Svärmare
- För andra betydelser, se Svärmare (olika betydelser).
| Svärmare | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Fjärilar Lepidoptera |
| Överfamilj | Bombycoidea |
| Familj | Svärmare Sphingidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Sphingidae | |
| Auktor | Latreille, 1802 |
 Larv av Brunsprötad skymningssvärmare (Hyles gallii) | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Svärmare (Sphingidae) är en familj av fjärilar. De flesta svärmare är nattaktiva, men det finns även dagaktiva arter, till exempel större dagsvärmare eller humledagsvärmare.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Svärmarna är medelstora till mycket stora fjärilar. Den största arten som påträffas i Sverige är dödskallesvärmaren som kan ha ett vingspann på 13 centimeter. De känns igen på att de har långsmala vingar och att framvingarna vanligen är större än bakvingarna. Larverna har på segment 4 till 10 sju snedstreck. Det bakersta strecket når fram till analhornet som ofta har en avvikande färg från resten av kroppen. En del arter har dock reducerat analhorn.
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Svärmarna är ofta mycket skickliga flygare och i familjen finns flera arter som flyttar långt. Det finns både arter med välutvecklad sugsnabel och de som inte alls tar näring som imago. De som har sugsnabel brukar hovra som en kolibri framför den blomart svärmararten i fråga föredrar medan de suger nektar ur blomman med sin långa sugsnabel. I tropiska miljöer minskar detta beteende risken att fjärilen blir uppäten av spindlar och andra rovdjur som gömmer sig i blommorna.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Familjen delas in i tre underfamiljer:
Det finns mer än 1230 kända arter i familjen, varav 125 är funna i palearktis och 33 i Europa.
Arter i Norden
[redigera | redigera wikitext]- Smerinthinae
- Mimas
- Lindsvärmare (M. tiliae)
- Smerinthus
- Videsvärmare (S. ocellata)
- Laothoe
- Poppelsvärmare (L. populi)
- Aspsvärmare (L. amurensis)
- Mimas
- Sphinginae
- Agrius
- Åkervindesvärmare (A. convolvuli)
- Acherontia
- Dödskallesvärmare (A. atropos)
- Sphinx
- Ligustersvärmare (S. ligustri)
- Tallsvärmare (S. pinastri)
- Agrius
- Macroglossinae
- Hemaris
- Svävflugedagsvärmare (H. tityus)
- Humledagsvärmare (H. fuciformes)
- Macroglossum
- Större dagsvärmare (M. stellatarum)
- Daphnis
- Oleandersvärmare (D. nerii)
- Proserpinus
- Dunörtssvärmare (P. proserpinus)
- Hyles
- Vitsprötad skymningssvärmare (H. euphorbiae)
- Brunsprötad skymningssvärmare (H. gallii)
- Vitribbad skymningssvärmare (H. livornica)
- Deilephila
- Större snabelsvärmare (D. elpenor)
- Mindre snabelsvärmare (D. porcellus)
- Hippotion
- Silverbandssvärmare (H. elpenor)
- Hemaris
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
Lindsvärmare, Mimas tiliae -
Videsvärmare, Smerinthus ocellata -
Poppelsvärmare, Laothoe populi -
Åkervindesvärmare Agrius convolvuli -
Dödskallesvärmare, Acherontia atropos -
Ligustersvärmare, Sphinx ligustri -
Tallsvärmare, Sphinx pinastri -
Svävflugedagsvärmare, Hemaris tityus -
Humledagsvärmare, Hemaris fuciformis -
Större dagsvärmare, Macroglossum stellatarum -
Oleandersvärmare, Daphnis nerii -
Vitsprötad skymningssvärmare, Hyles euphorbiae -
Brunsprötad skymningssvärmare, Hyles gallii -
Vitribbad skymningssvärmare, Hyles livornica -
Större snabelsvärmare, Deilephila elpenor -
Mindre snabelsvärmare, Deilephila porcellus
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Ädelspinnare-tofsspinnare. Lepidoptera: Lasiocampidae-Lymantriidae. 2006. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-58-4
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Svärmare.
|
|