Hoppa till innehållet

Svart marlin

Från Wikipedia
Svart marlin
Status i världen: Kunskapsbrist[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningAbborrartade fiskar
Perciformes
FamiljSpjutfiskar
Istiophoridae
SläkteMakaira
ArtSvart marlin
Makaira indica
Vetenskapligt namn
§ Makaira indica
Auktor(Cuvier, 1832)
Synonymer
Makaira xantholineata Deraniyagala, 1956[2]
Istiompax dombraini Whitley, 1954[3]
Makaira nigricans Nichols & La Monte, 1935[3]
Makaira mazara Nichols & LaMonte, 1935[3]
Makaira marlina Nichols & LaMonte, 1935[3]
Makaira ampla Nichols & LaMonte, 1935[3]
Istiompax australis Whitley, 1931[3]
Makaira nigricans Jordan & Hill, 1926[3]
Makaira marlina Jordan & Hill, 1926[3]
Makaira marlina Jordan & Hill, 1926[3]
Makaira marhina Jordan & Hill, 1926[3]
Makaira malina Jordan & Hill, 1926[4]
Istiompax marlina (Jordan & Hill, 1926)[3]
Malina malina (Jordan & Hill, 1926)[3]
Marlina marlina (Jordan & Hill, 1926)[3]
Makaira ampla Jordan & Hill, 1926[3]
Makaira brevirostris (Playfair, 1867)[3]
Istiompax brevirostris (Playfair, 1867)[3]
Tetrapturus brevirostris (Playfair, 1867)[3]
Histiophorus brevirostris Playfair, 1867[3]
Tetrapterus australis Macleay, 1854[5]
Makaira australis (MacLeay, 1854)[3]
Tetrapturus australis Macleay, 1854[3]
Makaira herscheri (non Gray, 1838)[3]
Makaira indicus (Cuvier, 1832)[3]
Istiompax indicus (Cuvier, 1832)[3]
Istiompax indica (Cuvier, 1832)[6]
Istiomax indicus (Cuvier, 1832)[3]
Maikaira indica (Cuvier, 1832)[3]
Tetrapturus indicus Cuvier, 1832[3]
Hitta fler artiklar om djur med

Svart marlin (Makaira indica)[3] är en fiskart som först beskrevs av Georges Cuvier 1832. Den ingår i släktet Makaira, och familjen Istiophoridae.[7][8] IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad.[1] Inga underarter finns listade.[7] Den är ett ansett byte för sportfiskare i tropiska vatten.

Utbredningsområdet är i huvudsak indo-pacifiska vatten (Indiska oceanen och Stilla havet), med tropiska och subtropiska vatten. Emellanåt söker den sig till tempererade vatten. Enskilda individer kan flytta till Atlanten genom att passera Godahoppsudden, men att den skulle föröka sig i Atlanten är inte troligt. Fisken är av migrerande art.[7]

Svart marlin är en av världens snabbaste fiskar, som kan nå hastigheter på upp till 129 km/tim (80 mph). Hastigheten har beräknats på hur snabbt fångade Svarta marlin har rullat ut fiskelinan.

  1. ^ [a b] 2011 Makaira indica Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Nakamura, I. (1990) Istiophoridae., p. 999-1007. In J. C. Quéro, J. C. Hureau, C. Karrer, A. Post, and L. Saldanha (eds.) Check-list of the fishes of the eastern tropical Atlantic (CLOFETA). JNICT, Lisbon; SEI, Paris; and UNESCO, Paris. Vol. 2.
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa] Nakamura, I. (1985) FAO Species Catalogue. Vol. 5. Billfishes of the world. An annotated and illustrated catalogue of marlins, sailfishes, spearfishes and swordfishes known to date., FAO Fish. Synop. 125(5):65 p.
  4. ^ Monkolprasit, S., S. Sontirat, S. Vimollohakarn and T. Songsirikul (1997) Checklist of Fishes in Thailand., Office of Environmental Policy and Planning, Bangkok, Thailand. 353 p.
  5. ^ Eschmeyer, W.N. and Fricke R. (eds.) (2011) Catalog of fishes. Updated internet version of 29 March 2011., Catalog databases of CAS cited in FishBase (website).
  6. ^ Collette, B.B., J.R. McDowell and J.E. Graves (2006) Phylogeny of recent billfishes (Xiphioidei)., Bull. Mar. Sci. 79(3):455-468.
  7. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  8. ^ FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14


Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]