Hoppa till innehållet

Rafael (konstnär)

Redigera länkar
Från Wikipedia
Rafael
Rafael, .
FöddRaffaello Sanzio
6 april 1483[1][2] ​eller ​28 mars 1483[3][4]
Urbino[2][5], Italien
Död6 april 1520[3][1][6] ​eller ​7 april 1520[7]
Rom[2][6][5]
BegravdPantheon[8] och Tomb of Raphael
Medborgare iTysk-romerska riket
SysselsättningMålare[3][9][2], formgivare[10], freskmålare[5], hovmålare[5], ritare[10], arkitekt[3][2][5], tecknare[9][5], skulptör[2][5], bildkonstnär[11]
Noterbara verkLa Fornarina, Skolan i Aten, Rafaels stanzer, Jungfru Marie trolovning, Madonna del Granduca, Madonnan med steglitsan, Madonnan på ängen, Kristi gravläggning, Sixtinska madonnan, Kristi förklaring och Porträtt av Baldassare Castiglione
PartnerMargarita Luti[12]
FöräldrarGiovanni Santi
Utmärkelser
Gyllene sporrens orden
Namnteckning
Redigera Wikidata

Rafael (italienska Raffaello, Raffaello Sanzio eller Raffaello Santi), född 28 mars eller 6 april 1483 i Urbino, Italien, död 6 april 1520 i Rom, var en italiensk konstnär och arkitekt under den romerska högrenässansen.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år

[redigera | redigera wikitext]

Rafael föddes 1483 i Urbino som son till målaren Giovanni Santi (1433–1494) och Magia di Battista Ciarla (död 1491). Fadern kom att bli Rafaels första lärare inom måleri och filosofi. Rafaels födelsedatum är omtvistat; enligt Giorgio Vasari dog Rafael långfredagen den 6 april 1520 - "samma dag som han blev född". Flera av Vasaris uppgifter har dock korrigerats och reviderats av senare konsthistoriker, vilket innebär att osäkerhet råder om Rafaels födelsedatum.

Rafael gick efter faderns död i lära hos Timoteo Viti i hemstaden och hos Perugino i Perugia. Den sistnämnde blev avgörande för hans tidiga verk, och Rafael verkar försöka efterlikna dennes målningar, varför konsthistoriker svårligen kan avgöra vem av dessa två som är upphovsman till vissa verk. I Perugia tillkom bland annat Jungfrun Marie trolovning som man med säkerhet vet att Rafael utfört. Samma år som tavlan målades, 1504, flyttade han till Florens för att där studera verk av Fra Bartolommeo, Leonardo da Vinci och Michelangelo från vilka han utvecklade sin klärobskyrteknik, den så kallade sfumato (då färger och konturer smälter samman och ger en "disig" effekt) och sin dramatiska ansats. Rafael distanserade sig successivt från den umbriska skolans geometriska stelhet. Från Florensåren kommer ett antal skildringar av Madonnan med barnet samt Kristi gravläggning.

Rafael i Rom

[redigera | redigera wikitext]

Rafael introducerades 1508 hos påve Julius II av Donato Bramante. Påven imponerades av Rafael och gav honom i uppdrag att dekorera de påvliga privatvåningarna, de så kallade stanzerna (’rummen’), i Apostoliska palatset i Vatikanen. Detta var ett gyllene ögonblick, en kort period av skenbart välstånd, innan Rom skövlades 1527, och Rafael skapade visioner av oöverträffad storhet och frid. Efterföljande påve, Leo X, utsåg Rafael till chefsarkitekt för Peterskyrkan.

Stanza della Segnatura smyckades först. Eftersom rummet ursprungligen var avsett som bibliotek, alluderar dess fresker på de fyra ”fakulteterna” eller humanistiska ämnesgrenarna teologi, filosofi, poesi och juridik, som är personifierade i medaljonger i taket. På ena sidan ägnas väggen åt litteraturen, och där är klassiska och moderna författare samlade runt Apollon och muserna på Parnassen. Filosofin illustreras på en annan vägg i en fresk, som visar gamla grekiska tänkare och vetenskapsmän och som vanligen, om än något felaktigt, brukar kallas Skolan i Athen, där Platon och Aristoteles befinner sig i centrum. Detta förhärligande av det mänskliga förnuftet vetter dock mot den vägg, där teologin representeras av en samling helgon och katolska lärare, kallad Disputà del Sacramento (”Disputation om sakramentet”). Den fjärde väggen är delad i två delar. Civilrätten illustreras där på det fält som gränsar till Skolan i Athen och den kanoniska rätten på fältet bredvid Disputà. På så vis upprätthålls en perfekt balans mellan den kristna humanistiska kulturens olika trådar.

