Thomas Friedman
| Thomas Friedman | |
.jpg) | |
| Född | 20 juli 1953[1][2][3] (71 år) St. Louis Park, USA |
|---|---|
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | University of Minnesota Brandeis University St Antony's College, Oxford St. Louis Park High School  |
| Sysselsättning | Kolumnist, författare, manusförfattare, journalist, TV-producent |
| Arbetsgivare | The New York Times Company |
| Utmärkelser | |
| George Polk Award (1982) Pulitzerpriset för internationellt reportage (1988) National Book Award (1989) National Book Award för facklitteratur (1989) Weintal Prize for Diplomatic Reporting (1997)[4] Carey McWilliams Award (2003)[5] Carl Sagan Award for Public Understanding of Science (2009) Hedersdoktor vid Hasselts universitet (2014)[6] Marshall Scholarship Guggenheimstipendiet[7] | |
| Webbplats | thomaslfriedman.com |
| Redigera Wikidata | |
Thomas Loren Friedman, född 20 juli 1953, är en amerikansk journalist och författare.[8] Han har fått Pulitzerpriset tre gånger, bland annat för artiklar om Mellanöstern.[9][10] Han skriver regelbundet en kolumn i New York Times.[9] Han är känd för påståendet att två länder med McDonald's inte har krigat mot varandra sedan McDonald's etablerat sig.[11] Titeln anspelar på den centrala insikt som Friedman ansåg att han fick under ett besök i Bangalore i Indien. En av de indier han intervjuade beskrev hur bredbandskablar, Internet, epost och telekonferenser hade gjort att intellektuellt arbete kunde utföras var som helst i världen. Inget land befinner sig längre ”högre upp” än andra. ”Tillbaka i bilen klottrade jag ned de få orden i min anteckningsbok; 'Jorden är platt'. Så fort jag skrivit dem förstod jag att det var det underliggande budskapet i allt jag hört och sett i Bangalore”, skrev Friedman.[12]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- From Beirut to Jerusalem (1989, utökad upplaga 1990)
- The Lexus and the Olive Tree: Understanding Globalization (1999, reviderad upplaga 2000)
- The World Is Flat: A Brief History of the Twenty-first Century (2005, utökad upplaga 2006, reviderad upplaga 2007)
- Hot, Flat, and Crowded: Why We Need a Green Revolution—And How It Can Renew America (2008)
- That Used to Be Us: How America Fell Behind in the World It Invented and How We Can Come Back (tillsammans med Michael Mandelbaum)
- Thank You for Being Late: An Optimist's Guide to Thriving in the Age of Accelerations (2016)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Thomas Friedman, 25 februari 2018.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0295385co0047972, läst: 14 augusti 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Thomas-L-Friedmantopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Babelio, Babelio författar-ID: 193500.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, isd.georgetown.edu , läst: 22 mars 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, apsanet.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.uhasselt.be .[källa från Wikidata]
- ^ Guggenheim Fellows-databasen, Guggenheim fellow-ID: thomas-l-friedman.[källa från Wikidata]
- ^ ”Thomas Friedman on technology, Trump and the media - France 24” (på amerikansk engelska). France 24. 21 mars 2017. http://www.france24.com/en/20170323-interview-thomas-friedman-thank-you-being-late-technology-populism-trump-media. Läst 25 februari 2018.
- ^ [a b] ”Thomas L. Friedman” (på amerikansk engelska). The New York Times. 20 februari 2018. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/column/thomas-l-friedman. Läst 25 februari 2018.
- ^ ”Thomas Friedman of The New York Times”. http://www.pulitzer.org/winners/thomas-friedman. Läst 25 februari 2018.
- ^ Friedman, Thomas L. (8 december 1996). ”Foreign Affairs Big Mac I” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/1996/12/08/opinion/foreign-affairs-big-mac-i.html. Läst 25 februari 2018.
- ^ http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2008/tema-globaliseringens-moenster-med-marimekko-till-manchester/globaliseringens-framsida