Hoppa till innehållet

Sveriges rikes lag

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om en bok. För en sammanställning av Sveriges lagar och förordningar, se Svensk författningssamling. För lagrevisionen, se 1734 års lag.
Sveriges rikes lag
Sveriges Rikes Lag 2013 001.tiff
Information
FörfattareJohan Munck
(sedan 2011)
LandSverige Sverige
SpråkSvenska
GenreLagbok
FörlagNorstedts Juridik
Utgiven1861–

Sveriges rikes lag är en årligen privatutgiven svensk lagbok. Den innehåller ett urval av lagar och andra författningar i Svensk författningssamling som bedöms vara av allmänt intresse. Av tradition brukar den ansvarige utgivaren vara ett pensionerat justitieråd som även varit ordförande i Högsta domstolen. Till och med 2010 års upplaga var det Torkel Gregow som hade uppdraget. Från och med 2011 års upplaga är Johan Munck lagboksutgivare. Boken utges av informationsförlaget Norstedts Juridik.

I sin nuvarande form har Sveriges rikes lag givits ut sedan 1861.[1] Jacob Wilde utgav dock 1736 en lagbok med samma titel.

Faksimil av försättsbladet för 1734 års lag, vilken är skild från den privatutgivna lagboken, som behandlas i denna artikel.

Lagboken Sveriges rikes lag är uppdelad på ett sätt som ansluter till den disposition som fanns i den första utgåvan av 1734 års lag. Efter grundlagarna kommer Olaus Petris domarregler från 1500-talet, som saknar juridisk betydelse men ändå är införda enligt en tradition som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Därefter följer de lagar som kallas för balkar. Inuti balkarna är ofta mindre omfattande lagar insprängda om de har anknytning till balken. Exempelvis är avtalslagen och andra förmögenhetsrättsliga lagar införda under handelsbalken. Övriga viktigare lagar återfinns i kronologisk ordning i en avslutande del som kallas "Bihanget".

Även om Sveriges rikes lag är en privat författningssamling har den fått ett slags halvofficiell ställning eftersom den har getts ut löpande i så många år. Den är därmed den helt dominerande lagboken. Ofta är det därför denna lagtextsamling som avses vid vardaglig användning av uttrycket ”lagboken”. Det har också lett till att begreppet ”Sveriges Rikes Lag” för många, felaktigt, har blivit synonymt med Svensk författningssamling och all gällande svensk rätt. I boken Sveriges rikes lag återfinns endast en del av all gällande rätt. Även uttryck som ”avtalslagen är införd under handelsbalken” är vanliga, även om detta inte har någon officiell status utan syftar på den ordningsföljd som valts i boken Sveriges rikes lag.

Modern informationsteknik innebär att alla lagar och andra författningar numera är tillgängliga i elektronisk form i enlighet med lagbestämmelserna om rättsinformationssystemet. Det har möjliggjort för flera privata aktörer att ge ut egna lagböcker, varav de mest välkända är Svensk lag, Sveriges lag, Sveriges Lagar, lagen.nu och Karnov. Det har också uppstått konkurrens från mera specialiserade författningssamlingar som Skattelagstiftning.

Utgivare av lagboken har varit:[2][3][4]

  1. 1841: Johan Gabriel Carlén
  2. 1849–1858: J.A. Thurgren och H.I. Arwidsson (totalt 4 upplagor)
  3. 1861–1882 Hugo Arwidsson (totalt 8 upplagor)
  4. 1884–1908 Reinhold Skarin (totalt 21 upplagor)
  5. 1909–1926 Hjalmar Westring
  6. 1927–1948 Sigfrid Skarstedt
  7. 1949–1955 Axel Afzelius
  8. 1956–1973 Carl Gustaf Hellquist
  9. 1974–1990 Torkel Nordström
  10. 1991–2003 Olle Höglund
  11. 2004–2010 Torkel Gregow
  12. 2011– Johan Munck

Innehållsförteckning

[redigera | redigera wikitext]
  1. Förkortningar
  2. Regeringsformen
  3. Tryckfrihetsförordningen
  4. Domarregler
  5. Äktenskapsbalken
  6. Föräldrabalken
  7. Ärvdabalken
  8. Jordabalken
  9. Fastighetsbildningslagen
  10. Plan- och bygglagen
  11. Miljöbalken
  12. Byggningabalken
  13. Handelsbalken
  14. Skadeståndslagen
  15. Konkurslagen
  16. Brottsbalken
  17. Rättegångsbalken
  18. Förvaltningsprocesslagen, förvaltningslagen
  19. Utsökningsbalken
  20. Socialförsäkringsbalken
  21. Bihanget

Andra författningssamlingar

[redigera | redigera wikitext]
  • Sveriges lag Utgivare: Studentlitteratur AB, kallas den Svarta Lagboken och är ämnesindelad. Den är, precis som den blå lagboken, en komplett lagbok bestående av över 850 lagar.
  • Svensk lag Utgivare: Iustus förlag AB. Kallas den gröna lagboken och är, precis som den svarta lagboken, ämnesindelad. Svensk lag är den minst omfattande lagboken bestående av 450 lagar.
  • Sveriges Lagar Studentlitteratur AB, tidigare utgivare: Karnov Group. 1997–2011. Kallades ”den röda lagboken”. Arvtagaren är Sveriges lag.
  • Karnov – svensk lagsamling med kommentarer.

Exempel på specialiserade författningssamlingar

[redigera | redigera wikitext]

Alla exempel ovan inklusive Sveriges Rikes Lag är exempel på böcker som hämtar sitt innehåll från SFS (Svensk författningssamling). Det är SFS som är den officiella utgåvan av lagar och förordningar, inte privatutgivna böcker. SFS utkommer som regel varje vecka.

  1. ^ ”Lagboken 1861”. www.nj.se. https://www.nj.se/lagboken-1861. Läst 22 juni 2021. 
  2. ^ Minnesskrift ägnad 1734 års lag, Stockholm 1934, volym 1, sidorna 503–504.
  3. ^ Ulf Bernitz, Lars Heuman, Madeleine Löfmarck, Hans Ragnemalm, Peter Seipel, Anders Victorin och Hans-Heinrich Vogel, Finna rätt, tredje upplagan, Stockholm 1991, sidan 7.
  4. ^ Sveriges Rikes Lag, Förord, 2004 års upplaga.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Wikisource
Wikisource
Texten till Sveriges rikes lag finns på Wikisource.