språken men i brist på det vill jag kunna se alla språk artikeln finns på.FBQ (diskussion) 24 januari 2017 kl. 19.37 (CET)

Finns objektet endast på ett fåtal språkversioner kommer alla att visas, om jag förstår saken rätt, så just det problemet är inte så stort. Tostarpadius (diskussion) 24 januari 2017 kl. 21.33 (CET)

Okej, tack, då slipper jag alla fall bekymra mig för det.FBQ (diskussion) 24 januari 2017 kl. 21.55 (CET)

Dieselmotorvagnar, FredrikT, Skottniss, Tostarpadius, FBQ: Jag har nu gjort en finess som kan kryssas i här. Den lägger till en knapp på Special:Tom sida. När man trycker på knappen skickas API-anrop till andra projekt som försöker stänga av inställningen för kompakta språklänkar. Det skrivs ut på sidan vilka projekt som lyckas och misslyckas. En liten detalj är att skriptet inte kan ändra på det projektet det körs ifrån, så även med skriptet måste man kryssa bort det manuellt en gång.

Som en ytterligare kommentar till Innocent bystander nedan: Det jag har gjort är inget hack som försöker ogöra CLL på skakiga grunder. Det jag har gjort använder API:t för att ändra inställningar. Jag tvivlar starkt på att det skulle sluta fungera bara på grund av någon ändring i CLL, eftersom det inte finns någon stark koppling däremellan. Nirmos (diskussion) 24 januari 2017 kl. 23.20 (CET)

Tack Användare:Nirmos! För mig som, mindre hemma på dessa "metatekniska" sidor av wp får Du även gärna berätta var jag gör det manuella bortkryssandet lokalt. /FredrikT (diskussion) 24 januari 2017 kl. 23.48 (CET)

Dito! Jag gör ett försök att lösa det själv men annars kan jag läsa meddelandet till FredrikT få se om jag lyckas.FBQ (diskussion) 24 januari 2017 kl. 23.58 (CET)

FredrikT, FBQ: Det finns inget att kryssa bort här än. Om ni går till t.ex. danskspråkiga Wikipedias inställningar, klickar på fliken "Utseende" och sedan tittar längst ned så ser ni att det finns en rubrik för "Språk". Den kommer dyka upp här senare. Nirmos (diskussion) 25 januari 2017 kl. 00.20 (CET)

Tack Nirmos! Att behöva välja bort CLL här är inget problem om man slipper göra det på alla andra projekt. Dieselmotorvagnar (till stationen) 25 januari 2017 kl. 03.05 (CET)

Tack Nirmos! /Johan (WMF) (diskussion) 25 januari 2017 kl. 08.24 (CET)

Jag är faktiskt positiv till funktionen kompakta språklänkar, i synnerhet att det står, med siffror, hur många språklänkar som finns tycker jag är ett stort steg framåt. /ℇsquilo 25 januari 2017 kl. 07.40 (CET)

Jag är bedrövad för att den införs trots vad jag har upplevt som ett kompakt motstånd här på sv-wp. Antalet språklänkar skulle lätt kunna anges utan den här försämringen. För mig betyder den (om den är som då jag senast testade) att det tar minst dubbelt så lång tid att klicka på en "udda" språklänk, och hittills har jag inte klarat att få en överblick av språklänkarna (då de visas i ett litet fönster, grupperas och en del av dem upprepas). Jag tror att benägenheten att klicka på andra än de vanligaste språken minskar betydligt. Det borde man ju kunna se genom siffrorna någon länkade till, men jag vill inte gå till Google-sidan (jag vägrar godkänna användarvillkoren). --LPfi (diskussion) 25 januari 2017 kl. 20.22 (CET)

LPfi: Faktum är att små, udda språk har sett ökad trafik sedan det här systemet infördes (vilket var en betydande del i vad som övertygade mig om att det var ett vettigt projekt). Jag kan spara filen och skicka till dig, om du vill gå igenom siffrorna själv? Skicka ett användarmejl till mig med var du vill ha den, i så fall. /Johan (WMF) (diskussion) 25 januari 2017 kl. 21.58 (CET)

Jag såg att det sades så, efter att jag skrivit här. Får fundera på det. En grej som gjorde mig skeptisk var att man motiverade gränsen på nio språk (för mig kommer ett av språken alltså att trilla bort varje gång jag klickar på ett udda språk för att kolla bilder eller lokal stavning) med en undersökning där man konstaterade att mycket få redigerar på fler än nio språk. Jag hinner inte kontrollera siffror på ett par veckor, men tackar för erbjudandet. --LPfi (diskussion) 25 januari 2017 kl. 22.19 (CET)

Jag kan tänka mig att systemet fungerar för dem som använder ett annat språk än sitt eget för att den "egna" wikipedian är liten (varvid det är viktigt att se länkar dit) och där flera språk används lokalt. Däremot tror jag att funktionen minskar klickarna till de språk som inte finns bland de nio. Men någon som tittat på siffrorna eller rapporterna kan kanske berätta. --LPfi (diskussion) 25 januari 2017 kl. 22.27 (CET)

Ja, det finns gott om redigeringsmönster som inte passar för kompakta språklänkar. Det är viktigt att användare kan stänga av funktionen. /Johan (WMF) (diskussion) 25 januari 2017 kl. 23.32 (CET)

Ja, och där är Nirmos värd ett tack. Men den stora frågan är vilka som inte slår av den nya funktionen utan istället anpassar sitt läs- eller redigeringsmönster (eller aldrig lägger sig till med ett visst mönster). Jag bryr mig inte särskilt mycket om hur många fler som klickar sig till en-wp, men färre som klickar no, pl eller es är en verklig förlust. --LPfi (diskussion) 26 januari 2017 kl. 11.02 (CET)

Medhåll, och jag var rädd för samma sak när jag först hörde talas om projektet. Men att döma av de siffror som finns så verkar det ju snarare vara så att även små wikier totalt ser mer trafik genom språklänkarna, eftersom de lyfts fram för de läsare som är mest benägna att klicka på dem, och eftersom språklänkarna används av fler när de ser språk det är större sannolikhet att de vill klicka på. Funktionen döljer ju bara språk om det är så att det finns ett större antal, vilket verkar gömma språk för personer som annars hade kunnat klicka på dem. /Johan (WMF) (diskussion) 26 januari 2017 kl. 12.09 (CET)

Jag som varit noga med att logga in ordentligt de senaste veckorna, just för att kunna utvärdera nyheten, är positivt överraskad. "Mina" språk hamnar i listan, men få av de språk som jag inte läser. Kanske att nynorsk trillar bort för artiklar som finns på väldigt många olika språk, typ Stockholm, men... Vill man specifikt läsa artikeln på det språket, så är det ju inget problem. Man hittar artiklarna på andra språk lättare så här - på språk man förmår läsa, alltså. Esquilo har rätt: Det är ett framsteg!

