Skogssävssläktet
Skogssävssläktet | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
Ordning | Gräsordningen Poales |
Familj | Halvgräs Cyperaceae |
Släkte | Skogssävssläktet Scirpus |
Vetenskapligt namn | |
§ Scirpus | |
Auktor | L., nom. cons. |
Skogssävssläktet (Scirpus) är ett släkte med högväxta, kraftigt byggda, fleråriga halvgräs med grov och krypande jordstam. Stråna är trekantiga, upprätta eller ibland nedböjda och rikbladiga. Bladen är platta, breda och ofta nående över strået. Axsamling har de i stråtoppen som är grenig och yvig. Axen är små, gyttrade eller ensamma och mångblommiga. Axfjällen är svartbruna och hela. Blommorna är tvåkönade, med sex kalkborst. Tre ståndare, ett stift och tre märken. Nöten är trekantig. Kromosomtal: 2n=56, 58 (bågsäv), 2n=62, 64 (skogssäv).
Skogssävssläktet omfattade förut ett stort antal svenska halvgräs, men numera har det delats i flera mindre släkten och alla arter utom två har flyttats till något av släktena småsävssläktet (Eleocharis), havssävssläktet (Bolboschoenus), sävsläktet (Schoenoplectus), borstsävssläktet (Isolepis), flytsävssläktet (Eleogiton), plattsävssläktet (Blysmus) eller tuvsävssläktet (Trichophorum).
Släktet har omkring 20 arter, i Sverige förekommer de två arterna skogssäv (S. sylvaticus) och bågsäv (S. radicans).
Släktnamnet Scirpus användes som namn på en säv av romaren Plautus (död 184 f. Kr.).
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den nya nordiska floran. Bo Mossberg och Lennart Stenberg. Wahlström & Widstrand 2003. ISBN 91-46-17584-9.
- Svensk flora: Fanerogamer och ormbunksväxter (28 upplagan). Th. O. B. N. Krok och S. Almquist. Liber 2001. ISBN 91-47-04992-8.
- Den virtuella floran - Skogssävar
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Den virtuella floran - Skogssävar
- Wikimedia Commons har media som rör Skogssävssläktet.