Pitesamiska
| Pitesamiska / Arjeplogssamiska | |
| Bidumsámegiella | |
| Talas i |  Sverige |
|---|---|
| Antal talare | 30–40 |
| Status | utrotningshotad |
| Språkfamilj | Uraliska språk
|
| latinska alfabetet | |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐3 | sje |
| Andra språkkoder | saArj[1][2][3] |
Pitesamiska eller arjeplogssamiska (inhemskt namn: bidumsámegiella) är en västsamisk varietet av samiska. Språket finns med i Unescos lista över världens utrotningshotade språk och har haft ett officiellt skriftspråk sedan 2019.[4][5] Språkets nära släktspråk är bland annat nordsamiska och lulesamiska.[6] Antal talare är omkring 30–40.[7]
Pitesamiska talas, eller har talats, i Arjeplogs kommun väster om Arjeplog, inklusive delar av Piteälvens, Skellefteälvens och Laisälvens dalgångar, upp mot den norska gränsen samt i angränsande områden i Sør-Salten i Norge. Det uppskattas att det finns ett trettiotal talare av pitesamiska. Detta talas inte längre på den norska sidan av gränsen.
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Vokaler
[redigera | redigera wikitext]| Främre | Bakre | |
|---|---|---|
| Sluten | i | u |
| Mellansluten | e | o |
| Mellanöppen | ɛ | ɔ |
| Öppen | a |
Ytterligare finns det en diftong: [ua].
Källa:[8]
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]| Bilabial | Labiodental | Alveolar | Postalveolar | Palatal | Velar | Glottal | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Klusil | Oasp. | p | t | k | ||||
| Asp. | pʰ | tʰ | kʰ | |||||
| Preasp. | ʰp | ʰt | ʰk | |||||
| Affrikat | Oasp. | ts | ʧ | |||||
| Asp. | tsʰ | ʧʰ | ||||||
| Preasp. | ʰts | ʰʧ | ||||||
| Frikativ | f | v | s | ʃ | h | ||||
| Nasal | m | n | ɲ | ŋ | ||||
| Tremulant | r | |||||||
| Approximant | l | j | ||||||
Källa:[8]
Status och revitalisering
[redigera | redigera wikitext]Det pitesamiska kulturcentret Duoddara Ráffe i Beiarn arbetar dock för att revitalisera språket. Israel Ruong, professor i samiska med pitesamiska som modersmål, hävdade på 1940-talet att den mest genuina form av pitesamiska talades i Luokta-Mávas sameby.[9]
Även Arjeplogs sameförening arbetar med detta och samlade i december 2008 in pitesamiska ord, uttryck och grammatiska former från äldre pitesamiska modersmålstalande,[10] vilket utgjort underlag för Duoddara Ráffes pitesamiska ordboksprojekt.[11] I projektet Från kust till kust vid Universitetet i Tromsø har flera forskare dokumenterat samisk kultur och språk i det pitesamiska området.
I projektet Syntactic patterns in Pite Saami: A corpus-based exploration of 130 years of variation and change[12] kommer Joshua Wilbur, språkforskare vid Freiburg universitet, att: "...skapa korpusbaserade beskrivningar av syntaktiska mönster i pitesamiska". Projektet syftar till att:
- beskriva belagda syntaktiska mönster i form av en monografi.
- grundligt annotera digital talspråkskorpus som omfattar texter från mer än ett århundrade, och som kommer att vara tillgänglig för ytterligare forskning.
- skapa en modell för användning av språktekniska verktyg för att automatiskt annotera en talspråkskorpus för ett hotat språk.
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Ann-Charlotte Sjaggo: Pitesamisk grammatik - en jämförande studie med lulesamiska, Senter for samiske studier nr 20, Tromsø 2015
- Joshua Wilbur: A grammar of Pite Saami, Studies in Diversity Linguistics 5, Language Science Press, Berlin 2015, ISBN 978-3-944675-47-3
- Pitesamisk ordbok : samt stavningsregler Joshua Wilbur (Red.) Freiburg : Department of Scandinavian Studies, 2016. ISBN 978-3-9816835-1-6
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Tryckta verk
[redigera | redigera wikitext]- Valijärvi, Riitta-Liisa; Wilbur, Joshua. ”The past, present and future of the Pite Saami language: Sociological factors and revitalization efforts” (på engelska). Nordic Journal of Linguistics: sid. 295–329. nr 34 – 2011.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Olavi Korhonen. ”Samiska ortnamn och färdleder kring Fatmomakke, FAEPMIE”. lansstyrelsen.se. sid. 48. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.42c2c9ca162f6e008c817e7d/1526068814042/Ortnamn kring Fatmomakke 11-01-24 OKn.pdf. Läst 26 juni 2023.
- ^ Håkan Rydving. ”Sydsamisk eller umesamisk?”. Universitetet i Bergen. su.se. sid. 171. https://www.su.se/polopoly_fs/1.356088.1510166031!/menu/standard/file/FUS2016-15_06d-HR-Final.pdf. Läst 26 juni 2023.
- ^ Svinno, Mikael (1993). Samiska skolbarns samiska: En undersökning av minoritetsspråksbehärskning i en språkbyteskontext. sid. 35. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:608923/FULLTEXT02.pdf. Läst 30 juni 2023
- ^ ”Pitesamiskans skriftspråk godkänt”. Arjeplognytt. https://www.arjeplognytt.se/2019/08/21/pitesamiskans-skriftsprak-godkant/. Läst 14 oktober 2019.
- ^ ”Bihtánsámegiela čállinvuohki”. giella.org. http://www.giella.org/articles/6YKrmI8lbgWVUc6KS7dyKp. Läst 5 december 2019.
- ^ ”Glottolog 4.2.1 - Pite Saami”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/pite1240. Läst 23 juni 2020.
- ^ Kejonen, Olle. ”Nu kan du ladda hem en pitesamisk ordbok”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6293721. Läst 23 juni 2020.
- ^ [a b] Wilbur, Joshua (2014). A grammar of Pite Saami. Language Science Press. sid. 37–63. https://langsci-press.org/catalog/book/17. Läst 24 juni 2020
- ^ Ruong, Israel. Lappische Verbalableitung dargestellt auf Grundlage des Pitelappischen, Almqvist och Wiksell, Uppsala 1943.
- ^ ”Insamling av pitesamiska ord - Interreg IVA Nord”. 2007-2013.interregnord.com. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160826003241/http://2007-2013.interregnord.com/sv/beviljade-projekt/sapmi/4-graensloes-utveckling/insamling-av-pitesamiska-ord.aspx. Läst 9 juli 2016.
- ^ ”Kvarts miljon till pitesamisk ordbok - Sameradion & SVT Sápmi”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6342453. Läst 9 juli 2016.
- ^ ”Syntactic patterns in Pite Saami: A corpus-based exploration of 130 years of variation and change”. http://saami.uni-freiburg.de/psdp/syntax/project.php?lang=SV. Läst 13 december 2016.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||