Romaklosters landskommun
| Romaklosters landskommun Före detta kommun | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Gotland |
| Län | Gotlands län |
| Kommun, nu | Region Gotland |
| Centralort | Roma |
| Inrättad | 1 januari 1952 |
| av | Akebäcks landskommun Ala landskommun Anga landskommun Barlingbo landskommun Björke landskommun Buttle landskommun Endre landskommun Follingbo landskommun Gammelgarns landskommun Guldrupe landskommun Halla landskommun Hejdeby landskommun Kräklingbo landskommun Roma landskommun Sjonhems landskommun Viklau landskommun Vänge landskommun Östergarns landskommun |
| Upphörd | 31 december 1970 |
| Uppgått i | Region Gotland |
| Befolkning, areal | |
| Areal | 458 kvadratkilometer () |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 57°30′10″N 18°27′19″Ö / 57.502748888889°N 18.455303055556°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Tingslag | Gotlands domsagas tingslag |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0905 |
| Redigera Wikidata | |
Romaklosters landskommun var en tidigare kommun på centrala Gotland.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Den bildades som så kallad storkommun vid kommunreformen 1952 genom sammanläggning av de tidigare kommunerna Akebäck, Ala, Anga, Barlingbo, Björke, Buttle, Endre, Follingbo, Gammelgarn, Guldrupe, Halla, Hejdeby, Kräklingbo, Roma, Sjonhem, Viklau, Vänge och Östergarn. Den fick sitt namn efter tätorten Romakloster.[1] Den nya kommunen bildades av 18 tidigare kommuner, vilket var det högsta antalet i kommunreformen,[2] och hade 6 411 invånare den 31 december 1951.[3]
Landskommunens gränser ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):
- 1964 - Från Romaklosters landskommun och Follingbo församling överfördes till Tingstäde landskommun och Bro församling ett obebott område omfattande en areal av 0,05 kvadratkilometer land.[4]
- 1964 - Från Romaklosters landskommun och Hejdeby församling överfördes till Dalhems landskommun och Källunge församling ett obebott område omfattande en areal av 0,16 kvadratkilometer land.[4]
- 1964 - Till Romaklosters landskommun och Halla församling överfördes från Dalhems landskommun och Ganthems församling ett område med 1 invånare och omfattande en areal av 0,08 kvadratkilometer land.[4]
- 1965 - Från Romaklosters landskommun och Anga församling överfördes till Dalhems landskommun och Norrlanda församling ett obebott område omfattande en areal av 0,03 kvadratkilometer land.[4]
- 1965 - Från Romaklosters landskommun och Roma församling överfördes till Stenkumla landskommun och Träkumla församling ett obebott område omfattande en areal av 0,15 kvadratkilometer land.[4]
- 1965 - Från Romaklosters landskommun och Viklau församling överfördes till Klintehamns landskommun och Väte församling ett obebott område omfattande en areal av 0,04 kvadratkilometer land.[4]
- 1965 - Till Romaklosters landskommun och Anga församling överfördes från Dalhems landskommun och Gothems församling ett obebott område omfattande en areal av 0,03 kvadratkilometer land.[4]
- 1965 - Till Romaklosters landskommun och Endre församling överfördes från Tingstäde landskommun och Fole församling ett obebott område omfattande en areal av 0,06 kvadratkilometer land.[4]
- 1965 - Till Romaklosters landskommun och Endre församling överfördes från Dalhems landskommun och Ekeby församling ett obebott område omfattande en areal av 0,02 kvadratkilometer land.[4]
- 1965 - Till Romaklosters landskommun och Viklau församling överfördes från Klintehamns landskommun och Väte församling ett obebott område omfattande en areal av 0,09 kvadratkilometer land.[4]
- 1966 - Från Romaklosters landskommun och Björke församling överfördes till Dalhems landskommun och Ganthems församling ett område med 1 invånare och omfattande en areal av 0,35 kvadratkilometer land.[4]
- 1966 - Till Romaklosters landskommun och Barlingbo församling överfördes från Dalhems landskommun och Ekeby församling ett område med 5 invånare och omfattande en areal av 0,11 kvadratkilometer land.[4]
- 1966 - Till Romaklosters landskommun och Follingbo församling överfördes från Stenkumla landskommun och Träkumla församling ett obebott område omfattande en areal av 0,06 kvadratkilometer land.[4]
- 1967 - Till Romaklosters landskommun och Guldrupe församling överfördes från Klintehamns landskommun och Väte församling ett obebott område omfattande en areal av 0,21 kvadratkilometer, varav allt land.[5]
Den 1 januari 1971 bildades enhetskommunen Gotlands kommun, varvid denna kommun, liksom öns övriga och Gotlands läns landsting, upplöstes. När Romaklosters landskommun upplöstes hade den 4 811 invånare.[5]
Kommunkoden var 0905.
