Postcovid
 |
Den här artikeln innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-01) Motivering: Artikeln baseras på referenser lästa 2021, det torde ha skett en viss utveckling på området sedan dess. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Coronavirus | |
 | |
| Olika coronavirus | |
|---|---|
| HCoV-229E · HCoV-NL63 · IBV · MERS-CoV (orsakar mers) · SARS-CoV (orsakar sars) · Sars-cov-2 (varianter) | |
| Covid-19 | |
| Pandemin (Europa · Finland · Danmark · Norge · Sverige) – Covid-19 och graviditet · Provtagning · Sjukdomen · Viruset · Postcovid | |
| Egenskaper | |
| Droppsmitta · Fladdermusburna virus · Lunginflammation · Pandemi · Samhällsfarlig sjukdom · Zoonos | |
| Motåtgärder | |
| Covid-19-vaccin · Flockimmunitet · Karantän · Munskydd · Nedstängning · Smittskydd · Social distansering | |
| Sverige | |
| Folkhälsomyndigheten · Krisinformation.se · MSB · Statsepidemiolog (Anders Tegnell) · Coronakommissionen | |
| Internationellt | |
| EMA · WHO (internationellt hälsonödläge)
|
Postcovid eller lång-covid (långvariga symtom vid/efter covid-19) är tillstånd som kvarstår efter det akuta skedet av sjukdomen covid-19.[1][2][3] Socialstyrelsen rekommenderade i april 2021 likt internationella organ att benämningar som långtidscovid, långcovid eller postakut covid skulle undvikas då de kan indikera att en infektion fortsatt pågår utan att detta är säkerställt.[4] De vanligaste symptomen som rapporterats är trötthet, andningssvårigheter, och kognitiv påverkan.[5] Andra har rapporterat bestående feber, hög vilopuls eller hjärtklappning, förändrat lukt- och smaksinne samt mag- och tarmproblem.
Socialstyrelsen uppskattade antalet drabbade till 11 000 i Sverige fram till juni 2021, varav 65 procent var kvinnor.[6]
I oktober 2021 fastställde WHO en falldefinition.[1] Forskning pågår och svenska SBU arbetar löpande med en levande evidenskarta över tillförlitliga studier kring ämnet.[7]
Symptombeskrivningar
[redigera | redigera wikitext]
I medicinska termer kan tillståndet beskrivas som sekvele som överskrider konvalescensperioden av covid-19. Förespråkare av diagnosen påstår att postcovid kan påverka nästan alla organ i kroppen, med kvarstående eller tillkomst av nya symptom i respirationssystemet, nervsystemet och kognitiva sjukdomar, psykisk störning, ämnesomsättningssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, matsmältningsorganens sjukdomar, en obehaglig känsla, trötthet, muskuloskeletal smärta och anemi.[8] Flera olika symptom är kopplade till postcovid, såsom trötthet, huvudvärk, andnöd, förlust av luktsinne, förändrat luktsinne, muskelsvaghet, låg feber och kognitiv dysfunktion.[9]
Symptom som har rapporterats av människor med postcovid har beskrivits innefatta:[10][11][12][13][8][14] extrem trötthet; långvarig hosta; muskelsvaghet; låg feber; koncentrationssvårigheter; minnesförlust; humörsvängningar, ibland även tillsammans med depression och andra psykiska hälsoproblem; sömnsvårigheter; huvudvärk; ledvärk; parestesier i armar och ben; diarré och kräkningar; förlust av smak- och luktsinne; halsont och svårigheter att svälja; nytillkommen diabetes och högt blodtryck; gastroesofageal refluxsjukdom; hudutslag; andnöd; bröstsmärta; palpitation; njurproblem; förändringar i oralhälsa (tänder, saliv och tandkött); anosmi[15]; parosmi[15]; tinnitus; blodpropp (djup ventrombos & lungemboli).
Diagnoskriterier
[redigera | redigera wikitext]Det finns sedan 6 oktober 2021 en falldefinition utfärdad av WHO som innefattar symptom tre månader efter insjuknande i covid-19.[1]
Motsvarande diagnoskod i standarden ICD-10 SE är postinfektiöst tillstånd efter covid-19/postcovid (U09.9). En relaterad diagnos är multisystemiskt inflammatoriskt tillstånd associerat med covid-19 (U10.9), som är mer ovanlig och allvarlig, och främst förekommer bland barn.[16]
Forskning pågår kring vilka symptom som finns, deras orsak, och möjliga åtgärder. Svenska SBU arbetar löpande med en levande evidenskarta över tillförlitliga studier kring ämnet.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”A clinical case definition of post COVID-19 condition by a Delphi consensus, 6 October 2021” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/publications-detail-redirect/WHO-2019-nCoV-Post_COVID-19_condition-Clinical_case_definition-2021.1. Läst 28 november 2021.
