Hoppa till innehållet

Sicherheitspolizei

Från Wikipedia
Sicherheitspolizei
Chefen för SiPo:s flagga
UnderordnadChef der Deutschen Polizei
DepartementInrikesministeriet
Ansvarigt statsrådRiksinrikesministern
OrganisationstypPolis
LedningChef der Deutschen Polizei
SäteBerlin
FöregångareGestapo och KriPo
Inrättad26 juni 1936
Nedlagd22 september 1939
EfterföljareReichssicherheitshauptamt
MinisterRiksinrikesministern

Sicherheitspolizei (SiPo) var en gemensam benämning på Nazitysklands kriminalpolis och dess säkerhetspolis (Gestapo). Till Sipo räknades inte den nazistiska säkerhetstjänsten Sicherheitsdienst (SD) trots att den sedan 1939 även lydde under Reichssicherheitshauptamt (RSHA).

Operativ organisation

[redigera | redigera wikitext]

Vid sidan av den administrativa organisation som utgick från RSHA vilken var separat för Kripo och Gestapo, tillkom det en gemensam operativ organisation, som utgick direkt från Heinrich Himmler, och som under kriget blev av allt större betydelse för verksamhetens ledning. Även SD var underställd den operativa organisationen vilken i stor utsträckning tog över det ledningsansvar som tidigare utgått från respektive Kripo-Leitstellen, Stapo-Leitstellen och SD-Leitabschnitte. I de ockuperade områdena fanns överhuvudtaget ingen separat ledning för vare sig Kripo, Gestapo eller SD, utan alla tre tjänstegrenarna var inordnade i en gemensam organisation "Sipo und SD" underställd den operativa organisationen.[1]


Territorium SiPo SD Befogenhet
SS-Oberabschnitt (Wehrkreis)
militärområde 		Höherer SS- und Polizeiführer (HSSPF) Chef för SS, OrpO, KriPo, GeStapo och SD inom militärområdet.
SS-Oberabschnitt (Wehrkreis)
militärområde 		Inspekteur (Befehlshaber) der Sicherheitspolizei und des SD (IdS/BdS) Chef för Sipo och SD inom militärområdet. Underställd HSSPF.
Generalbezirk
(förvaltningsregioner i det ockuperade Östeuropa) 		Kommandeur der Sicherheitspolizei und des SD (KdS) Chef för Sipo och SD i sin region. Underställd regionens SS-und Polizeifüher.

Källa: [1]

Personalstruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kripo och Gestapo hade samma personalstruktur, utbildning och tjänstegrader. Det fanns två grundläggande polisiära befordringsgångar, dels einfacher Vollzugsdienst der Sicherheitspolizei (kriminalassistentkarriären), senare även kallad Laufbahn U 18: SS-Unterführer der Sicherheitspolizei und des SD, dels leitender Vollzugsdienst der Sicherheitspolizei (kriminalkommissariekarriären), senare även kallad Laufbahn XIV: SS-Führer der Sicherheitspolizei und des SD.[2]

Rekrytering och utbildning

[redigera | redigera wikitext]

För anställning i kriminalassistentkarriären krävdes anställning i Orpo eller i Waffen-SS. För en aspirant från Waffen-SS krävdes att vara minst SS-Unterscharführer och ha minst 4 ½ års tjänstgöring och vara högst 24 år gammal. Aspiranten började med 12 månaders yrkespraktik vid Sipo eller SD, fortsatte med 12 månaders utbildning vid Unterführerschule der Sicherheitspolizei (Kriminalfachschule) i Berlin-Charlottenburg och slutade med 12 månaders provanställning.[3]

För direktrekryterade till kriminalkommissariekarriären krävdes studentexamen och framgångsrikt deltagande i ett särskilt urvalsförfarande (Ausleselager).[4] För övriga (rekryterade från lägre grader i Orpo eller Sipo) krävdes en anställningsexamen. Sedan skedde anställning som Kriminalkommissaranwärter (kriminalkommissarieaspirant). Efter ett års aspiranttjänstgöring genomgicks en nio månaders kurs vid Führerschule der Sicherheitspolizei (säkerhetspolisens officersskola) i Berlin-Charlottenburg. Denna kurs avslutades med en kommissarieexamen. Efter denna skedde omedelbart befordran till Hilfskriminalkommissar (biträdande kriminalkommissarie). Normalt blev sedan den biträdande kriminalkommissarien inom några dagar tilldelad en tjänst inom kriminalpolisen och blev därmed också genast befordrad till Kriminalkommissar auf Probe (kriminalkommissarie med provanställning). Efter ett halvårs provtjänstgöring skedde befordran till außerplanmäßigen Kriminalkommissar (extra kriminalkommissarie).[5]

Kvinnlig personal

[redigera | redigera wikitext]

Enligt de bestämmelser om antagning och utbildning av kvinnlig polispersonal som utfärdades av Reichssicherheitshauptamt 1940, kunde kvinnor som genomgått en vårdutbildning eller liknande anställas. Som aspiranter antogs ungdomsledare, jurister, ekonomer med erfarenhet av socialt arbete, kvinnliga befäl i Reichsarbeitsdienst och personalhandläggare i Bund Deutscher Mädel om de hade en flerårig yrkeserfarenhet. De genomgick en ettårig utbildning. Senare anställdes även sjuksköterskor, förskollärarinnor och handelsutbildade kvinnor med fallenhet för polisyrket. De genomgick en tvåårig utbildning. Efter två år som Kriminaloberassistentin kunde befordran ske till Kriminalsekretärin, efter två-tre ytterligare år till Kriminalobersekretärin. Vidare befordran till Kriminalkommissarin och Kriminalrätin var också möjlig.[6]

Grader och löner 1938–1945

[redigera | redigera wikitext]
Lönegrad [7] Årslön Riksmark [7] einfachen Vollzugsdienst der Sicherheitspolizei
[7] 		leitenden Vollzugsdienst der Sicherheitspolizei
[7] 		Motsvarande grad i SS
(Wehrmacht-Heer) [7] [8]
A8c2 2 160 - 2 340 Kriminalassistent SS-Oberscharführer
(Feldwebel)
A7c
A8a		 2 000-3 000 Kriminaloberassistent SS-Hauptscharführer
(Oberfeldwebel)
A7a 2 350-3 500 Kriminalsekretär SS-Untersturmführer
(Leutnant)
A5b 2 300-4 200 Kriminalobersekretär SS-Untersturmführer
(Leutnant)
A4c2 2 800-5000 Kriminalinspektor SS-Obersturmführer
(Oberleutnant)
A4c1 2 800-5 300 Kriminalkommissar
< 3 år i graden		 SS-Obersturmführer
(Oberleutnant)
A4c1 2 800-5 300 Kriminalkommissar
> 3 år i graden		 SS-Hauptsturmführer
(Hauptmann)
A3b 4 800-7 000 Kriminalrat
< 3 år i graden		 SS-Hauptsturmführer
(Hauptmann)
A3b 4 800-7 000 Kriminalrat
> 3 år i graden		 SS-Sturmbannführer
(Major)
A2d 4 800-7 800 Kriminaldirektor SS-Sturmbannführer
(Major)
A2c2 4 800-8 400 Regierungs- und Kriminalrat SS-Sturmbannführer
(Major)
A2b 7 000-9 700 Oberregierungs- und Kriminalrat SS-Obersturmbannführer
(Oberstleutnant)
A1b 6 200-10 600 Regierungs- und Kriminaldirektor SS-Standartenführer
(Oberst)
A1b 6 200-10 600 Reichskriminaldirektor SS-Standartenführer
(Oberst)

Medellönen för en industriarbetare var år 1939 1459 RM per år. [9] Medellönen för en privatanställd tjänsteman var år 1939 2772 RM per år.[9]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] The German Police (Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945), s. 47-49.
  2. ^ Der Reichsführer SS, Dich ruft die SS, Hermann Hillger KG, Berling 1942 www.thule-italia.net/ns/SS-Hauptamt - Dich ruft die SS.doc 2009-08-12; Jens Banach, "Polizei im NS-System - Ausbildung und Rekrutierung in der Sicherheitspolizei", Hans Jürgen Lange (red), Die Polizei der Gesellschaft: Zur Soziologie der inneren Sicherheit, VS Verlag, 2003, sid. 64
  3. ^ Der Reichsführer SS, a.a.
  4. ^ Der Reichsführer SS a.a.
  5. ^ GELZENZENTRUM Die geheime Staatspolizei - Gestapo http://www.gelsenzentrum.de/gestapo_staatspolizei.htm 2009-05-08
  6. ^ Sieglinde Ahlers, "Frauen in der Polizei", Vorlesungsreihe zur Geschichte von Frauen in Duisburg im Rahmen des 7. Duisburger Frauenforums DonnAwetter 1995, p. 34 Arkiverad 11 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine.2009-05-09
  7. ^ [a b c d e] Siegfried Beer, "Die Gestapostelle Linz, 1938–1945. Eine dokumentarische Rekonstruktion auf Basis der Recherchen des amerikanischen Militärgeheimdienstes CIC/MIS aus dem Jahre 1946." Klaus Luger/Johann Mayr (red.), Stadtgesellschaft. Werte und Positionen. Bürgermeister Franz Dobusch zum 60. Geburtstag gewidmet (Linz 2011): 315–356.
  8. ^ Andrew Mollo, Uniforms of the SS, vol. 5: "Sicherheitsdienst und Sicherheitspolizei 1931–1945" (London 1971).
  9. ^ [a b] http://www.lexikon-der-wehrmacht.de/Soldat/Besoldung.htm

Se även

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sicherheitspolizei&oldid=52467825”