Tasjkents tunnelbana |
 |
| Allmänt |
|---|
| Plats |  Tasjkent, Uzbekistan |
|---|
| Antal linjer | 4 |
|---|
| Antal hållplatser | 48 |
|---|
| Antal passagerare | 137 milj/år (2022)[1] |
|---|
| Organisation |
|---|
| Invigd | 1977 |
|---|
| Ägare | Uzbekiska staten |
|---|
| Trafikoperatör | Toshkent Metropoliteni |
|---|
| Tekniska fakta |
|---|
| Linjelängd | 67,2 kilometer |
|---|
| Spårvidd | 1 524 millimeter |
|---|
| Högsta hastighet | 45 km/h |
|---|
| Matning | Strömskena |
|---|
Tasjkents tunnelbana (uzbekiska: Toshkent metropoliteni) är tunnelbanesystemet i Tasjkent, huvudstaden i Uzbekistan. Den invigdes 1977 och är det ena av de endast två tunnelbanesystemen i Centralasien; det andra är Almatys tunnelbana i Almaty, Kazakstan.[2]
Tunnelbanestationerna i Tasjkent är, liksom i Moskvas tunnelbana, rikligt konstnärligt utsmyckade, med detaljer som mosaiker, muralmålningar och ljuskronor och material som glas, marmor och granit.[3] Då tunnelbanesystemet även fungerar som ett kärnvapenskydd var fotografering förbjudet i tunnelbanan fram till 2018.[4]
Tunnelbanan består av fyra linjer med sammanlagt 48 stationer på en 67,2 kilometer lång sträcka.
| #
|
Namn
|
Öppnad
|
Längd
|
Stationer
|
| 1
|
Chilonzor
|
1977
|
23,7 km
|
17
|
| 2
|
Ozbekiston
|
1984
|
14,3 km
|
11
|
| 3
|
Yunusobod
|
2001
|
10,5 km
|
8
|
| 4
|
Halqa
|
2020
|
18,0 km
|
12
|
| Totalt:
|
67,2 km
|
48
|
| Spårburen lokaltrafik i forna Sovjetunionen |
|---|
| | Tunnelbanor* | | | | Spårvägar och premetro | | | | Monorail | | | | Grottjärnvägar | | | | Under konstruktion | | | | Planerade projekt | | | | Övergivna projekt | | | | * Listade efter öppningsdatum. |
|
Tasjkents tunnelbana
Wikimedia Commons har media som rör Tasjkents tunnelbana.