/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 15.04 (CET)

Kanske är värt att nämna att när man väl har låtit skriptet stänga av de kompakta språklänkarna så behöver man inte längre ha finessen aktiverad, till skillnad från andra finesser. Nirmos (diskussion) 27 januari 2017 kl. 13.34 (CET)

@Nirmos: Det bör väl även finnas en knapp som "sätter på" de kompakta språklänkarna igen för den som ångrar sig. Fast det kanske du har löst genom att "omvandla" knappen "stäng av" till "sätt på" när man har klickat på den. Det är ju inget jag vill testa om det nu inte är så. --Larske (diskussion) 27 januari 2017 kl. 14.09 (CET)

Larske: Fixat. Nirmos (diskussion) 27 januari 2017 kl. 15.59 (CET)

 Gillar --Larske (diskussion) 27 januari 2017 kl. 16.16 (CET)

Etikett

Separerar med underrubrik för mitt inlägg rör egentligen inte sakfrågan utan språkbruket hos några av de som har svarat. Ta gärna en stund och läs Wikipedia:Etikett och fundera på varför den finns. Med vänlig hälsning, ♥Ainali ^diskussion_bidrag 24 januari 2017 kl. 18.51 (CET)

Några särskilda här ovan du tänker på? Någon blockering på gång? Man måste kunna få kunna vara kritisk mot "förbättringar" eftersom de kanske inte är förbättringar för alla. --MagnusA 24 januari 2017 kl. 19.05 (CET)

Inget blockeringsgrundande finnes... Men vårdat språk är alltid bra och trevligare för läsarna som knte bara är wikipedianer. Adville (diskussion) 24 januari 2017 kl. 19.36 (CET)

(redigeringskonflikt)

Jag kan hålla med om att språkbruket i den här typen av diskussioner ofta blir litet väl grovt. Men här fanns faktiskt inga ad hominem-argument, inga grova svordomar (hit räknar jag inte uttryck som "fanskap" som jag nog tycker mer är ett uttryck för frustration än en önskan att förolämpa de ansvariga), inga spydigheter om "utvecklareinvecklare" som förekom i en tidigare diskussion och som även jag reagerade för när jag såg det. Om vi tycker att ett nytt påhitt är riktigt, riktigt dåligt, och ett sätt att tala nedåt till oss om vad vi ska tycka, hur ska vi då uttrycka oss? Måste vi linda in allt vi säger i bomull och skriva "kanske inte så väldigt bra" när vi egentligen menar "ett urdåligt förslag där Wikimedia Foundations talar om för oss vad vi ska tycka"? Alla är inte bekväma i den sortens utslätade salongsspråk; ska de då tvingas till någon konstlad snällhet riskerar kritiken att helt gå förlorad. Och det är väl inte det som är meningen? Ad hominem-argument och grova svordomar – ett självklart nej; men kritik, även sådan som säger att någonting är till 100% misslyckat när en tycker att det är till 100% misslyckat – ett lika självklart ja. / Ternarius_D 24 januari 2017 kl. 19.39 (CET)

(Sorry, Nirmos, men hacket för att avaktivera VE globalt slutade funka efter bara några dagar, och jag tror inte det här blir enklare.)

Man blir maktlös när en **vecklare ändrar ens inställningar på hundratals projekt med en enda liten knapptryckning. Något sådant här tar timmar att återställa. Timmar man vill syssla med andra saker. Jag har redan varit pissed-off på den här funktionen ett tag, då jag redan stött på den på många många andra projekt. Men det som gör mig mest pissed-off här och NU, är snarare det hovprotokoll som vi tydligen förväntas hålla emot **vecklare och WMF! Dessa gör livet surt för oss, men vi får inte tala om exakt vad vi tycker. Vi ska hålla våra kryss inom rutorna i de surveys som skickas ut, men bara om vi blir tillfrågade i massutskick!!! Ogjort arbete är betydligt roligare när man får betalt! -- Innocent bystander (diskussion) 24 januari 2017 kl. 20.41 (CET)

(Så att ni vet vad som händer med: Jag arbetar egentligen inte med kompakta länkar, utan har mest hamnat i den här diskussionen eftersom WMF annars inte pratar så mycket svenska och har därför inte de mest tillfredsställande svaren, men jag har vidarebefordrat vad som sägs här till språkteamet, så att de är medvetna om det.)

Personlig reflektion: Det finns mycket att säga om utveckling i allmänhet, och jag kan försöka återkomma med lite längre i morgon, men i korthet så är det ju inte som om WMF tycker att dagens situation fungerar särskilt fantastiskt när det gäller hur stiftelsen och gemenskaperna kan arbeta tillsammans för att utveckla mjukvaran så att den kan vara ett bättre stöd när vi redigerar. Folk är i allmänhet överens om att vi måste försöka göra det bättre. Vissa problem kommer vi förmodligen inte runt, som att det finns så många wikier. Det är knepigt att ha en mjukvaruprocess där den kontinuerliga diskussionen lever på några hundra olika wikier på ett hundratal språk, inte minst eftersom olika gemenskaper har en tendens att ha tämligen olika åsikter. Så vi centraliserar: Phabricator, mediawiki.org, ibland Meta – men dit går ju aldrig de flesta. Och även när man försöker översätta blir allt väldigt beroende av engelskan ändå. Det finns ett utkast (under utveckling) till process på mw:Technical Collaboration Guidance där syftet är att göra det lite enklare att vara del av processen. Förhoppningsvis kan det göra saker något bättre, utan att alla våra problem därmed kommer att vara lösta.

Jag vet att det är något av ett ickesvar, men jag ville, innan diskussionen rinner i väg, åtminstone hinna säga att WMF vill vara bättre än det är på kommunikation och samarbete kring mjukvaruutvecklingen, och försöker arbeta för att bli det. /Johan (WMF) (diskussion) 24 januari 2017 kl. 22.07 (CET)

Angående etikett, för övrigt, när frågan uttryckligen har tagits upp: Nej, det har inte varit några personangrepp, men i vanliga fall brukar vi försöka undvika att kalla initiativ för "fanskap", "idiotiskt" och så vidare även när vi betraktar dem som negativa för projektet. Jag förstår att det finns en frustration över hur kommunikationen och samarbetet med WMF fungerar, men nog måste det väl gå att tydligt och bestämt uttrycka att man anser att någonting är en försämring och att det sabbar ens arbetsflöde utan att vare sig linda in det i bomull eller avvika från de diskussionsnormer vi vanligtvis tillämpar? /Johan (WMF) (diskussion) 25 januari 2017 kl. 00.35 (CET)

Jo, jag kan förstå att det känns otacksamt att få nedgörande kritik för något man arbetat med och själv tycker är bra. Samtidigt framstår det med all önskvärd tydlighet att många, många i den här diskussionen både upplever en maktlöshet och något som jag i brist på bättre nog får kalla förmyndarattityd från Wikimedia Foundations sida. Att inte ge något konkret svar på kritiken (du kallade ju själv ditt förra inlägg för "ickesvar") men ändå tillrättavisa de användare som du tycker visar sitt missnöje på ett opassande vis lär nog, tyvärr, inte minska deras frustration. / Ternarius_D 25 januari 2017 kl. 00.50 (CET)

Kritik får man ta, även nedgörande. Min poäng är inte att utvecklarna – eller jag, för den delen, men jag har ju inget känslomässigt engagemang i ämnet kompakta språklänkar, som visserligen verkar väldigt användbara om man ser till de undersökningar som gjorts men som jag inte har arbetat med och för egen del liksom så många andra vill kunna stänga så enkelt som möjligt – skall behandlas med silkesvantar. Inte heller önskar jag tillrättavisa någon, bara allmänt vädja om att vi skall hålla oss till de normer vi själva har satt upp, för vår egen skull, nu när någon annan ändå hade fört ämnet på tal. Men det var inte meningen att fastna i en diskussion om diskussionsklimat istället för att konkret försöka göra saker bättre, så jag lämnar den här delen av samtalet nu.

