Theodor Andersson
| Theodor Andersson | |
 Theodor Andersson, senast 1899. | |
| Nationalitet | Sverige |
|---|---|
| Födelsedatum | 7 september 1874 |
| Födelseplats | Tölö församling |
| Dödsdatum | 1931 |
| Yrke | Korgmakare |
| Sport | Friidrott, brottning, fotboll |
| Klubb | Gais Djurgårdens IF Göteborgs IF Kungsbacka IF |
Anders Theodor Andersson, född 7 september 1874 i Tölö församling i Hallands län, död 21 april 1931 i Oskar Fredriks församling i Göteborg,[1][2] var en svensk friidrottare och allroundidrottare som representerade Gais omkring sekelskiftet 1900 och tog SM-medaljer i flera olika grenar. Han var också en pionjär för spridandet av fotboll i Sverige.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Andersson föddes 1874 som son till torparen Andreas Andersson och Anna-Lena, född Johansdotter. Han var nummer fyra i barnaskaran. När Andersson var fyra år dog hans mor, och fadern gifte sedan om sig med Albertina Olsdotter, med vilken han fick ytterligare två barn. Andersson fick flytta till en fosterfamilj i Göteborg, Pehr Morin och Olena Maria Johansson, och utbildade sig till korgmakare.[2]
Andersson gick tidigt med i idrottsföreningen Gais (grundad 1894), där han ägnade sig åt allehanda idrotter. Vid det första friidrott-SM 1896 tog han SM-guld i grenhopp med ett resultat på 2,29 meter. Samma år tog han även silver i höjdhopp (1,53 meter) och längdhopp (5,62 meter). Han försvarade året därpå guldet i grenhopp och tog brons i 110 meter häck med en tid på 17,6 sekunder. 1898 tog han silver i längdhopp på 5,23 meter, bakom klubbkamraten Axel Wallander på 5,26.[3] 1898 slog han även svenskt rekord i grenhopp med 2,34 och tog SM-brons i brottning. 1899 blev han utan SM-medalj, men satte svenskt rekord i tresteg med 11,72 meter.[4]
Andersson var ordförande för Gais år 1898 och var även föreningens förste instruktör.[3] 1899 ersattes han som ordförande av Axel Wallander och flyttade till Stockholm,[4] där han fick anställning på S. F. Wahlströms korgmakeri på Drottninggatan 30. I Stockholm kom han i kontakt med Djurgårdens IF, och han blev lagets första fotbollstränare.[2] Efter några år i Stockholm återvände han till Göteborg, där han bland annat tränade Göteborgs IF, som tog SM-guld i fotboll 1903.[4] Senare flyttade han tillbaka till hemstaden Kungsbacka, där han gifte sig, startade ett korgmakeri och en slöjdbutik. Han hade också några politiska uppdrag i staden och blev ordförande och tränare i Kungsbacka IF. Andersson dog 1931 och är begravd på Västra begravningsplatsen i Göteborg.[2]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Jönsson Mats, Lindberg Håkan, red (1994). Makrillar, kval & gröna raketer. Göteborg: Tjärpapp. Libris 7449967. ISBN 916302523X
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Andersson, Anders Teodor
- ^ [a b c d] Svante Rennerstad. ”Teodor "korgmakaren" Andersson”. DIF-arkivet.se. http://www.difarkivet.se/teodor_andersson.asp. Läst 18 mars 2023.
- ^ [a b] Jönsson/Lindberg, s. 13.
- ^ [a b c] Jönsson/Lindberg, s. 15.