Hoppa till innehållet

Vithuvad mås

Från Wikipedia
Vithuvad mås
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteLarus
ArtVithuvad mås
L. heermanni
Vetenskapligt namn
§ Larus heermanni
AuktorCassin, 1852
Utbredning
Utbredningsområde (vissa häckningsplatser i röd)

Vithuvad mås[2] (Larus heermanni) är en vadarfågel i familjen måsfåglar som huvudsakligen häckar utanför nordvästra Mexiko.[3]

Vithuvad mås är en medelstor mås med en kroppslängd på 43–49 centimeter och vingspannet 117–124 centimeter. Den är mycket distinkt med mörk kropp och vitt huvud. Ovansidan är gråbrun, undersidan grå, blekare på övergumpen samt stjärt och vingpennor tydligt vitspetsade. Näbben är klarröd, ofta med en svart spets, medan benen är svarta och irisen mörkbrun med en röd orbitalring runt. Utanför häckningstid är huvudet gråaktigt eller har brunaktiga streck. Ungfågeln är helbrun med blekrosa bas på näbben.[4]

Adult fågel.
Ungfågel i första vinterdräkt.

Lätena beskrivs som ihåliga, låga och trumpetande. Det vanligaste lätet återges i engelsk litteratur "yoww".[5]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar på kustnära öar väster om Mexiko och Kalifornien, där den stora merparten av världspopulationen häckar på en enda ö, Isla Rasa. Vintertid rör den sig norrut ända till British Columbia i Kanada och söderut till Guatemala.[1][3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

DNA-studier visar att arten tillhör en grupp med måsar och trutar som alla till skillnad från vithuvad mås har ett svart ändband på stjärten: de sydamerikanska arterna perutrut och argentinatrut, den australiska arten grovnäbbad trut och den östasiatiska svartstjärtad mås.[6] Dessa är i sin tur systergrupp till en samling vithuvade trutar som gråtrut och havstrut, men också fiskmås och ringnäbbad mås.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Vithuvad mås häckar i täta kolonier på klippkuster och klippöar, med äggläggning från slutet av april och kläckning i mitten av maj. Den födosöker huvudsakligen nära land, men även i havsområdena intill häckningskolonierna, under häckningssäsongen mestadels efter fisk, men tar även ödlor, insekter och andra ryggradslösa djur. Fågeln ses ofta tillsammans med sjölejon.[1][7]

Vithuvad mås är inte särskilt ovanlig och det är inte klarlagt om beståndet minskar eller inte, men eftersom utbredningsområdet är väldigt begränsat där 90% av världspopulationen häckar på en enda ö finns en stor risk att arten kan bli hotad i framtiden. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som nära hotad.[1]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Adolphus Lewis Heermann (c.1827-1865), amerikansk upptäcktsresande, naturforskare och samlare av specimen.[8]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Larus heermanni Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Burger, J., Gochfeld, M., Bonan, A. & Garcia, E.F.J. (2018). Heermann's Gull (Larus heermanni). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53967 19 januari 2018).
  5. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 337. ISBN 0-679-45120-X 
  6. ^ Sternkopf, V. (2011), “Molekulargenetische Untersuchung in der Gruppe der Möwen (Laridae) zur Erforschung der Verwandtschaftsbeziehungen und phylogeographischer Differenzierung”, Ph.D. Dissertation, Ernst Moritz Arndt University of Greifswald.
  7. ^ Burger, J., Gochfeld, M., Bonan, A. & Garcia, E.F.J. (2020). Heermann's Gull (Larus heermanni). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53967 29 januari 2020).
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]