Jag skall försöka återkomma med ett vettigare svar senare. Jag ville mest, tills dess, bara hålla med om att kritiken inte saknar fog. /Johan (WMF) (diskussion) 25 januari 2017 kl. 01.32 (CET)

Ett problem är Phabricator. Det innehåller (som det verkar) bra stöd för spårning och prioritering och kategorisering av buggar. Men det är ett fullständigt obegripligt ställe för en icke insatt att kommunicera på. Inte heller verkar SUL funka där. Sökverktygen är inte heller de enklaste, men det har kanske just med kommunikationen att göra. Om kommunikationen inte sker på ett språk som folk begriper, så spelar det ingen roll hur bra sökalgoritmerna är. Utvecklarna av Wikibase har en vanlig wiki-sida där man kan rapportera buggar för frågor och svar. Där kan man också oftast få svar som går att förstå. -- Innocent bystander (diskussion) 25 januari 2017 kl. 09.19 (CET)

Eftersom jag lovade återkoppling under dagen längre upp: Jag har sammanfattat diskussionen här, och språkteamet diskuterar lösningar. Jag hade hoppats kunna säga någonting mer konkret än så. /Johan (WMF) (diskussion) 25 januari 2017 kl. 22.02 (CET)

... och diskuterar fortfarande ... /Johan (WMF) (diskussion) 2 februari 2017 kl. 18.42 (CET)

Lite i senaste laget finns nu en fortsättning på Wikipedia:Bybrunnen#Kompakta språklänkar – uppföljning. /Johan (WMF) (diskussion) 22 februari 2017 kl. 08.16 (CET)

Ändra tillbaka det här, det är dåligt. Pepparkaksgubbe (diskussion) 1 mars 2017 kl. 13.24 (CET)

Insamlingskampanj på svenska Wikipedia startar 7 februari

Hej, jag skriver för att informera er om att vår årliga insamlingskampanj på svenska och engelskspråkiga Wikipedia startar den 7 februari. Kampanjen kommer att pågå fram till 7 mars. Under kampanjen kommer banners att visas för alla anonyma läsare av svenska och engelskspråkiga Wikipedia som befinner sig i Sverige. Du kan se ett exempel på de banners som kommer att visas genom att klicka på följande länkar:

• Banner 1 (visas endast en gång)
• Banner 2 (visas ett begränsat antal gånger)

Förutom banners skickar vi även ut e-brev till de givare som skänkt pengar under tidigare insamlingskampanjer. Om ni vill vara delaktiga i kampanjen genom att tex komma med förslag till texter eller design för våra banners eller dela med er av era åsikter och tankar, tveka inte att höra av er till mig eller jseddon. Ni kan även komma med förslag till nya ideer på denna sida. Tack på förhand för ert stöd och engagemang. JRobell (WMF) (diskussion)

@JRobell (WMF): Var finns texterna till bannrarna du länkar till ovan? (Förr fanns de på Meta, men jag hittar inte de aktuella bannrarna där.) Det är lite särskrivningar etc som skulle behöva rättas till. /NH 31 januari 2017 kl. 20.36 (CET)

Hej NH, ledsen att dessa inte finns på Meta än. Här är texterna till bannrarna i ett Google dokument. Du kan även skriva dina förslag på ändringar här på sidan eller maila mig direkt. Tack!

(Redigeringskonflikt) Tyvärr litar jag inte på WMF ifråga om kampanjen. Något år var det stort engagemang här. Den föreslagna "bannern" kritiserades och flera alternativ föreslogs, vad jag förstår på rätt ställe. Jag såg aldrig något tecken på att WMF skulle ha noterat förslagen, och i den mån förslag (från andra språkversioner) noterades jämfördes deras effektivitet med den föreslagna, som visade sig effektivast. Poängen som framfördes i diskussionen var dock att det är oärligt att ropa Varg! när WMF:s ekonomi de facto är god. Naturligtvis får man bättre insamlingsresultat om man gör det – på kort sikt – men jag upplever det som djupt bekymmersamt att vi låter påskina att pengarna behövs för att hålla igång servrarna. --LPfi (diskussion) 31 januari 2017 kl. 20.38 (CET)

I banner ett: ”topp tio webbplats” är åtminstone särskrivet, och om jag inte har fel så ska det vara ”topp tio-webbplats”. Hålla ”online och expansivt” låter... expansivt har negativa konnotationer, tänker jag (och är väl en smula ”anglicistiskt”). Finns det bättre ordval? (Hur är det med nuvarande "Hjälp oss hålla Wikipedia...” kontra ”Hjälp oss att hålla Wikipedia...”?) flinga 1 februari 2017 kl. 12.42 (CET)

• Banner 1: Här kastas man fram och tillbaka mellan "vi/oss" och "jag/mig". Om det är så även i den engelska originalversionen, var kan man se den?, ska det väl inte ändras bara i den svenska översättningen. Förslag: Skippa "jag/mig" och använd "vi/oss" genomgående.
• Banner 2: Det saknas en knapp/kryss att "släcka" denna banner när man har läst den. Om det inte bara är i demoversionen det är så, bör bannern förses med "STÄNG (X)". I annat fall går det inte att skriva ut en artikelsida utan att få med denna banner på utskriften.

