Hoppa till innehållet

Rimbert

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Erimbert.
Rimbert
Tysk präst Redigera Wikidata
Könman Redigera Wikidata
Med­bor­ga­re iÖstfrankiska riket Redigera Wikidata
FörnamnRimbert Redigera Wikidata
Född830 Redigera Wikidata
Fö­del­sep­latsFlandern Redigera Wikidata
Död11 juni 888, 888 Redigera Wikidata
Dödsp­latsBremen Redigera Wikidata
Språklatin Redigera Wikidata
Skrivsp­råklatin Redigera Wikidata
Sys­sel­sätt­ningkatolsk präst, ärkebiskop, katolsk biskop Redigera Wikidata
Arbets­gi­va­reInstitut du Thorax Redigera Wikidata
Befatt­ningRomersk-katolsk ärkebiskop i Hamburg, Romersk-katolsk biskop i Bremen Redigera Wikidata
ReligionRomersk-katolska kyrkan Redigera Wikidata
OrdenBenediktinorden Redigera Wikidata
Kon­sek­ra­törLiutbert, Luithard, Theodric Redigera Wikidata
Kano­ni­se­rings­statushelgon, katolskt helgon Redigera Wikidata
Helgondag11 juni Redigera Wikidata
Medi­cinskt tills­tåndreumatoid artrit Redigera Wikidata

Rimbert, död 11 juni 888, ärkebiskop i Hamburg-Bremen 865–888. Rimbert efterträdde Ansgar i ämbetet och skrev biografin över densamme; Vita Anskarii.

Han gick i klosterskola i flanderska Turholt, där han skall ha uppmärksammats av Ansgar. Rimbert följde möjligen med Ansgar vid dennes andra besök i Birka, och blev vid dennes död utnämnd till ärkebiskop av Hamburg-Bremen. Inte mycket är känt om hans gärning som ärkebiskop, men han skall ha varit nitisk och mån om missionen och själv besökt Danmark och Sverige.

För eftervärlden är Rimbert mest bekant för Vita Anskarii[1]. Levnadsteckningen tillkom med medförfattares bistånd sannolikt under det närmaste årtiondet efter Ansgars död och tillägnades benediktinmunkarna i Corvey. Arbetet är skrivet i uppbyggligt syfte, men innehåller en mängd faktiska upplysningar, bland annat att Ansgar vid fem års ålder skulle ha blivit moderlös och strax senare av sin far satt i skola vid klostret Corbie i Picardie.[2] Framställningen är anmärkningsvärt fri från legendariska utsmyckningar. Biografin över Rimbert själv (Vita Rimberti), skriven av någon klerk i Bremen eller munk i Corbie, är däremot ett obetydligt arbete.

  1. ^ Legenden utgavs i svensk översättning 1965: Rimbert; Rudberg Gunnar, Ahnlund Nils (1965). Ansgars levnad. Verbum ([Ny utg.]). Stockholm: Diakonistyr. Libris 8072255 
  2. ^ Cornell Jan, Grenholm Gunvor, red (1966). Den svenska historien. 1, Forntid, vikingatid och tidig medeltid till 1319. Stockholm: Bonnier. sid. 210. Libris 8075043 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]