Hoppa till innehållet

Portal:Arkeologi/Månadens föremål/Arkiv

Från Wikipedia

April, Maj, Juni 2008

[redigera | redigera wikitext]
Stickel av sten från Israel

Stickel är ett verktyg med en vass spets som används för att rista eller gravera in mönster i ett hårt material. En stickel hyvlar av material, med handkraft, från ytan som bearbetas.

Bild på Gundestrupkitteln

Gundestrupskitteln, ett offerfynd, en silverkittel med 13 reliefplattor som en gång varit sammanfogade med varandra. Kitteln har en diameter av nära en meter och blev hittad i samband med torvtäcktsarbete i Rävmossen vid Gundestrup 1891 i norra Jylland, Danmark. Fyndet är ett av de mest storslagna importföremål från det keltiska området under förromersk-, romerskjärnålder.


Februari 2008

[redigera | redigera wikitext]
Rosettastenen

Rosettastenen är en stor svart basaltplatta som hittades 1799 av franska soldater vid staden Rosetta (arabiska: Rashid) i närhen av Alexandria under Napoleon I:s fälttåg i Egypten. Texten på denna var viktig när det gällde att tolka hieroglyferna. Rosettastenen övertogs av britterna efter kriget med Napoleon och finns sedan 1802 att beskåda på British Museum i London.

Stenen är 118(130?) × 77 × 30 cm och väger 750 kg. På stenen finns tre texter med samma innehåll på två språk, skrivet med olika typer av skrift – egyptiska, skrivet dels med hieroglyfer, dels med demotisk skrift, och på gammal grekiska skrivet med grekiska bokstäver.

Januari 2008

[redigera | redigera wikitext]
Hällristning från Kungagraven i Kivik, ca 1000 f.Kr.

Häststridsvagn, lätt vagn dragen av hästar avsedd för strid eller kappkörning.

I äldre historisk tid användes stridsvagnar dragna av ett tvåspann hästar eller vildåsnor från vilka man antingen besköt fienden med pilbåge eller anföll med spjut eller spjutyxa. Vagnarna var vanligen bemannade av två eller tre soldater och tvåspann.


December 2007

[redigera | redigera wikitext]
Bi - en jadeskiva med hål i

Bi, (kinesiska: 璧; pinyin: bì; Wade-Giles: pi) är en rund skiva av jade med ett hål i mitten som hade en idag okänd symbolisk betydelse i det antika Kina.

De äldsta fynden har gjorts från neolitisk tid, och framför allt från Liangzhukulturen (ca 3400-2250 fvt). Senare exemplar är funna från Shang, Zhou och Handynastierna.

November 2007

[redigera | redigera wikitext]
Fornsvenskt dryckeshorn

Ett dryckeshorn är ett dryckeskärl gjort av hornet från ett djur. Det tillverkades vanligen av tjur- eller buffelhorn och försedes ofta med mycken prakt, stundom med inskrifter. Enligt Caesar användes dryckeshorn allmänt hos germanerna.

Oktober 2007

[redigera | redigera wikitext]
Hallstatt svärd.

Hallstattsvärd är ett svärd som importerades till Skandinavien från Hallstattkulturens område. Kännetecknas av kraftig klinga och bred grepptunga. En massiv klockformig knapp krönte fästet och doppskon har vingliknande flikar som ibland är avbildade på hällristningar. Tillverkades av såväl brons som järn. I Sverige har man funnit omkring 15 st.


September 2007

[redigera | redigera wikitext]
Tillverkning av tvärpilspets i flinta

En tvärpilspets är en pilspetstyp som uppkommer under senmesolitikum. Spetstypen förekommer särskilt inom Erteböllekulturen, men även under yngre stenålder. Tvärpilarna tillverkades vanligen av flintspån och spetsens sidor retuscherades sedan till önskvärt utseende. Tvärpilen har fått sitt namn pågrund av att den till skillnad från en vanlig pilspets har en liten egg snarare än en spets.

Augusti 2007

[redigera | redigera wikitext]
Teckning som föreställer en quipu

Quipu eller khipu var trådknippen som användes som informationsbärare i Inkariket och äldre kulturer i Anderna. En quipu består vanligen av färgad spunnen och flätad tråd av lama- eller alpackahår eller bomullssnören med numeriska och andra värden kodade med knutar i ett decimalsystem.

Venus från Willendorf

Begreppet "Venusfigurin" är ett samlingsnamn på runt 200 kvinnofiguriner som upphitats i stora delar av Europa och kunnat dateras till mellan/sen paleolitikum. Även om inga av de upphittade figurinerna är identiska så uppvisar de vissa likheter i utformningen.

Ett spån är ett långsmalt avslag som har parallella eller subparallella sidoeggar. På dorsalsidan finns minst två avspaltningsnegativ. I bland används även beteckningen makrospån för ett vanligt spån, för att skilja dem från mikrospån.

Spån användes under stenåldern som basmaterial för flera olika typer av mindre föremål, till exempel spånborrar, spånknivar, spånpilspetsar, snedpilar, tvärpilar eller spånskrapor. I norra Europa tillverkas spån mestadels av flinta. På andra platser används andra liknande bergarter, som till exempel obsidspånian.

Rödfigurig attisk krater från cirka 450-440 f.Kr.

Krater [-t'är], grekiska blandningskärl, skål, bål, benämning på större, vida och kittelliknande kärl, vari forntidens greker och romare blandade vinet med vatten vid måltiderna och dryckeslagen.

En stensmed slår avslag. Teckning: José-Manuel Benito Álvarez

Ett avslag är en beteckning på en stenflisa som tillverkats av människohand. Antingen kan man slå avslag i syfte att använda själva avslaget som redskap, eller så uppstår de som avfall vid exempelvis yxtillverkning. Avslag avskiljs från en kärna. Avslag framställdes främst under stenåldern.