--Larske (diskussion) 1 februari 2017 kl. 13.18 (CET)

För mig visas "STÄNG x" under rutan i Banner 2. Själv skulle jag önska att det gick att få bort meningar som känns som Facebook-kedjebrev, de riskerar bara att stöta bort läsare (risken är stor att reaktionen blir att där är det matnyttiga i meddelandet slut och ögat lämnar läsningen). //Vätte (diskussion) 1 februari 2017 kl. 20.12 (CET)

Ironin måste väl ändå vara att ha orden "Wikipedia ... kommer ... aldrig att visa reklam" i en reklamkampanj? -- Innocent bystander (diskussion) 1 februari 2017 kl. 21.08 (CET)

Fast en insamlingskampanj är inte samma sak som en reklamkampanj.--LittleGun (diskussion) 2 februari 2017 kl. 08.04 (CET)

RE:LittleGun: Den skillnaden är hårfin. Att WMF behöver pengar, säger jag inget emot. Men att banka sig för bröstet och säga att "vi inte har reklam" är att säga lite för mycket när bannern oftare är tänd än släkt. -- Innocent bystander (diskussion) 2 februari 2017 kl. 16.54 (CET)

Är den verkligen det? Om man ser till plats på skärmen, visst. Om man ser till risken att som oberoende encyklopedi göra sig beroende av hålla sig väl med tunga annonsörer tycker jag att det är en milsvid skillnad. - Tournesol (diskussion) 2 februari 2017 kl. 17.27 (CET)

Jag tycker nog det är mer störande att få "information" en gång var tredje minut om vilken kanal man lyssnar på, än att var femtonde minut få "reklam". En banner blir inte mindre störande för att den inte består av vad avsändaren kallar "reklam". "Information" som hamnar i min postlåda har inte större chans att överleva passagen av soptunnan än ren reklam har. -- Innocent bystander (diskussion) 2 februari 2017 kl. 21.01 (CET)

Visst, men bara för att en stor del av reklam är irriterande information är inte irriterande information per definition samma sak som reklam eller t ex en reklamfinansierad encyklopedi och ironin måste vara nåt annat om den ens finns.--LittleGun (diskussion) 3 februari 2017 kl. 07.57 (CET)

För att tala Wikipediaspråk: "Användare:Samhällsinformation", "Användare:Förmånserbjudanden", "Användare:Marknadsundersökningar" har alla samma POV som "Användare:Reklam". De syftar till att stärka varumärken. De är därmed alla "marionetter" till "Användare:Reklam". -- Innocent bystander (diskussion) 3 februari 2017 kl. 08.34 (CET)

För att tala svenska: Din irritation betyder fortfarande inte att Wikipedia är reklamfinansierat eller att bannern finns och pengarna används för att stärka varumärket. Oironiskt nog--LittleGun (diskussion) 3 februari 2017 kl. 23.11 (CET)

Det är märkligt att tiggarna utanför ICA ibland ses som ett irritationsmoment, men inte annonserna på väggarna runt omkring. Här är det tvärtom.

Jag har nu accepterat uppdraget att förvalta en näringsverksamhet vars ägarförhållanden blivit högst oklara. Jag har inget "vinstsyfte". Det handlar istället om att bevara värden tills det juridiska lösts. Ska jag låta bli att annonsera bara för att "vinstsyfte" inte finns? -- Innocent bystander (diskussion) 4 februari 2017 kl. 08.02 (CET)

Ja, det är märkligt.

Nej, det tycker jag inte.--LittleGun (diskussion) 4 februari 2017 kl. 08.13 (CET)

@Vätte:, ja, jag har alltid undrat hur de här insamlingskampanjerna egentligen fungerar i Sverige. Formuleringarna känns alltid väldigt mycket i stil med all scamreklam man ser nuförtiden "se hur miljontals svenskar tar en iphone för en femma", "se hur den här svenska miljardärsmåbarnsmamman tjänar 9500 i timmen hemifrån" osv. Kan tänka mig att det kan funka i vissa demografier men för Sverige är det nog rätt kört.

@Larske:, använder du utskriftsläget så försvinner väl banners? /Grillo (diskussion) 2 februari 2017 kl. 11.44 (CET)

Ja, det stämmer. Det var webbläsarens utskriftskommando som jag avsåg. Funktionerna under Skriv ut/exportera tar bort bannern. --Larske (diskussion) 2 februari 2017 kl. 11.59 (CET)

CSS tillåter olika vy beroende på typ av I/O-enhet. Webbläsaren borde rimligtvis stöda egenskapen och bannern borde ju vara kodad att inte synas vid normal utskrift (jag antar att den som uttryckligen vill ha sådant med kan använda skärmdump eller liknande). Så webbläsarens utskriftsfunktion borde också fungera. --LPfi (diskussion) 2 februari 2017 kl. 12.51 (CET)

Jag har ju inte mycket mer att göra med Wikimedia Foundations insamlingsarbete än de flesta andra här och är illa lämpad att besvara frågor och kommentarer, men jag sammanställde lite kommentarer, frågor och förslag här, för att underlätta för Jessica. Säg till om det är någonting viktigt jag har missat.

(Sorry för Google docs, men det var så vansinnigt mycket enklare med kommentarsfunktion, vilket vi saknar här.) /Johan (WMF) (diskussion) 2 februari 2017 kl. 16.51 (CET)

Hej,

Stort tack för era kommentarer. Efter Johans föreslag, har jag lagt in original bannern och texten i det Google dokument som Johan skapat för att underlätta för oss - tack Johan. Kom gärna med förslag på ändringar där. Jag återkommer till denna sida lite senare idag för att besvara fler kommentarer. Tack! Mvh, JRobell (WMF) (diskussion)

Ehm... Vi vill utforma en text gemensamt. Vi befinner oss på en wiki, Wikipedia. Ni är till och med anställda av WMF. Ändå läggs texten på Google Documents :-) . Jag vill inte låta gnällig, men tidigare år har texterna gått att rätta på Metaprojektet. Antingen direkt, för vem som helst, eller, när de blivit "aktiverade", genom att be en administratör göra det. Jag vill inte bidra icke-anonymt på Google Documents, utan föredrar att redigera inloggad som NH 6 februari 2017 kl. 11.04 (CET)

Det är inte gnäll, det är rimliga påpekanden. Jag vill bara skjuta in en sak: Att det ligger i ett Google Docs-dokument är mitt fel, inte JRobells, och jag har egentligen ingenting med det här att göra och är inte rätt person att besvara några frågor, utan försökte bara se till att det verkligen skulle bli någonting av kommentarerna oasvett var texten ligger. Att de ligger i Google Docs är huvudsakligen på grund av att Användare:Julle har tillräckligt många års uppdämd frustration över att wikin saknar rimliga funktioner för att parallelldiskutera femton olika smådetaljer i språket när man utformar texten gemensamt, snarare än en WMF-grej. Vilket inte behöver betyda att du har fel. /Johan (WMF) (diskussion) 6 februari 2017 kl. 13.48 (CET)

Nejdå, det framgår ju ovan att du skapade Google Documents-dokumentet. Användare:NH gillar wikiprincipen för att man då inte behöver parallelldiskutera femton olika smådetaljer – man ändrar helt enkelt det man tycker behöver ändras. Att behöva formulera förslag på hur någon annan skulle kunna ändra smådetaljer i språket känns som en onödig omväg, speciellt som jag tidigare enkelt kunnat rätta texten i sådana bannrar själv :-) /NH 6 februari 2017 kl. 14.46 (CET)

Hej Användare:NH, tack för dina kommentarer. Jag förstår att du föredrar att göra ändringar direkt på meta. Tyvärr finns inte texten tillgänglig för tillfället av flera anledningar, bland annat de som nämnts ovan. Jag har dock skapat en provisorisk sida på meta där alla som är intresserade gärna får komma med förlag på ändringar. Tack för ditt engagemang! JRobell (WMF)

