Hoppa till innehållet

Väte-elektrod

Från Wikipedia

Väte-elektroden är en elektrod som används som standardreferens för elektrodpotential.[1] Den består av en metalltråd, som på galvanisk väg överdragits med ren platina,[2] och är nedsänkt i ett kärl med en vätska som hos standardelektroden har vätejonaktiviteten = 1, det vill säga pH = 0. Tråden är omspolad av vätgas (hydrogen) som hos standardelektroden har trycket 100 kPa (=1 bar). Tidigare än år 1982 var standardtrycket 1 atm atmosfär (=101325 Pa).[3] Vid denna elektrod sker halvreaktionen

H (aq) e(aq) ½H2(g)

där jämviktskonstanten blir

där

{H } = vätejonsaktiviteten
{e} = elektronaktiviteten
PH2 = partialtrycket av vätgas (i bar eller atm)

I logaritmisk form blir K

log K = log {H } log {e} −log PH2 = 0

pH = −log {H } och pE = −log {e} kan uttrycket också skrivas

−pH − pE − log PH2 = 0

Det vill säga

pE pH log PH2 = 0
pE = −pH − log PH2

När väte-elektroden används som standardreferens vid elektrodpotential är pE = 0.

  1. ^ IUPAC Gold Book om standard elektrodpotential
  2. ^ Hägg 1979, Allmän och oorganisk kemi, sjunde upplagan, ISBN 91-20-06123-4 kapitel 16b sidan 394
  3. ^ IUPAC Gold Book om standardförhållande för gaser