Hoppa till innehållet

Tuveraset

Flygbild över det berörda området.
Flera av husen på Almhöjdsvägen gled ner i leran.

Tuveraset, även kallat Raset i Tuve eller Tuveskredet,[1] var ett kraftigt jordskred som inträffade klockan 16:09 den 30 november 1977 i TuveHisingen i Göteborg. Det krävde nio dödsoffer och är därmed en av de värsta naturkatastroferna i Sverige i modern tid.[2]

Jordskredet inträffade då en stor yta regnmättad lerjord, folkligt kallad hisingslera men som mer korrekt borde benämnas som kvicklera, kom i rörelse under ett villaområde och kanade längs den sluttande berggrunden. Raset förflyttade ett område stort som 37 fotbollsplaner som på några sekunder gled mot Kvillebäckens dalgång.[3] Omkring 300 000 kvadratmeter mark flyttades, nio personer omkom, 62 personer skadades, 436 blev hemlösa och 67 hus rasade samman.[4] Även elnät, telenät, vatten- och avloppsledningar blev förstörda, vilket även drabbade många hushåll utanför själva rasområdet.

Orsaken till katastrofen var bland annat att intensiva höstregn hade skapat ett extremt högt vattentryck i marken och på så sätt försämrat stabiliteten. Det spekulerades också i att tensider från tvättmedel hade förändrat kalciumjonerna i leran och gjort den lösare.[3] En breddad vägbank och ändrade grundvattenförhållanden på grund av ett nytt bostadsområde gjorde att lasten blev för stor och leran började röra på sig.[5]

Efter katastrofen genomfördes flera åtgärder för att undvika fler ras i området. Hus närmast rasområdet förankrades i berggrunden med betongfyllda stålrör. 100 000 kubikmeter lera flyttades. En 108 meter lång kista fylld med 6 000 kubikmeter sprängsten förankrades med stålväggar i berggrunden, och grundvattennivån kontrolleras efter raset med hjälp av ett underjordiskt magasin.[3]

Tuveraset kom att leda till ett kraftigt ökat medvetande om risken för ras och skred i Sverige. Räddningsverket började kartlägga riskerna för liknande händelser i framtiden.[6] Regelverket skärptes och krav infördes på att kommunerna inte ska bevilja bygglov innan det står klart att marken där är säker ur ras- och skredsynpunkt. Kommunerna har också möjlighet att söka bidrag från Räddningsverket (numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) för förebyggande insatser.[6]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]