Jag instämmer helt med NH. Endast det som visar sig vara kontroversiellt behöver diskuteras, det övriga bör kunna ändras fritt. Det är oroväckande att personer inom WMF inte verkar tro på Wikipedia som projekt och dess enkla redigeringsprinciper. Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2017 kl. 10.01 (CET)

Hej,

Vi skriver här för att ge er en kort update angående vår svenska insamling. Vi är redan inne på vår andra vecka av vår insamlingskampanj och igår lanserade vi även våra mobila banners. Vi har även satt ett max antal för hur många banners vi visar användare för att inte utsatta trogna Wikipedia användare för för många banners. Jag la in de texter vi använder i våra mobila banners samt länkar till de banners som används på denna Meta sida. De som är intresserade får gärna komma med förslag på ändringar. Tack för ert engagemang och ert stöd. Mvh, JRobell (WMF)

Improving our Wikipedia branding on mobile

Hello! Apologies for the English post. Recent Reading team research has lead to finding out that readers do not recognise Wikipedia content on their mobile devices. So, while they might spend hours on our platform, they can still answer "No", if they were asked if they were asked if they have used Wikipedia before. Our current site branding is one major cause of the problem. The team has put in place some changes to the header in order to make Wikipedia more noticeable on our sites. We would like to test the changes on a number of Wikipedias before generalising it, and we think we can start with your Wikipedia as an early collaborator in our experiment, among other 2 Wikipedias. A demo of the new header is available here. For more in depth information on our design, rationale, and research, check out this page, and let us know what you think. The change is expected within 2 weeks and should run for 3 weeks while measuring impact. Thank you. --Melamrawy (WMF) (diskussion) 1 februari 2017 kl. 16.58 (CET)

Svensk sammanfattning: Folk som läser Wikipedia på mobilen förstår inte att de är på Wikipedia – de kan läsa i timmar och ändå svara "nej" när de får frågan om de har använt Wikipedia tidigare. Det är ett potentiellt problem, dels eftersom de inte lär sig var de hämtar informationen och kan gå dit igen om de inte ramlar in via en länk eller sökmotor, dels – tänker jag mig, egen tolkning – eftersom det minskar chansen att de till exempel börjar redigera. En bidragande orsak är det nuvarande utseendet. Teamet som arbetar med mobilsajten försöker åtgärda det här, och skulle vilja testa det på några språkversioner – bland annat vår – innan de går vidare till resten. Man kan kika på det nya utseendet för mobilversionen här och läsa mer om undersökningar och tankar bakom ändringen här. /Julle (disk.) 1 februari 2017 kl. 17.48 (CET)

Testet med det nya utseendet på mobilsajten skulle pågå i tre veckor och påbörjas inom ett par veckor. Jag har sneglat på det nya förslaget i mobilen och tycker att det ser helt okej ut – gott nog för tre veckors test med påföljande utvärdering.

(Men för tydlighets skull: Jag redigerar också som Johan (WMF) och är kollega med Melamrawy (WMF), vilket kan vara bra att veta när jag uttalar mig om WMF-initiativ, även när jag gör det privat.) /Julle (disk.) 2 februari 2017 kl. 00.00 (CET)

Hur många aktiva wikipedianer använder mobilutseendet? Det ger ingen överblick i artiklarna och andra funktioner har gömt sig. Jag undviker det konsekvent. Tostarpadius (diskussion) 5 februari 2017 kl. 21.40 (CET)

@Julle: När jag igår kväll tittade in med en platta oinloggad så fanns "bannern" där med svart text på ljusare svart bakgrund och någon textrad var understruken med röd linje. Det var fullständigt oläsligt. När jag gick vidare till nästa sida, så hade bannern krympt och texten var nu svart med vit bakgrund. Jag är inte lycklig över hur någonting någonstans på nätet ser ut genom bärbara enheter, men det här såg ut som ett stort skämt! -- Innocent bystander (diskussion) 8 februari 2017 kl. 09.32 (CET)

Innocent bystander: Misslyckas med att återskapa problemet. Kan du ta ett par skärmdumpar så jag kan rapportera det, om du vill slippa fixa med det? /Julle (disk.) 8 februari 2017 kl. 14.54 (CET)

Fast inte heller ser det ut som när jag testade den och skrev mina kommentarer ovan. /Julle (disk.) 8 februari 2017 kl. 14.58 (CET)

Innocent bystander: Eller vänta, nu missförstod jag nog – vilken banner menar du? Insamlingen? /Julle (disk.) 8 februari 2017 kl. 15.07 (CET)

@Julle: Ärligt talat, vet inte. Svart text på svart bakgrund är svårläst, i synnerhet på en läsplatta i ett sovrum där lamporna i övrigt är släckta. Den andra sidan jag besökte, hade en insamlingsbanner, så jag misstänker de hade ngn koppling till varann. Du kanske måste vara oinloggad och städa ur alla kakor först? -- Innocent bystander (diskussion) 8 februari 2017 kl. 15.25 (CET)

Innocent bystander: Städade ur kakor på mobilen (som är det närmaste platta jag kommer just nu) och försökte både med desktopview och mobilutseende, men lyckades fortfarande inte återskapa problemet så som du beskriver det. Pingar in JRobell (WMF) i alla fall, om det skulle ha med insamlingen att göra. /Julle (disk.) 8 februari 2017 kl. 15.42 (CET)

Tack Julle och Innocent bystander, för tillfället visas inga insamlingsmeddelanden på surfplattor eller mobiler utan endast på desktop datorer så detta verkar mystiskt. Men pinga gärna mig om problemet kvarstår eller återupprepas. Stort tack! JRobell (WMF) 8 februari 2017 kl. 16.26

JRobell (WMF): Såvida man inte väljer desktoputseende även på plattan. /Julle (disk.) 8 februari 2017 kl. 16.46 (CET)

Hur som helst, det lär inte ha någonting att göra med det Melamrawy (WMF) skrev tidigare; det har inte införts. /Julle (disk.) 8 februari 2017 kl. 16.46 (CET)

RE: Julle. JAg vet inte vilken "view" jag kom in via. Jag sökte på "Östtimor" via sökmotorn i plattan och kom in på SVWP den vägen. -- Innocent bystander (diskussion) 8 februari 2017 kl. 17.48 (CET)

OK. Jag skall rota upp min gamla platta också och se om jag kan återskapa problemet. Om inte: skulle det dyka upp igen så får du gärna ta en skärmdump så skall jag försöka ta det vidare därifrån. /Julle (disk.) 8 februari 2017 kl. 18.05 (CET)

Skärmdump på en platta? Du är rolig du! :) Jag är ungefär lika händig med plattor och mobiler som min mamma, och hon har förståndigt nog lämnat ifrån sig sin. -- Innocent bystander (diskussion) 8 februari 2017 kl. 18.37 (CET)

Begäran för byte av namn på Wikipedia:Wikipediafrågor!

