Rakel (kommunikationssystem)
- Se även Rakel (olika betydelser).
Rakel (akronym för RAdioKommunikation för Effektiv Ledning) är ett statligt system för radiokommunikation för aktörer med samhällsviktig verksamhet, till exempel Polismyndigheten, Tullverket, Försvarsmakten, räddningstjänst, ambulanssjukvård, Kriminalvården, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Trafikverket, Skatteverket, SOS Alarm och kommunal/statlig krisberedskap.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar i samarbete med tillverkaren Sepura för driften av Rakelsystemet, som togs i drift mellan 2006 och 2010.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Rakel använder sig av Tetra-standarden som är framtagen för denna typ av tillämpning av European Telecommunications Standards Institute (ETSI).
Systemet är digitalt och sändningarna kan krypteras för att avlyssning inte ska vara möjlig, men den 24 juli 2023 avslöjades att Tetra innehåller inbyggda bakdörrar som röjer krypteringen.[1] Det finns två typer av Rakelterminaler. Den ena sitter i olika fordon (fordonsterminal). Den andra är handburen (handterminal) och ser ut som en mobiltelefon och används ungefär likadant. Användarna använder olika talgrupper. I en talgrupp kan alla höra alla. Man är inte begränsad geografiskt, utan en talgrupp kan vara spridd över hela Sverige om man så vill. Man kan också koppla upp samtal, individsamtal, mellan två specifika terminaler (eftersom de är tilldelade ett unikt nummer) för att kunna föra individsamtal utan att alla hör. Terminalerna kan också fungera, utan kontakt med basstationer, i så kallad direktläge (DMO). Då minskar räckvidden och mängden finesser minskar också. Vissa terminaler kan även agera som repeater (RMO) för DMO och utöka räckvidden i ett DMO-nät. Även funktionen Gateway (GMO) finns där en station länkar en talgrupp i Rakelnätet ut på en talgrupp i DMO. Man kan även kommunicera med användare i det vanliga telefon- och mobilnätet, förutsatt att den organisation man tillhör har valt den funktionen. Terminalerna kan positionsbestämmas då samtliga Rakelterminaler har inbyggd GPS, positionering kan även göras via den basstation man är ansluten mot.
I Norge, Finland och Danmark används system som bygger på Tetra-teknik och det finns tekniska lösningar för att möjliggöra kommunikation mellan Rakel- och Tetra-systemen i våra grannländer. Arbetet med att koppla samman det svenska och norska systemet var färdigt i slutet av år 2016.[2] Även det svenska och finska systemet är sammankopplat.
Rakel täcker 99,84 procent av Sveriges befolkning och 95 procent av landets yta, undantaget fjällvärlden.[3] Systemet är byggt och planerat för att klara svåra väderförhållanden och elavbrott. Till exempel används dubbla förbindelser på de flesta ställen och målet är att basstationerna ska ha reservkraft för sju dagars elavbrott.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Sveriges riksdag beslutade 2003 om utbyggnad, finansiering och införande av Rakel. Ett gemensamt radiokommunikationssystem skulle ersätta fler än 200 olika analoga system för att stärka medborgarnas trygghet. 2007 trädde ett regeringsbeslut i kraft som innebar att fler aktörer än skydds- och säkerhetsmyndigheter kunde nyttja Rakel, till exempel kommunernas förvaltningar och elbolag.
I december 2010 var Rakel färdigbyggt i hela landet. Utbyggnaden hade då genomförts under fem års tid, i sju etapper från söder till norr.
År 2014 pågick utbyggnad av AGA (Air-Ground-Air), basstationer avsedda för flygburen Rakelkommunikation.
Årsskiftet 2013/2014 fanns ca 50 000 användare och 460 organisationer med i Rakel.
År 2021 är cirka 600 organisationer med i Rakel. Tillsammans är antalet aktiva abonnemang cirka 82 000.[4]
Rakel G2
[redigera | redigera wikitext]I juni 2020 tilldelades MSB två regeringsuppdrag för att framtidssäkra och uppfylla användarorganisationernas krav på bland annat dataöverföring[5].
Rakel G2 steg 1
[redigera | redigera wikitext]MSB kommer att tillhandahålla tjänster för mobil datakommunikation med modern infrastruktur, på grund av ökade krav på säker och redundant dataöverföring från användarorganisationerna i Rakelsystemet. Systemet kommer att bygga på 3GPP-standard och tillhandahålls parallellt med dagens Tetra-nät. Tjänsten kommer att tillhandahållas senast september 2022[6].
Rakel G2 utredningsuppdrag
[redigera | redigera wikitext]Dagens Tetra-baserade nät beräknas att nå EoL (end of life) och avvecklas 2027/2028. MSB föreslår att nätet skall ersättas med ett nytt 3GPP-baserat nät som täcker in användarorganisationernas krav på tal och datakommunikation. Exempelvis skall Rakel G2 ha kapacitet för att överföra patientdata mellan ambulans och sjukhus, överföra realtidsvideo från kroppsburna kameror hos polisen samt överföra strömmande video från exempelvis drönare vid räddningstjänstinsatser.[7]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Scroxton, Alex (25 juli 2023). ”Tetra radio users’ comms may have been exposed for years” (på engelska). computerweekly.com. Arkiverad från originalet den 25 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230725115134/https://www.computerweekly.com/news/366545593/Tetra-radio-users-comms-may-have-been-exposed-for-years.
- ^ ”Sverige och Norge kopplar ihop sina radiosystem”. Ny teknik. 16 december 2016. https://www.nyteknik.se/digitalisering/sverige-och-norge-kopplar-ihop-sina-radiosystem-6812799. Läst 30 september 2020.
- ^ Täckning i Rakel Arkiverad 1 februari 2019 hämtat från the Wayback Machine., MSB 2019-01-31
- ^ ”Om Rakel”. www.msb.se. https://www.msb.se/sv/verktyg--tjanster/rakel/om-rakel/. Läst 5 maj 2021.
- ^ ”Regeringsuppdrag om nästa generations Rakel (Rakel G2)”. www.msb.se. https://www.msb.se/sv/verktyg--tjanster/rakel/regeringsuppdrag-om-nasta-generations-rakel/. Läst 5 maj 2021.
- ^ ”Rakel G2 steg 1”. www.msb.se. Arkiverad från originalet den 9 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210509101151/https://www.msb.se/sv/verktyg--tjanster/rakel/regeringsuppdrag-om-nasta-generations-rakel/rakel-g2-steg-1/. Läst 5 maj 2021.
- ^ ”Redovisning av uppdrag till MSB att analysera och lämna förslag på hur det samlade behovet av ett utvecklat och säkert kommunikationssystem för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar bäst kan tillgodoses”. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 12 mars 2021. https://www.msb.se/contentassets/7eb3edbfbaee478dbdf08c54157da6f1/slutredovisning-ru-ju2020-02485-ssk.pdf. Läst 5 maj 2021.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (§ 16)"
- för budgetåret 2011 avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap