Tävlingen bestod av 28 matcher, fördelade på tre dagar (fredag - söndag) enligt följande:
Dag 1 Fyra foursome-matcher på förmiddagen, följt av fyra fyrboll-matcher på eftermiddagen
Dag 2 Fyra foursome-matcher på förmiddagen, följt av fyra fyrboll-matcher på eftermiddagen
Dag 3 Tolv singelmatcher
En vunnen match ger 1 poäng, medan en oavgjord match ger ½ poäng. Laget som först når 14½ poäng har vunnit. Vid oavgjort 14-14 behåller regerande mästarna (Europa) trofén.
Europa vann en historisk seger – för första gången i Ryder Cups 60-åriga historia blev USA slaget på sin hemmaplan!
Europa hade skaffat sig en stor ledning, 10½ mot 5½, inför sista dagens singlar, och det ansågs mest en formalitet att gå in och spela singlarna och säkra de 3½ poängen som behövdes för att behålla cupen. USA var dock starka i singelspelet, och matchen blev mycket jämn och nervig på slutet, inte minst matchen mellan Ben Crenshaw och Eamonn Darcy, där Crenshaw bröt av sin putter och blev tvungen att slutföra rundan med järnettan och sandwedgen som putter[2]. Han lyckades sånär dela matchen men det blev Darcy som avgick med segern. Europas seger säkrades då Seve Ballesteros slog Curtis Strange, och vilda glädjescener utbröt på greenen.
13 15 
