Tuvalu
| Tuvalu | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: Tuvalu mo te Atua (Tuvaluanska: Tuvalu för den allsmäktige) |
||||||
| Nationalsång: Tuvalu mo te Atua |
||||||
.svg) |
||||||
| Huvudstad | Funafuti | |||||
| Officiella språk | Engelska, tuvaluanska | |||||
| Demonym | Tuvaluan | |||||
| Statsskick | Monarki (samväldesrike) | |||||
| - | Kung | Charles III | ||||
| - | Generalguvernör | Tofiga Vaevalu Falani | ||||
| - | Premiärminister | Feleti Teo | ||||
| Självständighet | från Storbritannien | |||||
| - | Erkänd | 1 oktober 1978 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 26 km²[1] (196:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 0,00 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2016 (juli) års uppskattning | 10 959[1] (196:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 431 inv./km² (30:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2015 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 37 miljoner USD[2] (187:e) | ||||
| - | Per capita | 3 400 USD[2] | ||||
| BNP (nominell) | 2015 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 33 miljoner USD[2] (187:e) | ||||
| - | Per capita | 3 015 USD[2] | ||||
| HDI (2021) | ▲ 0,641[3] (130:e) | |||||
| Valuta | tuvaluansk och australisk dollar ( AUD) |
|||||
| Tidszon | UTC 12 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | ej namngiven plats, 5 m ö.h. | ||||
| Nationaldag | 1 oktober | |||||
| Nationalitetsmärke | TUV | |||||
| Landskod | TV, TUV, 798 | |||||
| Toppdomän | .tv | |||||
| Landsnummer | 688 | |||||
Tuvalu (tuvaluanska Tuvalu) är en stat i Polynesien i sydvästra Stilla havet.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Tuvaluöarna beboddes av polynesier sedan 1000-talet f.Kr. Ordet Tuvalu betyder grupp om åtta och syftar på att ursprungligen var åtta av de nio atollerna bebodda. Den spanske upptäcktsresanden Álvaro de Mendaña de Neira blev den 16 januari 1568 den förste europé att besöka Nui[4] och Niulakita den 29 augusti 1595. Även brittiske John Byron upptäckte några öar 1764 och namngav öarna Lagoon Islands. Den 5 maj 1781 upptäckte spanske Francisco Antonio Maurelle även Nanumanga.[5]
I maj 1819 upptäckte amerikanske Arent de Peyster (på ett brittiskt fartyg) Nukefetau som då fick namnet Peysteröarna och Funafuti som då fick namnet Elliceöarna. Den 6 november 1821 upptäckte amerikanske George Barrett även Nukulaelae. 1841 besöktes några öar av den amerikanska United States Exploring Expedition. Kring 1860 anlände de första missionärerna från den brittiska London Missionary Society till området. Elliceöarna hamnade 1877 under brittisk överhöghet där de i oktober 1892[6] deklarerades som ett brittiskt protektorat och införlivades i Gilbert och Elliceöarna och från 1916 blev området en egen koloni.
Under andra världskriget användes öarna av USA som plats för flygfält. 1949 bosatte sig emigranter från den då överbefolkade Niutaoön på den då obebodda Niulakitaön. I oktober 1975 erhöll öarna viss autonomi och införlivades en kort period i det Brittiska Västra Stillahavsterritoriet fram till 1976. Namnet ändrades då åter till Tuvalu. Den 1 oktober 1978 återfick nationen Tuvalu sitt oberoende och blev medlem i Samväldet. Den 7 februari 1979 slöts ett vänskapsfördrag med USA som då gav upp sina, och erkände Tuvalus, anspråk på öarna Funafuti, Nukefetau, Nukulaelae och Nurakita (Niulakita) som del av Tuvalu. Fördraget trädde i kraft den 23 september 1983.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Tuvalu ligger söder om ekvatorn cirka 750 kilometer söder om Gilbertöarna i Kiribati och cirka 1.000 km norr om Fiji. Tuvalu består av nio öområden. Öarna har en sammanlagd areal om ca 25,63 km² och består av 6 korallatoller och 3 korallöar [7]
- Funafuti, huvudatoll, cirka 2,8 km²
- Nanumanga, ö, cirka 2,8 km²
- Nanumea, atoll, cirka 3,8 km²
- Niulakita, ö, cirka 0,5 km²
- Niutao, ö, cirka 2,5 km²
- Nui, atoll, cirka 2,8 km²
- Nukufetau,atoll, cirka 3,0 km²
- Nukulaelae, atoll, cirka 1,8 km²
- Vaitupu, atoll, cirka 5,6 km²
Den högsta höjden är på endast ca 5 m ö.h. Befolkningen uppgår till ca 12.000 invånare [8] där ca 4.500 bor på huvudön Fongafale i Funafutiatollen. Landets huvudflygplats Funafuti (Funafuti International Airport, flygplatskod "FUN") ligger på Fongafales mellersta del och har kapacitet för lokalt flyg.
Klimat och miljö
[redigera | redigera wikitext]Tuvalu har ett tropiskt klimat, det vill säga varmt och fuktigt. Regnperioden varar från november till mars, men tyfoner är ovanliga. Den bästa restiden är mellan april och oktober.[förtydliga] Öarnas ringa höjd utgör en stor risk för översvämning om havsnivån höjs, i likhet med andra önationer som Maldiverna och öområden som till exempel Tokelau och Carteretöarna.
