Hoppa till innehållet

Stefan Grossmann

Från Wikipedia
Stefan Grossman
Född18 maj 1875[1]
Wien[2]
Död3 januari 1935[3][4] (59 år)
Wien[5]
Andra namnHans Schwede[6] och Carlotto Graetz[6]
Medborgare iÖsterrike
SysselsättningManusförfattare, publicist[7], författare, journalist, redaktör[7]
Noterbara verkDas Tage-Buch
MakaEster Strömberg
Redigera Wikidata

Stefan Grossmann, född 18 maj 1875 i Wien, död 3 januari 1935 i Wien, var en tysk journalist, teaterkritiker och författare.[8]

Stefan Grossmann arbetade i Wien från 1904 på Arbeiter-Zeitungs redaktion och skrev också teaterpjäser med början med Der Vogel im Käfig, som sattes upp första gången 1906. Han var samma år en av grundarna av Freien Volksbühne für die Wiener Arbeiter i Wien efter förebild av Volksbühne i Berlin.

Stefan Grossmann flyttade till Berlin 1913 och blev medarbetare i bland andra 'Schaubühne och Die Zukunft. Förläggaren Franz Ullstein rektyterade honom som utrikeskorrespondent till Vossische Zeitung i Frankrike och Österrike. Han lämnade tidningen 1919 och startade tillsammans med förläggaren Ernst Rowohlt 1920 den oavhängiga veckotidskriften Das Tage-Buch.

Tidskriften utvecklades under Weimarrepubliken till en inflytelserik och radikaldemokratisk tidskrift. Han utvisades som jude av den nya nazistregimen och återvände till Österrike.

Förstasidan på Das Tage-Buch 5 juli 1924

Han var gift med svenskan Ester Strömberg (1873–1944),[9] som drev Die Schwedische Turnschule, en gymnastikundervisning, i Wien.[10] Paret fick barnen Maya Grossmann-Unna (1909–1963)[11] och Birgit Grossman-Wittgenstein (1911–1980)[12]. Monica Nagler Wittgenstein är en sondotter till makarna.

Teaterpjäser i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Der Vogel im Käfig, Wien 1906
  • Apollo Brunnenstraße (tillsammans med Franz Hessel), Berlin 1930
  • Die beiden Adler, Berlin 1931
  • Die Treue (noveller), Wien 1900
  • Die Gasse (historier), Berlin 1904
  • Österreichische Strafanstalten, Wien 1905
  • Herzliche Grüße (historier), Wien 1909
  • Grete Beyer (noveller), Wien 1913
  • Der Vorleser der Kaiserin, Berlin 1918
  • Der Hochverräter Ernst Toller, Berlin 1919
  • Lasalle, Berlin 1919
  • Die Partei, Berlin 1919
  • Lenchen Demuth und andere Novellen, Berlin 1925
  • Chefredakteur Roth führt Krieg, Zürich 1928
  • Ich war begeistert, Berlin 1930 (självbiografi)
  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 22 december 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, id-nummer i USA:s kongressbiblioteks katalog: n86041380, läst: 7 december 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.onb.ac.at .[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20030724002, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20030724002, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ ”Stefan Grossman, Kurzbiographie”. Österreichische Nationalbibliothek, Literaturarchiv. Arkiverad från originalet den 28 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210128160633/https://www.onb.ac.at/bibliothek/sammlungen/literatur/bestaende/personen/grossmann-stefan-1875-1935/. Läst 21 januari 2021. 
  9. ^ Andreas Tjerneld. ”Strömberg (Sthlmssläkten), släkt”. Svenskt biografiskt lexikon. https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34590. Läst 21 januari 2021. 
  10. ^ Gustaf Linden (5 juni 1907). ”Skandinavisk dramatik på Wiens teatrar - Ibsen - Wied”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1907-06-05/7. 
  11. ^ ”Dr. med. Maya Grossmann-Unna”. Geni. https://www.geni.com/people/Maya-Grossmann-Unna/6000000007424041271. Läst 21 januari 2021. 
  12. ^ ”Birgit Grossmann-Wittgenstein”. Geni. https://www.geni.com/people/Birgit-Grossmann-Wittgenstein/6000000007423705497. Läst 21 januari 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]