Hoppa till innehållet

Snötrana

Från Wikipedia
Snötrana
Status i världen: Akut hotad[1]
Övervintrande snötrana i Keoladeo nationalpark i norra Indien. Sedan 2002 har de lyst med sin frånvaro här.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTran- och rallfåglar
Gruiformes
FamiljTranor
Gruidae
UnderfamiljGruinae
SläkteLeucogeranus
ArtSnötrana
L. leucogeranus
Vetenskapligt namn
§ Leucogeranus leucogeranus
AuktorPallas, 1773
Utbredning
Flyttleder, häckningsområden och vinterkvarter
Synonymer
Grus leucogeranus

Snötrana[2] (Leucogeranus leucogeranus) är en art i fågelfamiljen tranor.[3] Den är klassad som akut hotad (CR) av IUCN och är en av de mest utrotningshotade tranarterna.[1]

Snötranan är en av de allra största tranorna. Den blir 105-145 cm hög,[4], har ett vingspann på 205-245 cm[4] och väger 4,90-8,62 kg[5]. Vuxna fåglar är helvita förutom en mörkröd mask från näbb till strax bakom ögat, svarta handpennor, gula ögon och rödaktiga ben. Hanen är lite större än honan. Lätet är flöjtlikt och musikaliskt.[1]

Snötranan är en långflyttare som häckar i arktiska Ryssland i Sakha och västra Sibirien. Den östra populationen övervintrar vid Yangtzefloden och Poyangsjön i Kina, medan den västliga populationen övervintrar i Keoladeo nationalpark i Indien och i Fereydoon Kenar i Iran. Dock har ingen snötrana setts i Keoladeo sedan 2002.[1]

Den häckar och övervintrar i våtmarker där den lever av skott, rötter och knölarna ifrån vattenväxter.

I motsats till flera andra tranor bildas inga stora flockar under parningstiden. Flocken har över hela året upp till 15 medlemmar. Individernas dans är inte bara kopplad med parningsleken. Snötranan dansar även ensam och utanför parningstiden.[6]

Hane och hona bildar under parningstiden mellan maj och augusti ett monogamt par. Honan lägger vanligen två ägg och de ruvas av båda föräldrar. Äggen kläckts efter 27 till 29 dagar men vanligen överlever bara en unge de första veckorna. Ungen ruggar efter 70 till 75 dagar för första gången och efter cirka tre år blir den könsmogen. Med människans vård levde flera individer något över 60 år och en individ blev 82 år gammal.[6]

Labbar och måsar stjäl ibland ägg från snötranan.[6]

DNA-studier visar att snötranan är avlägset släkt från övriga tranor i underfamiljen Gruinae.[7] Tidigare placerades den i släktet Grus, men lyfts numera oftast ut till ett eget släkte, Leucogeranus.[3][8]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Världspopulationen uppskattas till 3 500–4 000 individer. Den västliga populationen anses numera utgöras av en enda vild individ.[1] Snötranan kategoriseras som akut hotad (CR) av IUCN och är en av de mest utrotningshotade tranarterna.[1]

  1. ^ [a b c d e f] BirdLife International 2018 Leucogeranus leucogeranus . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 7 januari 2022.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
  4. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 128-129. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ del Hoyo, Josep; Elliott, Andrew & Sargatal, Jordi (eds.): Handbook of Birds of the World (Vol 3: Hoatzin to Auks): 85, plate 5. Lynx Edicions, Barcelona
  6. ^ [a b c] C. Bartnik (22 november 2006). ”Siberian crane” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Grus_leucogeranus/. Läst 13 maj 2014. 
  7. ^ Krajewski, C., J,T. Sipiorski, and F.E. Anderson (2010), Complete Mitochondrial Genome Sequences and the Phylogeny of Cranes (Gruiformes: Gruidae), Auk 127, 440-452.
  8. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]