Rafaels måleri utmärks av symmetri, balans och harmoni, i synnerhet i hans framställningar av Jungfru Maria i Jungfru Marie trolovning och Sixtinska madonnan samt i porträtt av adelsdamer, till exempel La Velata.

Av Rafaels verk som arkitekt finns endast få byggnadsverk är bevarade, däribland kyrkan Sant'Eligio degli Orefici (1516) mellan Via Giulia och Tibern. Rafaels sista stora arbete, Kristi förklaring (1517), är ett mästerverk med kombination av storslagenhet och mänsklighet. Kontrasten mellan den övre delens rofyllda, i övernaturligt ljus badande gestalter och de oroliga åtbörderna hos människorna, som befinner sig i skuggan nedanför och har blivit vittne till lärjungarnas misslyckade försök att bota en månadsrasande, epileptisk, pojke, förstärker målningens budskap att endast Kristus kan hela världens olyckor.

Viloplats

[redigera | redigera wikitext]
Rafaels grav bakom marmor och glas i Pantheon.

Rafael avled i feber 1520. Han hann under denna tid få sista smörjelsen och ordna ett testamente. Han säkerställde bland annat att hans älskarinna togs om hand av hans tjänare Baviera. Hans begravning var välbesökt av massorna och han fick sitt sista vilorum i Pantheon i Rom. Hans sarkofag är pryd med texten "Ille hic est Raffael, timuit quo sospite vinci, rerum magna parens et moriente mori", ung. Här vilar den berömde Rafael som, under vars levnad Moder Natur fruktade att bli erövrad, och när han var döende, fruktade att hon skulle dö.

Stil

[redigera | redigera wikitext]

Rafaels porträttmåleri är finstämt och känsligt. Han fångar väl sina modellers karaktär och hållning, det är inte bara virtuost måleri utan även psykologiskt inträngande porträtt.

Verkkatalog

[redigera | redigera wikitext]


Rafael är representerad med etsningar och kopparstick vid bland annat Göteborgs konstmuseum[13], Nationalmuseum[14] i Stockholm och Kalmar konstmuseum[15].

Konstverk

[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Asteroiden 9957 Raffaellosanti är uppkallad efter Rafael.[16]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] flera författare, Enciclopedia Treccani, Istituto dell'Enciclopedia Italiana, 1929 och 1939, Enciclopedia Italiana-ID: raffaello-sanzioenciclopedia-italiana.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Raphael-Italian-painter-and-architecttopic/Britannica-Online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] BeWeB, BeWeB person-ID: 2401, läst: 14 februari 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.museabrugge.be , läst: 29 april 2024, ”1483-03-28”.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f g] ECARTICO, ECARTICO person-ID: 38801, läs online, läst: 15 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] RKDartists, RKDartists-ID: 65622.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.museabrugge.be , läst: 29 april 2024, ”1520-04-07”.[källa från Wikidata]
  8. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 5760, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 57415, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Union List of Artist Names, ULAN: 500023578, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.museabrugge.be , läst: 29 april 2024.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, borghese.gallery , läst: 18 maj 2022.[källa från Wikidata]
  13. ^ Göteborgs konstmuseum
  14. ^ Nationalmuseum
  15. ^ Kalmar konstmuseum
  16. ^ ”Minor Planet Center 9957 Raffaellosanti” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9957. Läst 6 juni 2023. 

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Talvacchia, Bette, Raphael. London: Phaidon Press Limited 2007. ISBN 978-0-7148-4786-3
  • The Cambridge Companion to Raphael. Edited by Marcia B. Hall. New York: Cambridge University Press 2005. ISBN 0-521-80809-X

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Rafael_(konstnär)&oldid=55885120”