Hoppa till innehållet

Stridsrop

Från Wikipedia
För sången av Gunnar Wennerberg, se Hur länge skall i norden.

Ett stridsrop eller härskri är ett rop eller ett mässande som utförs i strid, vanligen av personer inom samma militära enhet. Stridsropens innehåll och form varierar beroende på om syftet är att ingjuta mod i de egna leden, sänka fiendens stridsmoral, föra tankarna till en viss person eller ett visst landområde eller att kalla på hjälp från någon gudom.

Ordet slogan härstammar från det skotsk-gaäliska ordet sluagh-gairm, som kan betyda just stridsrop.

I slaget vid Lund och slaget vid Landskrona 1676 var stridsropet "Med Guds hjälp".[1]

I 1781 års exercisreglemente för infanteriet är stridsropet vid anfall helt enkelt Hurra!, den kommenderande officeren säger vid anfall med bajonett:

För Fäderneslandet, gå på, hurra!

varefter hela truppen svarar med ljudliga hurra![2]

  • Hakkapeliter, svenska soldater på 1600-talet, som fick sitt namn efter sitt finska stridsrop
  • Kiai, stridsrop i japansk stridskonst
  • Stridsropet (tidskrift)
  1. ^ Rystad, Göran (2001). Karl XI: en biografi. Historiska media. sid. 103. ISBN 978-91-89442-27-6. Läst 30 november 2023 
  2. ^ Gustavianer.com