Jag tycker det är på tiden att Wikipedia:Wikipediafrågor byter namn till typ Wikipedia:Tekniska frågor eftersom det finns bidragsgivare likt den senaste som skapade Wikipedia:Wikipediafrågor#Ev. Bidrag som tror att Wikipediafrågor är som Bybrunnen medan den är som sagt för frågor om den tekniska aspekten av Wikipedia. DIEXEL (diskussion) 8 februari 2017 kl. 11.01 (CET)

Behöver vi verkligen begränsa Wikipedia:Wikipediafrågor så kraftigt att den bara ska handla om tekniska frågor? ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 8 februari 2017 kl. 11.20 (CET)

Boivie: Det är väl exakt vad den är eller har blivit? DIEXEL (diskussion) 8 februari 2017 kl. 11.30 (CET)

Varför stänga ute "icke-tekniska" wikipediafrågor? --MagnusA 8 februari 2017 kl. 14.49 (CET)

Jag tycker att frågan om bidrag passar bra in på vad som sägs i sidans ingress: "Här kan du ställa frågor om hur Wikipedia fungerar". Skillnaden mellan Bybrunnen och Wikipediafrågor ser jag som att Bybrunnen är till för att diskutera frågor som rör Wikipedia, medan Wikipediafrågor är en plats där man förväntar sig att få ganska entydiga svar. Naturligtvis överlappar funktionerna delvis varandra. /NH 8 februari 2017 kl. 14.53 (CET)

Det som bekymrar mig mer är att WP:AEF, som kanske främst är avsedd för rena nybörjare, ofta kommit att användas istället för WP:WF. -- Innocent bystander (diskussion) 8 februari 2017 kl. 15.28 (CET)

Ja, ett namnbyte verkar olyckligt. Likt flera andra vill jag inte begränsa sidan till det tekniska. Vad frågan om bidrag har på Bybrunnen att göra förstår jag för övrigt inte alls. Detta är väl en plats för samtal? Tostarpadius (diskussion) 8 februari 2017 kl. 16.05 (CET)

Att folk ställer frågor på fel ställen är knappast något nytt. Det är bara att flytta dem till rätt ställe. Däremot har Wikipedia:Wikipediafrågor varit ganska förskonad från felpostningar. Det verkar vara betydligt vanligare att frågor flyttas dit från Bybrunnen än tvärtom om. /ℇsquilo 8 februari 2017 kl. 16.29 (CET)

Jag förstår inte heller varför vi måste begränsa Wikipedia:Wikipediafrågor för icke-tekniska frågor även om det råkat bli/alltid varit många tekniska frågor där. Men då räknar inte jag heller frågan under rubriken "Ev. bidrag" som en teknisk fråga. Om vi inför många olika platser med strikta avgränsningar att kommunicera med gemenskapen så inför vi bara större risk för användare att skriva på fel plats. Det är inte så himla viktigt vad för fråga som ställs var, det viktiga är att frågan överhuvudtaget ställs och besvaras.--LittleGun (diskussion) 8 februari 2017 kl. 18.04 (CET)

Jag håller med LittleGun. Wikipediafrågor bör kunna hantera såväl tekniska frågor, som andra frågor kring hur Wikipedia fungerar. Syftet med den sidan är att ge svar på direkta frågor och inte att diskutera så mycket, som sker på Bybrunnen.--Historiker (diskussion) 8 februari 2017 kl. 21.05 (CET)

"Databasen kunde inte bearbeta redigeringen på grund av ett bortfall av sessionsdata"

Vi har ett ganska vanligt förekommande problem just nu med att folk som använder Firefox inte kan spara sina redigeringar på grund av en Firefoxbugg som inte tycker om att det finns kakor sparade per wiki. Det arbetas på att fixa det, men i väntan på detta kan det vara bra att känna till en lösning (från phab:T151770):

This is Firefox bug #1319403 (cookie limits seem to be applied to the second-level domain). Workaround: set network.cookie.maxPerHost as an integer much higher in Firefox's about:config menu.
To create, from about:config, right click, select New and choose integer, then enter the name network.cookie.maxPerHost, then enter a value and save. (Thought bubble: estimate 5 cookies per wiki)

För att komma till about:config skriver man bara "about:config" i adressfältet. "Enter a value" beskriver alltså antalet kakor ni behöver ha utrymme för. /Julle (disk.) 8 februari 2017 kl. 23.46 (CET)

Alternativt använd en annan webbläsare än Firefox just nu. /Julle (disk.), via Firefox, 8 februari 2017 kl. 23.48 (CET)

Förtydligande efter fråga ställd annorstädes: Detta är alltså bara relevant om du råkar ut för problemet. Om du inte råkar ut för problemet har du ingenting att oroa dig för. /Julle (disk.) 9 februari 2017 kl. 15.40 (CET)

Årets nyuppladdade bilder 2016

Varje månad lägger de använder som så önskar till sina nyuppladdade bilder som illustrerar artiklar på svenskspråkiga Wikipedia upp dem på Wikipedia:Månadens nyuppladdade bilder, där vi sedan kan rösta om vilken vi tycker har bidragit mest till uppslagsverket under året. Fint sätt att både bli påmind om hur uppslagsverket blir illustrativt bättre och ett sätt att ge uppmuntran till dem som bidrar på det sättet, tycker jag.

Nu går det att rösta på årets nyuppladdade bild för 2016. Gör gärna det. (: Längst ned hittar ni också tidigare års vinnare. /Julle (disk.) 9 februari 2017 kl. 16.35 (CET)

Och ja, det skall vara fjorton bilder, med två för januari och två för mars – det var delade månadssegrar de månaderna. /Julle (disk.) 9 februari 2017 kl. 16.36 (CET)

Low Carb High Fat

Tredje åsikt efterfrågas då vi kört fast. Jag har försökt fokusera på en mening som är dålig men som Stefan-S tycker behövs för att väga upp kritik dieten fått. --افيراتير (diskussion) 12 februari 2017 kl. 09.42 (CET)

Det är alltid känsligt med religioner... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 12 februari 2017 kl. 14.19 (CET)

Jo, läs gärna, och kommentera, det finns mer av samma 'krig' på Diskussion:Ketogen_diet/Arkiv_2016, jag vill också ha mer input, det verkar som hur jag tror wikipedia funkar, DVS så som den fukar på en:wiki, inte gäller här, jag har givit up att försöka göra någon vettigt på svenska wikipedia flera gånger, men ibland kommer jag tillbaka, jag blir alltid indragen i religions krig. Stefan-S (diskussion) 12 februari 2017 kl. 14.42 (CET)

Ja, sist blev du uppenbarligen blockerad utan möjlighet att redigera diskussionssida. - Tournesol (diskussion) 12 februari 2017 kl. 14.48 (CET)

