Szolnok
Szolnok | |||
Stad | |||
Stadshuset i Szolnok
| |||
|
|||
Land | Ungern | ||
---|---|---|---|
Region | Norra Slättlandet | ||
Provins | Jász-Nagykun-Szolnok | ||
Distrikt | Szolnok | ||
Koordinater | 47°10′32″N 20°11′41″Ö / 47.17556°N 20.19472°Ö | ||
Area | 187,24 km² | ||
Folkmängd | 71 285 (2019-01-01)[1] | ||
Befolkningstäthet | 381 invånare/km² | ||
Borgmästare | Szalay Ferenc (Fidesz-KDNP) | ||
Tidszon | CET (UTC 1) | ||
- sommartid | CEST (UTC 2) | ||
Postnummer | 5000 | ||
Riktnummer | 56 | ||
Geonames | 715126 | ||
Stadens läge i Ungern
| |||
Webbplats: www.info.szolnok.hu | |||
Szolnok (tyska: Sollnock) är en stad i provinsen Jász-Nagykun-Szolnok i centrala Ungern. Staden är huvudort i provinsen Jász-Nagykun-Szolnok. Szolnok hade 71 285 invånare (2019).[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Området har varit bebott sedan antiken. Före erövringen av Ungern var den bebodd av skyter, kelter och avarer. Ungrarna flyttade in i området under 900-talet.
Staden nämndes första gången 1075. Vid denna tiden var den huvudstaden i komitatet Szolnok. Den namngavs efter marskalken vid slottet. Under mongolernas invasion blev staden ödelagd, kung Béla IV flyttade nya invånare hit, men den fortsatte att vara en liten by i en lång tid.
Åren 1550–1551, då Osmanska riket hotade med att invadera landet blev slottet befäst och en stadsmur byggdes. Osmanerna belägrade slottet som överlämnades till dem den 4 september 1552.
Osmanerna byggde moskéer, ett allmänt bad och ett minaret i staden. De flesta byggnader har blivit förstörda sedan dess. Det enda turkiska codexet gjort i Ungern blev kopierat i Szolnok.
Staden befriades från det Osmanska riket år 1685, men den blev totalförstördes under revolutionen ledd av Frans II Rákóczy under det tidiga 1700-talet. Yttre Szolnok blev temporärt inräknat i Heves.
Szolnok började blomstra igen under 1700-talet. Kontrollen av floden Tisza och båttrafiken ökade stadens betydelse. Sedan 1847 har staden varit sammankopplad med Pest med järnväg.
Invånarna i Szolnok deltog i revolutionen mot Habsburgsstyret 1848–1849. Under slaget vid Szolnok besegrades österrikarna av Damjanichs arméer.
Efter ausgleich ökade stadens invånarantal och betydelse. År 1876 blev staden återigen huvudstad i sin provins. År 1879 hade staden redan 16 000 invånare.
Staden skadades under första- och andra världskriget. Många av invånarna flydde, sovjetiska armén hittade bara ett fåtal i staden.
Under socialisttiden började åter staden blomstra. Fabriker byggdes, och turismens betydelse växte då tempererade bad öppnades.
Szolok fick stadsrättigheter med provinsrättigheter den 13 november 1990.
Vänorter
[redigera | redigera wikitext]Szolnok har följande vänorter:[2]
- Baia Mare, Rumänien, sedan 1990
- Bielsko-Biała, Polen, sedan 1995
- Eastwood, Storbritannien, sedan 2006
- Forlì, Italien, sedan 1998
- Jinzhong, Kina
- Rakvere, Estland
- Reutlingen, Tyskland, sedan 1990
- Riihimäki, Finland, sedan 1969
- Sanmenxia, Kina
- Shoham, Israel, sedan 2001
- Yuza, Japan, sedan 2004
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Detailed Gazetteer of Hungary”. www.ksh.hu. http://www.ksh.hu/apps/hntr.telepules?p_lang=EN&p_id=27854. Läst 6 juni 2020.
- ^ ”Partnerstädtische Kontakte”. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200815171136/http://info.szolnok.hu/alap.php?mid=529. Läst 16 oktober 2015.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Szolnok.
- Officiell webbplats