Stagg
Stagg | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
Ordning | Gräsordningen Poales |
Familj | Gräs Poaceae |
Släkte | Staggar Nardus |
Art | Stagg N. stricta |
Vetenskapligt namn | |
§ Nardus stricta | |
Auktor | Carl von Linné |
Från Otto Wilhelm Thomé: Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz, Gera, 1885 |
Stagg (Nardus stricta) är en växt i familjen gräs, den enda i släktet Nardus ("staggar"). [1]
Namn | Trakt | Referens |
---|---|---|
Borstgräs | [1] | |
Finnskägg | Norra Närke, Värmland | [2] [3] |
Getskägg | [1] | |
Hera | Medelpad, Västerbotten | [1] |
Hära | Dalarna, Delsbo i Hälsingland, Ångermanland | [1] [4] |
Stålgräs | [4] | |
Äng(s)borst | Dalarna, Hälsingland, Ångermanland | [1] |
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Detta gräs växer i tuvor och är grönt året om. De blågröna trådsmala bladen är rörformat invikta och står rakt upp. De skott som ska bära blommor sträcker sig över tuvans blad och får senare gulaktiga fröställningar. Blomman har 3 ståndare med violetta märken och 1 pistill.
Växten är diploid med kromosomtal 2n=26.
Den blir 5–10 cm hög, blomställningar kan dock nå 20 cm. Blomningen sker i maj (i södra Skandinavien).[4]
Boskap ratar ofta stagg vid bete vilket beror på dess höga innehåll av lignin och kiseldioxid (kiselsyra). Detta sliter också hårt på lien vid slåtter, varför stagg blivit avskydd av bonden.[4]
Den trivs bäst där den inte alls är skuggad. I fjälltrakter finns stagg i söderlägen, i Jotunheimen upp till 1 750 m ö h; i norra Norge upp till ca 600 m ö h.
Mager gräsmark. Stagg kan ta rollen som pionjärväxt på helt humusfri jord och kan ses till exempel i bilspår, på vägrenar och på sanddyner. Den är kalkskyende, och trivs alltså bäst på sura jordar.[4]
Förväxlingsart
[redigera | redigera wikitext]En liknande art är Fårsvingel, Festuca ovina. Den skiljs från stagg lättast genom vippans utseende.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Stagg är vanlig i hela Sverige, utom övre Norrland. Vanlig i hela Danmark och Norge och södra Finland. Vanlig i större delen av Centraleuropa.
Utbredningskartor
[redigera | redigera wikitext]- Nardus kan härledas från grekiska nardos, en växt (borstgräs) nämnd i skrifter sen långt före Kristus.[5] Nardos kan i sin tur härledas från hebreiska nerd = vasstrå, av sanskrit nalah med samma betydelse.[6]
- Stricta kommer av latin strictus = rak, styv
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] Bilder ur Nordens flora
- ^ Svedjebruk
- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 138 [1] Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962
- ^ [a b c d e] Hävdgynnade växter i Dalarna[död länk]
- ^ Den virtuella floran
- ^ Shenet [2] Arkiverad 17 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Se avsnitt Historia
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Den virtuella floran
- Stagg i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Wikimedia Commons har media som rör Stagg.