Ja, det var en chock, och jag fattar fortfarande inte varför! Jag editerade inte sidan, viket var vad jag trodde man blev blockad för, bara disskuterade, kanske lite hetsigt, men jag tyckte inte det var så farligt? Stefan-S (diskussion) 12 februari 2017 kl. 15.15 (CET)

Nu är inte Bybrunnen en plats för att diskutera enskilda fall och jag tänker heller inte försöka agera domare. Det finns en skriftlig policy på Wikipedia som omfattar alla användare, se Wikipedia:Etikett. Om man utan tvekan har följt policyn bör man inte bli blockerad. Men man kan inte snacka bort blockeringar med att man struntar i policyn eller att man har en personlig åsikt om vad som ska tillåtas eller när det ska tillåtas. I samband med blockeringar är det viktigt att den blockerade förstår varför. Inte minst för att det inte ska upprepas. Om du fortfarande inte förstår blockeringen och inte har fått någon förklaring till varför tycker jag att du ska kontakta den som blockerade dig. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 12 februari 2017 kl. 16.36 (CET)

Tydligt svar om blockering finns i denna diskussionen. Sista delen av blockeringen gjorde jag, vilket är praxis att göra när en avblockeringsbegäran avslagits. Adville (diskussion) 12 februari 2017 kl. 17.46 (CET)

Veckans tävling - Källor 2017

Nu är det dags för 2017 års första källjaktstävling. Välkommen att deltaga i veckans tävling under tiden 13–19 februari. Det finns över 29 200 artiklar som har källmall och dessutom många som saknar källor, men inte försetts med någon mall. Sätt igång och jaga källor!--Historiker (diskussion) 12 februari 2017 kl. 18.52 (CET)

Mekanismen som låter blockerande admin lämna blockeringsgrund som meddelande

Helt nyss skulle jag lägga en blockering av ett vandalkonto och kryssade i rutan för att lämna blockeringsanledning som meddelande på användarens diskussionssida.

Min blockering gick inte igenom då en annan admin hade lagt en blockering av samma användare sekunderna innan jag klickade på blockeringsformulerets skicka-knapp, men meddelandet på användardiskussionssiidan lades ändå in.

Borde programkodsnutten som postar diskussionsinlägget modifieras så det triggas först när det konstaterats att blockeringen faktiskt kunde läggas? Underhålls den koden på SVWP eller skulle det behöva göras centralt?

- Tournesol (diskussion) 31 januari 2017 kl. 13.22 (CET)

Scriptet finns lokalt på här så det är @Nirmos: som snickrat ihop det. /^Fluff?_Fluff! 31 januari 2017 kl. 13.41 (CET)

Tack för felrapport och ping. Som det är skrivet just nu finns ingen enkel lösning. Just nu läggs blockeringen på gammalt vanligt sätt och meddelandet skickas via API:t. Det sker samtidigt och oberoende av varandra. För att lösa problemet skulle även blockeringen behöva ske via API:t, och bara om blockeringen lyckas så ska meddelandet skickas. Med ett sådant skript skulle det inte vara nödvändigt att gå till Special:Blockera öht. Det skulle gå att blockera från SÄ eller bevakningslistan för den som vill stanna kvar på sidan. Jag kan titta på det i morgon. Nirmos (diskussion) 31 januari 2017 kl. 20.59 (CET)

Om det inte vore alltför krångligt att implementera låter det ju hemskt effektivt! - Tournesol (diskussion) 31 januari 2017 kl. 21.04 (CET)

Nu är problemet äntligen löst. Jag har tagit bort MediaWiki:Gadget-blockmessage.js och skapat en ny finess (MediaWiki:Gadget-blockAPI.js) som kan kryssas i här. Den nya finessen kapar de vanliga blockeringslänkarna som programvaran lägger till på SÄ, bevakningslistan, historik etc och öppnar en dialogruta som tillåter blockering via API:t (det vill säga, man stannar kvar på samma sida). Det är bara om blockeringen faktiskt går igenom som meddelandet skickas till användaren. Skriptet använder också pratbubblor i övre högra hörnet för att förmedla huruvida blockering och meddelande lyckas eller misslyckas (samma typ av bubblor som när man sparar en redigering eller lägger till en sida på bevakning). Feedback välkommen. Nirmos (diskussion) 5 februari 2017 kl. 07.38 (CET)

@Nirmos: testade aktivera finessen och blockera Nirmostest men ser skillnad. Mvh Luriflax (diskussion) 8 februari 2017 kl. 16.03 (CET)

Luriflax: Kan du utveckla "men ser skillnad"? Menar du "ser ingen skillnad"? Från vilken sida försökte du blockera? Från användarsidan, diskussionssidan eller bidragssidan? Det fungerar inte. Som det är skrivet just nu fungerar det på länkar inom element med HTML-klassen mw-usertoollinks. mw-usertoollinks och länken till användarsidan måste också ligga i samma li-element. Det betyder att det fungerar på bland annat:

• Special:Senaste ändringar
• Special:Bevakningslista
• Special:Nya sidor
• Special:Logg
• Special:Senaste relaterade ändringar
• action=history

Nirmos (diskussion) 8 februari 2017 kl. 22.52 (CET)

Nirmos: som du gissade hade jag glömt ingen, dvs ser ingen skillnad. Jag testade blockera via Special:Diff => Special:Blockera. Mvh Luriflax (diskussion) 9 februari 2017 kl. 08.08 (CET)

Luriflax: Fast du bör få upp en dialogruta om du trycker på "Blockera" i en diff, t.ex. Special:Diff/38824336. Vilken webbläsare använder du? Nirmos (diskussion) 9 februari 2017 kl. 08.59 (CET)

Nirmos när det inte funkade satt jag på jobbet med explorer, i Firefox dök den upp. Dock fanns inte användarnamnet förifyllt vilket skapade lite merjobb. Mvh Luriflax (diskussion) 13 februari 2017 kl. 09.32 (CET)

Luriflax: Jag har nu gjort en rad ändringar:

• Inmatningsfältet för anledning är nu fokuserat när dialogrutan öppnas
• Användarnamnet är nu ifyllt även i diffar
• Det går nu att trycka på enter vilket gör samma sak som att trycka på blockeringsknappen

Stöd för gamla webbläsare kommer det troligtvis inte att bli. Det finns två olika problem. Dels är det nya JavaScript-metoder som definieras i EcmaScript 6. Det skulle vara enkelt att "nedgradera" eller vad man ska kalla det. Det som är ett större problem är det som är på HTML-nivå. Skriptet använder datalist-element för förvalsalternativen till varaktighet och anledning. Det finns inte i gamla webbläsare, eller till och med i nuvarande version av Safari. Jag tror inte att det finns något enkelt sätt att återskapa den funktionaliteten på. Nirmos (diskussion) 13 februari 2017 kl. 18.01 (CET)

