Hoppa till innehållet

Stockholms läns valkrets

Från Wikipedia

Stockholms läns valkrets vid val till den svenska riksdagen omfattar sedan införandet av enkammarriksdagen hela Stockholms län med undantag för Stockholms kommun, som utgör en egen valkrets.

I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen 24 fasta mandat och 4 utjämningsmandat. Antalet mandat har sedan ökat gradvis till 27 fasta mandat och 5 utjämningsmandat 1973, 28 fasta mandat och 5 utjämningsmandat 1976, 29 fasta mandat och 4 utjämningsmandat 1979, 30 fasta mandat och 4 utjämningsmandat 1982, 31 fasta mandat och 5 utjämningsmandat 1985, 32 fasta mandat och 5 utjämningsmandat 1988 och 1991 samt 33 fasta mandat och 3 utjämningsmandat 1994. Vid riksdagsvalet 2006 hade Stockholms läns valkrets 36 fasta mandat och får valet 2010 37 fasta mandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[2]
24 27 28 29 30 31 32 32 33 34 35 36 37 38 39

Valresultat i valkretsen

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabell visar valresultatet i Stockholms läns valkrets i 2022 års riksdagsval.[3]

Valdeltagandet i procent (Stockholms läns vakrets)
Valdeltagande 2014
  
85,52 %
Valdeltagande 2010
  
84,97 %
Parti Röster Mandatfördelning
Antal − % Antal
  Socialdemokraterna 223 056 27,12 4,06 11 1
  Moderata samlingspartiet 197 466 24,01 -2,00 10 -1
  Sverigedemokraterna 144 315 17,55 2,31 8 1
  Centerpartiet 60 776 7,39 -1,17 3 -
  Vänsterpartiet 51 623 6,28 0,65 3 -
  Folkpartiet liberalerna 48 949 5,95 -0,99 3 -
  Miljöpartiet de gröna 42 284 5,14 0,35 3 -
  Kristdemokraterna 40 207 4,89 -2,09 2 -1
  Övriga 13 836 1,68 -0,18
Antal giltiga röster 822 512
Blanka ogiltiga röster 6 746
Övriga ogiltiga röster 949
Totalt 830 207

Antalet röstberättigade inför valet utgjorde &&&&&&&&01006456.&&&&&01 006 456.

Riksdagsledamöter under enkammarriksdagen (listan ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]

1974–1975/76

[redigera | redigera wikitext]

1976/77–1978/79

[redigera | redigera wikitext]

1979/80–1981/82

[redigera | redigera wikitext]

1982/83–1984/85

[redigera | redigera wikitext]

1985/86–1987/88

[redigera | redigera wikitext]

1988/89–1990/91

[redigera | redigera wikitext]

1991/92–1993/94

[redigera | redigera wikitext]

1994/95–1997/98

[redigera | redigera wikitext]

1998/99–2001/02

[redigera | redigera wikitext]

2002/03–2005/06

[redigera | redigera wikitext]

2006/07–2009/10

[redigera | redigera wikitext]

2010/11–2013/14

[redigera | redigera wikitext]

2014/15–2017/18

[redigera | redigera wikitext]

2018/19–2021/22

[redigera | redigera wikitext]

2022/23–2025/26

[redigera | redigera wikitext]

Första kammaren

[redigera | redigera wikitext]

Stockholms läns valkrets inrättades efter representationsreformen 1866 som en valkrets vid val till första kammaren och var därefter en egen valkrets i förstakammarvalen fram till 1921, då länet i stället ingick i Stockholms läns och Uppsala läns valkrets. Antalet mandat var från början fyra, men ökade till fem år 1888 och sex 1917. I september 1910 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[11]

Riksdagsledamöter i första kammaren

[redigera | redigera wikitext]

1867–1910 (successivt förnyade mandat)

[redigera | redigera wikitext]

1917–lagtima riksdagen 1919

[redigera | redigera wikitext]

Urtima riksdagen 1919–1921

[redigera | redigera wikitext]

Andra kammaren

[redigera | redigera wikitext]

När de första valen till tvåkammarriksdagen hölls 1866 var Stockholms län indelat i ett stort antal valkretsar, städerna för sig och landsbygden för sig. Städerna bildade gemensamt Södertälje, Norrtälje, Vaxholms, Öregrunds, Östhammars och Sigtuna valkrets i valen 18661875. Valkretsen utvidgades 1878 med Enköping till Enköpings, Södertälje, Norrtälje, Vaxholms, Öregrunds, Östhammars och Sigtuna valkrets, men från och med extravalet 1887 återställdes den tidigare valkretsen genom att Enköping flyttades till Nyköpings, Torshälla, Mariefreds, Trosa och Enköpings valkrets. Inför valet 1908 bröts Södertälje ut till Södertälje valkrets medan länets övriga städer bildade Vaxholms, Norrtälje, Östhammars, Öregrunds och Sigtuna valkrets.

Stockholms läns landsbygd var från 1866 indelad i fem valkretsar, en för varje domsaga: Norra Roslags domsagas valkrets (i valen 1866–1869 kallad Frösåkers, Närdinghundra, Väddö och Häverö domsagas valkrets), Mellersta Roslags domsagas valkrets (i valen 18661869 kallad Sjuhundra, Lyhundra, Frötuna och Länna samt Bro och Vätö domsagas valkrets), Södra Roslags domsagas valkrets (i valen 1866–1869 kallad Färentuna, Sollentuna, Danderyds, Åkers och Värmdö domsagas valkrets), Stockholms läns västra domsagas valkrets (i valen 1866–1869 kallad Ärlinghundra, Seminghundra, Långhundra och Vallentuna domsagas valkrets) samt Södertörns domsagas valkrets. Vid 1908 års val delades Södra Roslagens domsagas valkrets upp i Färentuna och Sollentuna häraders valkrets och Danderyds, Åkers och Värmdö skeppslags valkrets, medan Södertörns valkrets ersattes av Svartlösa härads valkrets och Sotholms och Öknebo häraders valkrets.

Vid övergången till proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre valkretsar och ersattes av Stockholms läns norra valkrets (med tre mandat) och Stockholms läns södra valkrets (med sex mandat). Från och med valet 1921 var Stockholms läns valkrets en enda valkrets vid andrakammarvalen. Antalet mandat var nio i valet 1921 och ökade sedan till tio 1924, elva 1944, tolv 1948, tretton 1956, fjorton 1960, sexton 1964 och nitton 1968. Vid valet 1968 var valkretsens formella beteckning Stockholms läns landstingskommuns valkrets.

Riksdagsledamöter i andra kammaren

[redigera | redigera wikitext]

1957–vårsessionen 1958

[redigera | redigera wikitext]

Höstsessionen 1958–1960

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  2. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
  3. ^ https://resultat.val.se/val2022/slutlig/RD/riksdagsvalkrets/02
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 21 april 2022.
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 19 april 2022.
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 18 april 2022.
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 17 april 2022.
  8. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 16 april 2022.
  9. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 5 april 2022.
  10. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 29 oktober 2022.
  11. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 sida 62 i pdf:en
  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 205–206
  • Enkammarriksdagen 1971–1993/94 (Sveriges riksdag 1996), band 1, s. 127–202