Judiciell tillhörighet
[redigera | redigera wikitext]I judiciellt hänseende tillhörde landskommunen Gotlands domsaga och Gotlands domsagas tingslag.
Kyrklig tillhörighet
[redigera | redigera wikitext]I kyrkligt hänseende tillhörde landskommunen 18 församlingar: Akebäck, Ala, Anga, Barlingbo, Björke, Buttle, Endre, Follingbo, Gammelgarn, Guldrupe, Halla, Hejdeby, Kräklingbo, Roma, Sjonhem, Viklau, Vänge och Östergarn.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Romaklosters landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 457,65 km², varav 457,32 km² land.[2]
Tätorter i kommunen 1960
[redigera | redigera wikitext]| Tätort | Folkmängd |
|---|---|
| Romakloster | 579 |
| Roma kyrkby | 284 |
Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 15,7 procent.[6]
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]_(2717361785).jpg)
Vid folkräkningen den 31 december 1950 var landskommunens (med 1952 års gränser) förvärvsarbetande befolkning (2 633 personer, varav 2 141 män och 492 kvinnor) uppdelad på följande sätt:[7]
- 1 482 personer (56,3 procent) med jordbruk med binäringar, varav 1 312 män och 170 kvinnor.
- 573 personer (21,7 procent) jobbade med industri och hantverk, varav 524 män och 49 kvinnor.
- 163 personer (6,2 procent) med handel, varav 111 män och 52 kvinnor.
- 158 personer (6,0 procent) med samfärdsel, varav 128 män och 30 kvinnor.
- 152 personer (5,8 procent) med offentliga tjänster m.m., varav 54 män och 98 kvinnor.
- 91 personer (3,5 procent) med husligt arbete, varav 0 män och 91 kvinnor.
- 14 personer (0,5 procent) med ospecificerad verksamhet, varav 12 man och 2 kvinnor.
165 av förvärvsarbetarna (6,3 procent) hade sin arbetsplats utanför landskommunen.[7]
Den detaljerade fördelningen av yrken för förvärvsarbetarna såg ut på följande sätt:[7]
- 1 390 personer (52,8 procent) jobbade med jordbruk och boskapsskötsel.
- 206 personer (7,8 procent) med byggnadsverksamhet.
- 176 personer (6,7 procent) med livsmedelsindustri m.m.
- 158 personer (6,0 procent) med samfärdsel.
- 146 personer (5,5 procent) med varuhandel.
- 91 personer (3,5 procent) med husligt arbete.
- 89 personer (3,4 procent) med fiske.
- 68 personer (2,6 procent) med metallindustri.
- 63 personer (2,4 procent) med undervisning och vetenskaplig verksamhet.
- 45 personer (1,7 procent) med hälso- och sjukvård samt personlig hygien.
- 44 personer (1,7 procent) med övriga inom offentliga tjänster m.m.
- 36 personer (1,4 procent) med träindustri m.m.
- 34 personer (1,3 procent) med textil- och sömnadsindustri.
- 24 personer (0,9 procent) med jord- och stenindustri.
- 19 personer (0,7 procent) med el-, gas-, vattenverk m. m.
- 17 personer (0,6 procent) med övriga inom handel.
- 14 personer (0,5 procent) med ospecificerad verksamhet.
- 9 personer (0,9 procent) med läder-, hår- och gummivaruindustri.
- 3 personer (0,1 procent) med skogsbruk.
- 1 personer (0,0 procent) med ej specificerad industri.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Romaklosters landskommun 1955–1965[8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1955 | 5 959 | |||
| 1960 | 5 492 | |||
| 1965 | 5 098 | |||
| Anm: Befolkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. | ||||
Politik
[redigera | redigera wikitext]Mandatfördelning i valen 1950-1966
[redigera | redigera wikitext]| Valår | S | C | FP | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1950 | 13 | 18 | 5 | 4 |
| 40 | 81,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1954 | 13 | 17 | 5 | 5 |
| 40 | 78,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1958 | 13 | 19 | 3 | 5 |
| 40 | 79,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1962 | 14 | 18 | 4 | 4 |
| 40 | 80,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1966 | 13 | 19 | 4 | 4 |
| 40 | 85,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 19 maj 1952. sid. 7* & 39. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 10 augusti 2017 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1951” (PDF). Sveriges officiella statistik. Statistiska centralbyrån. sid. 18. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170803050257/http://www.scb.se/H/SOS 1911-/Befolkningsstatistik/Folkmängden inom administrativa områden (SOS) 1910-1961/Folkmängden-inom-administrativa-områden-1951.pdf. Läst 3 augusti 2017.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] (PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 21, 217-218. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 2 augusti 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 244. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 10 augusti 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 31 oktober 1961. sid. 9. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 10 augusti 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 58-59 & 436-437. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 11 augusti 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 10 augusti 2017.
| |||||||||||||||||
