Hoppa till innehållet

Rodium

Från Wikipedia
Rodium
Nummer
45
Tecken
Rh
Grupp
9
Period
5
Block
d
Co

Rh

Ir
RuteniumRodiumPalladium
[Kr] 4d8 5s1
45Rh



Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa102,90550 u
UtseendeSilvrigt vit metallisk
Fysikaliska egenskaper
Densitet12 450 kg/m³ (273 K)
AggregationstillståndFast
Smältpunkt2 237 K (1 964 °C)
Kokpunkt3 968 K (3 695 °C)
Molvolym8,28 × 10-6 /mol
Smältvärme21,5 kJ/mol
Ångbildningsvärme493 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie135 (173) pm
Kovalent radie135 pm
JonisationspotentialFörsta: 719,7 kJ/mol
Andra: 1 740 kJ/mol
Tredje: 2 997 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Kr] 4d8 5s1
e per skal2, 8, 18, 16, 1
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd2, 3, 4 (amfoterisk)
Elektronegativitet2,28 (Paulingskalan)
Diverse
Ljudhastighet3700 m/s
Elektrisk konduktivitet21,1 × 106 A/(V × m)
Mohs hårdhet6
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Rodiumisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
101Rh {syn.} 3,3 år ε 0,542 101Ru
102Rh {syn.} ~2,9 år ε
IT
2,464
0,141
102Ru
 
103Rh 100 %
Stabil
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Rodium är ett sällsynt metalliskt grundämne som tillhör gruppen lätta platinametaller.

Rodium upptäcktes av engelsmannen William Hyde Wollaston år 1803 i råplatina. Rodium har fått sitt namn efter sina röda saltlösningar (grek. Rhodos, ros).[1]

Rodium är en silvervit, mycket hård ädelmetall. Den är olöslig i alla syror, men löslig i smält kaliumvätesulfat. Vid rödglödgning reagerar den långsamt med syre, klor eller brom, men ej med fluor, till trihalider.[1]

Metallen är ett av de dyraste grundämnena som finns, med ett pris på 70 USD per gram (under 2010). Under 2008 låg priset på 353 USD per gram.

Förekomst och framställning

[redigera | redigera wikitext]

Rodium är ett av de mest sällsynta grundämnena och förekommer endast med ca 0,0001 ppm i naturen tillsammans med andra platinametaller, guld eller silver. Metallen kan framställas genom reduktion av [Rh(NH3) 5Cl]Cl2 eller Na3RhCl6 med vätgas.[1]

Rodium används i katalytiska avgasrenare, samt tack vare sin stora hårdhet och extremt reflekterande yta också som exklusiv smyckesplätering kallad rodiering. Hårdheten och ämnets goda elektriska ledningsförmåga gör att rodium också används vid plätering inom elektronik.

Wilkinsons katalysator används inom organisk syntes vid katalytisk hydrogenering.[1]

  1. ^ [a b c d] Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011