Styre och politik
[redigera | redigera wikitext]Politik
[redigera | redigera wikitext]Generalguvernörer
[redigera | redigera wikitext]- Fiatau Penitala Teo, 1978-86
- Tupua Leupena, 1986-90
- Toaripi Lauti, 1990-93
- Tomu Sione, 1993-94
- Tulaga Manuella, 1994-98
- Tomasi Puapua, 1998-2003
- Faimalaga Luka, 2003-05
- Filoimea Telito, 2005-10
- Kamuta Latasi, 2010
Regeringschefer
[redigera | redigera wikitext]- Toaripi Lauti, 1975-81
- Tomasi Puapua, 1981-89
- Bikenibeu Paeniu, 1989-93, 1996-99
- Kamuta Latasi, 1993-96
- Ionatana Ionatana, 1999-2000
- Lagitupu Tuilimu, 2000-01
- Faimalaga Luka, 2001
- Koloa Talake, 2001-02
- Saufatu Sopoanga, 2002-04
- Maatia Toafa, 2004-06
- Apisai Ielemia, 2006
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Tuvalu är uppdelad i 8 distrikt med 1 "Town council" (Funafuti) och 7 "Island councils" (övriga atoller där Niulakitaön ingår i Niutao council).
Parlamentet Fale I Fono har sitt säte i Vaiaku på Fongafaleön i Funafutiatollen.
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Tuvalus främsta industrier är fiske, kopra och kokos. De viktigaste exportvarorna var år 2002 fisk och kopra som exporterades till främst Storbritannien, Italien, Danmark och Fiji. De viktigaste importvarorna år 2002 var mat, bränsle, maskiner och andra förnödenheter. Varorna kom främst från Ungern, Japan och Fiji. I genomsnitt besöker färre än 1 000 turister Tuvalu varje år.[9]
Statens inkomster kommer mest från försäljning av frimärken och mynt samt skatter från tuvaluaner som arbetar utomlands. Ungefär 1 000 tuvaluaner arbetar i fosfatgruvor i grannlandet Nauru, men fosfat-tillgångarna håller på att minska, och Nauru försöker få tuvaluanerna att flytta hem igen.
År 2000 förhandlade Tuvalu fram ett kontrakt där man under 12 år hyr ut sin toppdomän .tv för 50 miljoner amerikanska dollar.
Tuvalu mottar en del ekonomisk hjälp och de största bidragsgivarna var 1999 Australien, Japan och USA. USA betalar också för ett fiskeavtal med Tuvalu. Dessutom finns en internationell fond för ekonomisk hjälp till Tuvalu.
Staten har försökt minska sina utgifter genom att dra ner på statligt anställd personal och har försök att privatisera viss offentlig verksamhet.[9]
Transporter
[redigera | redigera wikitext]Vägnätet på Tuvalu är begränsat till cirka åtta kilometer väg. Gatorna i Funafuti är asfalterade och har gatubelysning men andra vägar är oasfalterade. Tuvalu saknar helt järnvägar.
Den enda flygplatsen är Funafuti International Airport med en asfalterad landningsbana. Air Pacific från Fiji trafikerar Funafuti med reguljärflyg tre gånger i veckan (tisdag, torsdag och lördag) med avgång från Suva.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Tuvalu är en monarki med parlamentarisk demokrati inom samväldet, med kung Charles III som statschef. Sedan 1992 har man diskuterat möjligheten att bli en republik.
- Etniska grupper: polynesier 96 %, mikronesier 4 %
- Språk: tuvaluanska, engelska, samoanska, kiribatiska (på ön Nui)
- The Protestant Church Of Tuvalu 91 %
- Sjundedagsadventister 3 %
- Bahá'í 3 %
- Jehovas vittnen 2 %[10]
- Jesu Kristi Kyrka Av Sista Dagars Heliga 2 %[11]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Tuvalu”. The World Factbook. CIA. 10 november 2016. Arkiverad från originalet den 1 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160701194651/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/tv.html. Läst 24 november 2016.
- ^ [a b c d] ”5. Report for Selected Countries and Subjects - Tuvalu” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2016/02/weodata/weorept.aspx?pr.x=70&pr.y=1&sy=2010&ey=2019&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=869&s=NGDPD,NGDPDPC,PPPGDP,PPPPC&grp=0&a=. Läst 24 november 2016.
- ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) (
PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
- ^ http://www.worldstatesmen.org/Tuvalu.html
- ^ http://www.worldstatesmen.org/Tonga.html
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 september 2010. https://web.archive.org/web/20100924044855/http://www.tuvaluislands.com/history2.htm. Läst 19 juli 2008.
- ^ ”Tuvalus öar”. Arkiverad från originalet den 27 juli 2013. https://www.webcitation.org/6IPay1Qur?url=http://www.tuvaluislands.com/islands/islands.html. Läst 19 juli 2008.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222061955/http://www.geohive.com/cntry/tuvalu.aspx. Läst 8 februari 2014.
- ^ [a b] ”Economy :: Tuvalu”. CIA World Factbook. Arkiverad från originalet den 1 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160701194651/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/tv.html. Läst 24 oktober 2011.
- ^ ”Religions - Tuvalu”. www.nationsencyclopedia.com. https://www.nationsencyclopedia.com/Asia-and-Oceania/Tuvalu-RELIGIONS.html. Läst 16 mars 2019.
- ^ ”LDS Statistics and Church Facts | Total Church Membership” (på engelska). www.mormonnewsroom.org. http://www.mormonnewsroom.org/facts-and-statistics/country/tuvalu. Läst 16 mars 2019.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|