Stina Sundell
| Stina Sundell | |
| Född | 24 januari 1902[1][2] Askers församling[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 21 juni 1993[1][2] (91 år) Kungsholms församling[2], Sverige |
| Begravd | Skogskyrkogården[3] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Pianist, musikpedagog |
| Make | Eric Linné (g. 1949–1993)[1] |
| Föräldrar | Lars Johan Sundell |
| Utmärkelser | |
| Medaljen för tonkonstens främjande (1972) Svenska grammofonpriset (1982) Litteris et Artibus (1984) | |
| Redigera Wikidata | |
Stina Sundell (Gerda Maria Kristina Sundell-Linné), född 24 januari 1902 i Askers församling, Örebro län, död 21 juni 1993 i Kungsholms församling, Stockholm, var en svensk pianist och pianopedagog.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Sundell växte upp i Västervik[4] och studerade vid Stockholms musikkonservatorium 1920–1925 med Lennart Lundberg som lärare och senare i Wien för Emil von Sauer, Eduard Steuermann och Alban Berg. Hon debuterade som pianist i Wien 1925 och erhöll Jenny Lind-stipendiet 1926–1928. Hon var lärare vid Kungliga Musikhögskolan 1958–1972 och fick professors namn 1977.[5] Bland hennes elever märks Gunnar Valkare, Rolf Lindblom och Eva Pierrou.
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1963 – Ledamot nr 706 av Kungliga Musikaliska Akademien[6]
- 1972 – Medaljen för tonkonstens främjande
- 1982 – Svenska grammofonpriset för Verk av César Franck, Maurice Ravel, Frédéric Chopin, Alban Berg, Carl Nielsen
- 1984 – Litteris et Artibus
Diskografi
[redigera | redigera wikitext]- 1981 – Verk av César Franck, Maurice Ravel, Frédéric Chopin, Alban Berg, Carl Nielsen
- 1986 – Klavertramp '85
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Gerda Maria Kristina (Stina) Sundell(-Linné), Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 34711, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 23 november 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Hjertqvist, Hasse (20 december 2006). ”Härifrån har det strömmat ljuva toner”. Västervikstidningen. http://www.vt.se/mera/stad/artikel.aspx?articleid=2048068. Läst 14 mars 2010.
- ^ Moberg Carl-Allan, Sundström Einar, Morin Gösta, red (1952). Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. 4, Oratorium-Öververk. Stockholm: Sohlman. Libris 8198861
- ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]
|