Torit
| Torit | |
 Toritkristall från urangruva i Ontario | |
| Kategori | Silikatmineral |
|---|---|
| Grupp | Zirkongruppen |
| Strunz klassificering | 9AD.30 |
| Kemisk formel | (Th,U)SiO4 |
| Färg | Gulorange, brungul, brunsvart, svart, grön |
| Förekomstsätt | Kvadratiska prismor eller pseudooktahedrala kristaller; även massiv |
| Kristallstruktur | Tetragonala |
| Spaltning | Distinkt på {110} |
| Brott | Mussligt |
| Hållbarhet | Spröd |
| Hårdhet (Mohs) | 4½–5 |
| Glans | Glas- eller hartsartad |
| Ljusbrytning | n=1,6654–1,87 (metamikt)
nω=1,77–1,837 nε=1,79–1,840 |
| Dubbelbrytning | δ=0,020 |
| Optisk karaktär | Enaxligt positiv |
| Transparens | Nära opak, transparent i tunna fragment |
| Streckfärg | Ljusorange till mörkbrun |
| Specifik vikt | 6,63–7,20 |
| Radioaktivitet | Radioaktiv |
| Referenser | [1] |
Torit, thorit eller orangit, är ett ganska ovanligt mineral som förekommer som zirkonliknande[2] kristaller. I sin renaste form består den av toriumsilikat, men den är ofta vittrad och vattenhaltig. Torit är ett nesosilikat.
Etymologi och historia
[redigera | redigera wikitext]Mineralet upptäcktes 1828 på Løvøya i Langesundsfjorden i Norge av Morten Thrane Esmark. I mineralet upptäckte Jacob Berzelius ett nytt grundämne, torium i form av sin dioxid. Grundämnet och mineralet har namn efter guden Tor.[3]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Torit är ofta metamikt vilket gör att densiteten kan variera. Den beräknade densiteten från cellstorlek och grundämnesinnehåll är 6,70 medan uppmätta värden är 6,63–7,20. En gul variant (specifik vikt 5,2 – 5,4) kallas orangit. Då toriten oftast är vittrad och ofta har en kärna av orangit, kan det antas att orangit är det primära mineralet.
Bland varianter kan också nämnas uranotorit med ca 10 % uranoxid.
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Torit är det vanligast toriummineralet och förekommer i pegmatit och nefelinsyenit vid bland annat Lindenäs[särskiljning behövs] i Sverige och vid Brevik och Arendal i Norge, ofta tillsammans med eukrasit och freyalit, som är amorfa omvandlingsprodukter av torit.
I vittringsprodukter förekommer det ofta lantan, cerium, didym och yttrium.
Uranotorit har påträffats på Madagaskar och i Ontario, medan auerlit har påträffats i North Carolina.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Torit har förr använts som råvara för tillverkning av gasglödnät. Senare har monazit använts som råvara till glödstrumpor.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Meyers varulexikon, Forum, 1952
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Handbook of mineralogy [1]
- ^ Per H Lundegårdh, Sven Laufeld 1984, Norstedts stora stenbok, ISBN 91-1-844122-X sidan 178
- ^ Gunnar Hägg 1963, Allmän och oorganisk kemi, kapitel 28-3 sidan 635
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Thorite, tidigare version.