- ^ ”Postcovid”. Socialstyrelsen. Arkiverad från originalet den 9 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210709183208/https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/socialstyrelsens-roll-och-uppdrag/postcovid/. Läst 4 juli 2021.
- ^ ”Postcovid – behandling och rehabilitering vid postinfektiöst tillstånd efter covid-19”. www.sbu.se. 25 augusti 2021. Arkiverad från originalet den 9 september 2021. https://web.archive.org/web/20210909111741/https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-bereder/postcovid_levande_oversikt/. Läst 9 september 2021.
- ^ ”Postcovid – kvarstående eller sena symtom efter covid-19”. Socialstyrelsen. 1 april 2021. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2021-4-7351.pdf. Läst 28/11/2021.
- ^ ”Update 54 – Clinical long-term effects of COVID-19” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/publications/m/item/update-54-clinical-long-term-effects-of-covid-19. Läst 28 november 2021.
- ^ Andersson, Joakim (22 juni 2021). ”11 000 patienter med postcovid i primärvården”. Läkartidningen. http://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2021/06/11-000-patienter-med-postcovid-i-primarvarden/. Läst 4 juli 2021.
- ^ [a b] ”Postcovid – behandling och rehabilitering vid postinfektiöst tillstånd efter covid-19”. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). 25 augusti 2021. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-bereder/postcovid/. Läst 28 november 2021.
- ^ [a b] Al-Aly, Ziyad; Xie, Yan; Bowe, Benjamin (2021-04-22). ”High-dimensional characterization of post-acute sequalae of COVID-19” (på engelska). Nature: sid. 1–8. doi:. ISSN 1476-4687. https://www.nature.com/articles/s41586-021-03553-9. Läst 17 maj 2021.
- ^ CDC (11 februari 2020). ”COVID-19 and Your Health” (på amerikansk engelska). Centers for Disease Control and Prevention. https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/long-term-effects.html. Läst 17 maj 2021.
- ^ ”COVID-19 (coronavirus): Long-term effects” (på engelska). Mayo Clinic. https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/coronavirus/in-depth/coronavirus-long-term-effects/art-20490351. Läst 17 maj 2021.
- ^ Yelin, Dana; Wirtheim, Eytan; Vetter, Pauline; Kalil, Andre C; Bruchfeld, Judith; Runold, Michael (2020-10). ”Long-term consequences of COVID-19: research needs”. The Lancet. Infectious Diseases 20 (10): sid. 1115–1117. doi:. ISSN 1473-3099. PMID 32888409. PMC: 7462626. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7462626/. Läst 17 maj 2021.
- ^ ”Chinese study finds most patients show signs of ‘long Covid’ six months on” (på engelska). South China Morning Post. 10 januari 2021. https://www.scmp.com/news/china/science/article/3117141/coronavirus-chinese-study-finds-most-patients-still-show-signs. Läst 17 maj 2021.
- ^ Yan, Wudan (26 november 2020). ”Their Teeth Fell Out. Was It Another Covid-19 Consequence?” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2020/11/26/health/covid-teeth-falling-out.html. Läst 17 maj 2021.
- ^ Dana Yelin, Eytan Wirtheim, Pauline Vetter, Andre C Kalil, Judith Bruchfeld, Michael Runold, Giovanni Guaraldi, Cristina Mussini, Carlota Gudiol, Miquel Pujol, Alessandra Bandera, Luigia Scudeller, Mical Paul, Laurent Kaiser, and Leonard Leibovicic (20 oktober 2020). ”Long-term consequences of COVID-19: research needs”. Elsevier Public Health Emergency Collection. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7462626/. Läst 17 maj 2021.
- ^ [a b] ”Parosmia: 'Since I had Covid, food makes me want to vomit'” (på brittisk engelska). BBC News. 28 januari 2021. https://www.bbc.com/news/stories-55824567. Läst 17 maj 2021.
- ^ Statistik om tillstånd efter covid-19. Socialstyrelsen. 15 april 2021. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2021-4-7353.pdf.