Wikimania 2017

Wikimania är den årliga stora Wikipedia- och Wikimediakonferensen, med diskussioner och presentationer om allt möjligt som har med Wikipedia och Wikimedia att göra. Årets konferens äger rum i Montréal 9–13 augusti. Det kan förstås vara dyrt när det är på andra sidan Atlanten, men om man vill åka, tror att ens närvaro skulle göra skillnad för Wikimediarörelsen och inte har råd så finns det stipendier man kan söka. Sista ansökningsdatum för detta är kvällen 20 februari. /Julle (disk.) 13 februari 2017 kl. 17.24 (CET)

Kommuner och orter i Schweiz

Jag skrev för en stund sedan artikeln Thomas Platter, om en schweizisk humanist född i Grächen i Schweiz. När jag länkade vidare till Grächen såg jag att det fanns en svensk artikel om såväl orten som kommunen, och ingen av dem länkade vidare till övriga språk än cebuano. Däremot fanns det på engelskspråkiga Wikipedia, och en rad andra språkversioner, artiklar om Grächen (municipality), som dock inte hade en länk till den svenska Grächen (kommun) (som jag antar är samma sak?) (den är heller inte kategoriserad som Kategori:Kommuner i Valais). Jag noterade sen att samma förhållande gäller en:Alpthal, som har motsvarigheten Alpthal (kommun) och Alpthal (ort) på svenska, men utan länk till någon av dem.

Det verkar liknande med alla artiklar i den här kategorin: Kategori:Robotskapade Schweizförgreningar. Jag kan väldigt lite om Schweiz geografiska indelning, och det kanske är rim och reson att dela upp alla kommuner och orter, men det känns åtminstone inte som att Wikidata-objekten är ordnade på något jättesmidigt vis? (dessutom är alla kommunerna rödlistade här: Lista över Schweiz kantoner, amt, distrikt och kommuner) Tanzania (diskussion) 13 februari 2017 kl. 17.36 (CET)

@YesDi:? Taxelson (diskussion) 13 februari 2017 kl. 18.19 (CET)

Önskas: Lista över artiklar om kvinnor

I samband med internationella kvinnodagen (8 mars) kommer det den 7 mars att arrangeras en skrivstuga i Uppsala på temat kvinnor. Skrivstugan kommer främst marknadsföras inför studenter men är förstås öppen för allmänheten. Jag kommer vara med och hjälpa oerfarna användare under dagen. Jag skulle önska hjälp med att välja ut några artiklar relaterade till ämnet som är prioriterade att förbättras, helst för nya användare. Hjälp gärna till att utöka listan till Wikipedia:Skrivstuga/ArtAndFeminism 2017, så kanske vi kan använda samma lista. Tack på förhand!/ --gulundin (diskussion) 13 februari 2017 kl. 15.33 (CET)

Här är några listor av olika längd med artiklar inom olika kategorier med åtgärdsbehov:

• Lista över biografier över kvinnor med åtgärdsbehov (2 240 st)
• Lista över artiklar inom kvinnohistoria med åtgärdsbehov (100 st)
• Lista över biografier över kvinnor med anknytning till Uppsala med åtgärdsbehov (26 st)

--Larske (diskussion) 13 februari 2017 kl. 16.25 (CET)

STORT tack @Larske:! Särskilt den sista kategorin är väldigt användbar, kände inte till den sedan tidigare! Info om skrivstugan kommer upp på wikifika.se / --gulundin (diskussion) 14 februari 2017 kl. 10.13 (CET)

Heja Gulundin och Uppsalagemenskapen! Lägg gärna in skrivstugan på Wikipedia:Skrivstuga/ArtAndFeminism också (utöver på wikiträffar), det är samlingsplatsen för Art Feminismskrivstugor på andra håll än Livrustkammaren. Listorna är bra att hålla gemensamma och generella, så jobba gärna vidare med dom som finns så att dom blir bra utgångspunkter. Säg till om ni vill ha några broschyrer eller annat till skrivstugan så ordnar vi det. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 14 februari 2017 kl. 10.58 (CET)

Tack för tipset @Axel Pettersson (WMSE):! Lägger in det inom kort! / gulundin (diskussion) 14 februari 2017 kl. 13.41 (CET)

Lista över kvinnor födda eller döda i Uppsala med artikel på någon språkversion men inte på svenska (just nu 12 st) ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 februari 2017 kl. 18.23 (CET)

Mall för att skapa (?) karta med svenska län

Om man skulle vilja illustrera med en karta över Sverige och märka ut några län med olika färger eller rastreringar, finns det möjligen någon magisk genväg eller måste man skapa kartorna som filer i något separat program?

(I det fall jag har i tankarna bör Kristianstads län kunna skiljas från Malmöhus län.)
/Johan M. Olofsson (diskussion) 9 februari 2017 kl. 09.45 (CET)

Det finns många färdiga kartor på Commons, till exempel i commons:category:SVG maps of Sweden.

Där finns bland annat de här

Kristianstads län (1996)	Malmöhus län (1996)	Skåne län (1997)

Dessa kartor är i formatet SVG och kan redigeras med till exempel programmet Inkscape.

--Larske (diskussion) 9 februari 2017 kl. 10.09 (CET)

Tack!

Installerade inkscape, men hade ett dunkelt minne av hur gimp funkar, så det var lättare att använda. Exporterade i .png-format. Nu ska jag försöka använda filen också. Vi får väl se hur det går. ;)

/Johan M. Olofsson (diskussion) 9 februari 2017 kl. 11.26 (CET)

En fråga till: ;)

Jag läser om Information-mallen på commons, men förstår ändå inte riktigt hur jag bör markera att jag

1. använt en annan fil som förlaga
2. har en tryckt bok som källa

(Hittills har jag använt filen i en:Statare#Reforms.)

/Johan M. Olofsson (diskussion) 9 februari 2017 kl. 13.01 (CET)

Det finns lite att läsa i malldokumentationen. Jag tror att det är parametern source (källa) som du ska använda. --Larske (diskussion) 9 februari 2017 kl. 13.21 (CET)

Tyvärr var det precis den dokumentationen som jag inte förstår.

Var kan/bör man klämma in referensen till tryckt bok?

/Johan M. Olofsson (diskussion) 9 februari 2017 kl. 15.42 (CET)

I parameterns "source" när du redigerar filen på Commons, om bilden är inscannad från en bok (om upphovsrätt tillåter). Annars fungerar det bra att ange var informationen kommer från i parametern "description" om det är källan till informationen men inte bilden. /Julle (disk.) 9 februari 2017 kl. 15.52 (CET)

Tycker annars att en bra tumregel är att det viktigaste inte är exakt var informationen hamnar. Bra om den hamnar precis där den skall vara. Bättre att den är med och filen blir uppladdad även om den är på fel plats än att den utelämnas eller filen inte blir uppladdad. Text går att flytta på. /Julle (disk.) 9 februari 2017 kl. 15.53 (CET)

Utmärkt, då fick jag en ursäkt att intressera mig för svg också.

Det har jag egentligen velat göra i över tio års tid. :)

Tack Larske och Julle!

/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 14.15 (CET)